1
00:00:02,000 --> 00:00:07,000
Downloaded from
YTS.MX

2
00:00:08,000 --> 00:00:13,000
Official YIFY movies site:
YTS.MX

3
00:02:08,120 --> 00:02:13,040
När mina foton väljs för de stora
rubrikerna blir han helt röd i ansiktet.

4
00:02:13,120 --> 00:02:15,240
Han ser ut att vilja döda mig.

5
00:02:15,320 --> 00:02:20,000
Vad förväntar han sig?
Du är en mycket bättre fotograf än han.

6
00:02:20,080 --> 00:02:26,480
–Just därför fick du Andersonrapporten.
–Det är först nästa år.

7
00:02:26,560 --> 00:02:30,560
Jag hoppas bara
att det faktiskt blir av.

8
00:02:30,640 --> 00:02:34,800
Behöver du kissa, Ronnie?

9
00:02:34,880 --> 00:02:39,000
Jag tror det betyder ja.

10
00:02:50,400 --> 00:02:53,680
Så ja.

11
00:02:59,880 --> 00:03:04,320
Ronnie...gå!

12
00:03:10,800 --> 00:03:18,280
–Väldigt mycket öppen yta, inte sant?
–Det är vackert, men väldigt annorlunda.

13
00:03:21,000 --> 00:03:23,960
Att bo här sparar oss en massa pengar.

14
00:03:24,040 --> 00:03:28,000
Och det ligger bara en timme från stan.

15
00:03:33,920 --> 00:03:36,760
Ronnie?

16
00:04:14,960 --> 00:04:19,080
Jag sa ju det.
Vänta tills du ser insidan.

17
00:04:23,000 --> 00:04:28,640
–Välkommen till ditt nya hem.
–Det här stället är enormt.

18
00:04:28,720 --> 00:04:32,840
Hur ska vi kunna fylla det?

19
00:04:32,920 --> 00:04:38,600
Vi har all tid i världen.

20
00:07:39,800 --> 00:07:44,800
–John? Är du här, John?
–Här inne.

21
00:07:58,000 --> 00:08:01,120
Vi behöver verkligen ha loppis.

22
00:08:01,200 --> 00:08:05,600
Var försiktig med hålet i hörnet,
jag såg en kackerlacka gå ner där.

23
00:08:05,680 --> 00:08:11,320
–Fy vad äckligt. Kan du fixa det?
–Självklart, frun. Jag gör det imorgon.

24
00:08:11,400 --> 00:08:14,280
Jag var precis ute i trädgården och...

25
00:08:14,360 --> 00:08:18,920
...jag är säker på att jag såg nån stå i
slutet av vägen...som stirrade på mig.

26
00:08:19,000 --> 00:08:23,360
Nyfiken granne? Eller kanske...

27
00:08:23,440 --> 00:08:28,080
...en första invasion
av de blodtörstiga byborna?

28
00:08:28,160 --> 00:08:33,040
Jättekul. Vi får se vem
som skrattar om nån bryter sig in.

29
00:08:33,120 --> 00:08:37,760
Vad sägs om att du hjälper
mig att bära upp de här på vinden?

30
00:08:37,840 --> 00:08:42,680
Ser jag ut som en husa?
Din vidriga kvinnohatare...

31
00:08:42,760 --> 00:08:47,800
–Vidriga slavdrivare... Sexist...
–Tack.

32
00:09:03,000 --> 00:09:09,320
–Det här är den sista.
–Toppen, vi sorterar dem senare.

33
00:09:09,400 --> 00:09:13,960
Jag behöver verkligen ta en dusch.

34
00:09:14,040 --> 00:09:18,760
Tydligen...du med.

35
00:09:18,840 --> 00:09:22,000
Jag gillar idén.

36
00:10:41,000 --> 00:10:44,200
För Guds skull, Ronnie.

37
00:11:17,000 --> 00:11:20,000
Vad i helvete?

38
00:13:35,800 --> 00:13:41,800
Långsamt...långsamt... Perfekt.

39
00:13:41,880 --> 00:13:45,320
Sluta larva dig.

40
00:13:45,400 --> 00:13:48,320
Sluta!

41
00:13:54,440 --> 00:13:56,920
Det räcker!

42
00:13:57,000 --> 00:14:00,920
–Vad är det där?
–Det är en present till Ronnie.

43
00:14:01,000 --> 00:14:06,160
Kom hit, Ronnie. Här!

44
00:14:06,240 --> 00:14:11,920
–Jag tror inte han gillar den.
–Tydligen inte.

45
00:14:12,000 --> 00:14:15,120
Le!

46
00:16:51,640 --> 00:16:56,920
Källaren är enorm.
Massa utrymme för ett mörkrum.

47
00:16:57,000 --> 00:17:01,920
Hela huset är enormt.
Jag vet inte hur vi ska kunna fylla det.

48
00:17:02,000 --> 00:17:08,040
Låt oss hoppas att vi
snart hittar ett kreativt subjekt.

49
00:17:08,120 --> 00:17:11,960
Om det är en pojke,
vad tycker du om Billy?

50
00:17:12,040 --> 00:17:18,320
Nej, det måste vara macho.
Som Jason, Vick eller Chuck.

51
00:17:18,400 --> 00:17:23,280
–Och om det är en flicka?
–En flicka...

52
00:17:23,360 --> 00:17:27,640
Vanessa, Dahlia, Corinne...

53
00:17:30,240 --> 00:17:33,840
Jag vill inte ha nån scen
imorgon. Lova det?

54
00:17:33,920 --> 00:17:39,600
Imorgon åker jag och fixar lite flytande
valium. Visst gillar hon att dricka?

55
00:17:39,680 --> 00:17:42,760
Du är så lustig!

56
00:17:51,000 --> 00:17:56,640
Ja...jag pratade om... Sam Green...
Han är fantastisk...

57
00:17:56,720 --> 00:18:00,920
–Han är jättebra.
–Han är väldigt intresserad.

58
00:18:01,000 --> 00:18:05,080
Jag kan ge dig hans uppgifter.

59
00:18:05,160 --> 00:18:10,560
Jag har inte varit inspirerad sen vi kom
hit. Jag vet inte om jag kan sälja dem.

60
00:18:10,640 --> 00:18:15,880
Med mina senaste målningar...
Såna kontakter vore toppen.

61
00:18:15,960 --> 00:18:21,840
Jag litar på dig, du är jätteduktig.

62
00:18:28,160 --> 00:18:31,120
–Voilá!
–Vilken service.

63
00:18:31,200 --> 00:18:36,280
–Vilken perfekt man att ha i huset.
–Tack, Corinne. Jag är smickrad.

64
00:18:38,440 --> 00:18:44,560
Det här huset är enormt. Jag skulle få
en panikattack varje gång jag gick in.

65
00:18:44,640 --> 00:18:47,560
–Ja det är...
–Det är precis vad vi ville ha.

66
00:18:47,640 --> 00:18:51,600
Det är stort, bra värde
och inte inne i stan.

67
00:18:51,680 --> 00:18:59,080
Om du nånsin tröttnar på att
fota vet du i alla fall vad du ska göra.

68
00:18:59,160 --> 00:19:05,560
–Kocken Johnny, det låter bra.
–Tack för att ni bryr er om min karriär.

69
00:19:45,760 --> 00:19:51,080
Du tog det stora steget...
Hur känns det?

70
00:19:52,000 --> 00:19:57,720
John och jag är väldigt lyckliga. Du
vet hur jag kände om att flytta ut hit.

71
00:19:57,800 --> 00:20:04,640
–Men jag tror att det var rätt beslut.
–Så nu är allt bra med John?

72
00:20:04,720 --> 00:20:11,840
John är jättefin.
Vi älskar verkligen varandra.

73
00:20:12,760 --> 00:20:17,000
Och vi försöker skaffa barn.

74
00:20:24,560 --> 00:20:29,760
Vi har känt varandra länge.
Du vet vad jag tycker om John.

75
00:20:29,840 --> 00:20:32,720
Han är aldrig hemma
och efter det som hände...

76
00:20:32,800 --> 00:20:36,040
Kom igen, Cory.
Vi har bara haft ett seriöst gräl.

77
00:20:36,120 --> 00:20:43,000
–Grälat? Han slog dig, Kate.
–Det har hänt en gång, för fyra år sen.

78
00:20:44,920 --> 00:20:49,360
Kitty, du är som en syster för mig.
Jag vill bara ditt bästa.

79
00:20:49,440 --> 00:20:54,800
Om du tycker att
det här är det bästa för dig...

80
00:20:57,240 --> 00:21:02,520
Vi kommer snart!
Vi kan väl prata om det här senare?

81
00:21:12,800 --> 00:21:17,560
–Tack, det var härligt att se er.
–Det var ett nöje.

82
00:21:17,640 --> 00:21:22,640
–Du är alltid välkommen.
–Tack. Lycka till med allt, Kate.

83
00:21:22,720 --> 00:21:25,440
Behandla henne väl,
annars kommer jag efter dig.

84
00:21:25,520 --> 00:21:29,920
Det vill jag inte riskera.

85
00:21:30,000 --> 00:21:34,600
Jag skickar uppgifterna till
galleriägaren jag träffade.

86
00:21:34,680 --> 00:21:38,120
Vi hörs snart igen.

87
00:24:38,920 --> 00:24:42,080
-Är du upptagen?
-Nej, kom in.

88
00:24:45,000 --> 00:24:47,320
Kolla på de här fotona...

89
00:24:51,000 --> 00:24:56,320
–Vad tror du?
–Nånting på linsen?

90
00:24:56,400 --> 00:25:03,040
Det var det jag trodde. Så jag
använde samma kamera i trädgården.

91
00:25:03,120 --> 00:25:06,000
Titta här.

92
00:25:07,640 --> 00:25:10,400
Ingenting.

93
00:25:12,160 --> 00:25:15,240
Jag fattar det inte.

94
00:25:17,000 --> 00:25:20,200
Jag är gravid.

95
00:25:21,920 --> 00:25:24,000
Vadå?

96
00:25:27,000 --> 00:25:30,320
Jag är gravid.

97
00:25:44,000 --> 00:25:47,320
John! Är du här, John?

98
00:25:52,760 --> 00:25:56,360
Är du där nere, John?

99
00:25:59,960 --> 00:26:03,640
Kan du komma upp
och hjälpa mig med en grej?

100
00:26:07,640 --> 00:26:09,760
John?

101
00:26:17,360 --> 00:26:20,760
Duktig hund, Ronnie.

102
00:26:24,920 --> 00:26:25,920
Ronnie.

103
00:26:26,000 --> 00:26:29,240
Kan du hjälpa mig
med en grej på vinden?

104
00:26:31,840 --> 00:26:35,080
Jag kommer alldeles strax.

105
00:26:35,160 --> 00:26:38,760
Vill du komma med in? Spring, spring!

106
00:28:26,360 --> 00:28:32,080
–Vad står på, älskling?
–Jag hade en dröm.

107
00:28:33,280 --> 00:28:39,200
–Ännu en mardröm?
–Jag är okej.

108
00:28:39,280 --> 00:28:42,920
Somna om.

109
00:28:43,840 --> 00:28:47,440
Du ångrar dig inte?

110
00:28:48,400 --> 00:28:50,400
Nej.

111
00:28:57,960 --> 00:29:04,160
Du och vårt barn är
det vackraste jag kan be om.

112
00:31:16,280 --> 00:31:18,680
John!

113
00:31:22,880 --> 00:31:27,960
Det var fruktansvärt. Det var en liten
flicka. Hon väckte mig och sprang hit.

114
00:31:28,040 --> 00:31:31,640
Jag visste inte vad jag skulle göra.

115
00:31:31,720 --> 00:31:35,000
Okej, okej.

116
00:31:36,040 --> 00:31:40,960
Du har mycket att tänka på just nu.

117
00:31:41,040 --> 00:31:45,800
Det var bara i din fantasi,
det är ingen här.

118
00:31:45,880 --> 00:31:51,600
Det enda barnet i det
här huset kommer vara vårt.

119
00:31:56,880 --> 00:32:02,880
Jag måste förstora några negativ.
Sen lagar jag middag.

120
00:32:06,000 --> 00:32:10,040
Imorgon måste jag till stan och
skaffa lite film. Behöver du nåt?

121
00:32:10,120 --> 00:32:13,480
Ja, jag vill att du är närvarande.

122
00:32:13,560 --> 00:32:18,200
Halva tiden fotograferar du,
och sen är du i mörkrummet.

123
00:32:18,280 --> 00:32:22,800
Jag minns inte sist vi åt tillsammans.

124
00:32:23,760 --> 00:32:28,320
Jag jobbar med ett projekt,
och när det är klart...

125
00:32:28,400 --> 00:32:34,680
Se till att vila lite.
Jag är strax klar.

126
00:33:21,000 --> 00:33:27,360
–Kate... Du borde kanske inte...
–Du har rätt.

127
00:33:27,440 --> 00:33:33,800
Det hela är så absurt, jag är så
stressad. Jag orkar inte mer.

128
00:33:33,880 --> 00:33:39,080
Det är naturligt att vara stressad i din
situation. Men vad är det med John?

129
00:33:39,160 --> 00:33:42,240
Jag vet inte, han beter sig underligt.

130
00:33:42,320 --> 00:33:46,200
Han fotar saker jag
inte förstår. Flera hundra bilder.

131
00:33:46,280 --> 00:33:52,920
Sen låser han in sig
i mörkrummet och släpper inte in mig.

132
00:33:53,000 --> 00:33:59,360
Lyssna. Oroa dig inte för det nu,
fokusera bara på födseln och sen...

133
00:33:59,440 --> 00:34:03,200
...kan du försöka reda ut saker.

134
00:34:03,280 --> 00:34:07,280
Fan. Du gjorde fel val, Kate.
Jag är ledsen.

135
00:34:07,360 --> 00:34:10,760
–Vad menar du?
–Att du godtog hans ursäkter.

136
00:34:10,840 --> 00:34:15,280
Att du gick med på att komma hit,
isolerad från alla du känner.

137
00:34:15,360 --> 00:34:20,360
Och ja, att du blev
gravid med nån som han.

138
00:34:20,440 --> 00:34:24,800
–Har du helt tappat det, Corinne?
–Nej, Kate. Jag är bara ärlig.

139
00:34:24,880 --> 00:34:28,760
Du ringde mig och bad om råd,
eller kanske bara för att prata...

140
00:34:28,840 --> 00:34:34,280
...och jag hittar dig i
precis det skick jag var rädd för.

141
00:34:34,360 --> 00:34:39,360
Snälla... Ge dig av
härifrån så fort din son är född.

142
00:34:39,440 --> 00:34:43,360
–Jag kan inte förstå att du säger så.
–Kom igen...

143
00:34:43,440 --> 00:34:50,360
Det här barnet var det sista du behövde.
Innerst inne vet du också det.

144
00:34:50,440 --> 00:34:55,160
Det börjar bli sent och jag
vill inte att du fastnar i trafiken.

145
00:34:55,240 --> 00:34:58,680
Okej, jag förstår.

146
00:35:03,360 --> 00:35:06,720
Jag går.

147
00:35:24,480 --> 00:35:27,320
Kate!

148
00:35:30,680 --> 00:35:33,600
Kate!

149
00:37:59,560 --> 00:38:04,280
–Vad gör du här inne?
–Jag trodde jag hörde nåt.

150
00:38:05,160 --> 00:38:09,200
Fler mardrömmar?
Snälla, John.

151
00:38:09,280 --> 00:38:13,560
Vill du få hjälp?
Kanske prata med nån?

152
00:38:13,640 --> 00:38:20,000
–Jag tror det skulle vara bra för oss.
–Nej, jag är okej. Verkligen.

153
00:38:20,080 --> 00:38:24,600
Vänta, kom hit.

154
00:38:24,680 --> 00:38:29,280
–Ja, jag vet inte vad det är.
–Jag såg det tidigare.

155
00:38:29,360 --> 00:38:32,280
Det har blivit värre, älskling.

156
00:38:32,360 --> 00:38:36,680
Jag gillar det inte, du borde kolla
upp det. Det ser ut som en inflammation.

157
00:38:36,760 --> 00:38:42,800
Jag går till läkaren imorgon. Jag lovar.
Vi går tillbaka till sängen.

158
00:39:44,800 --> 00:39:49,080
Kan du komma in
och kolla på en grej?

159
00:39:51,640 --> 00:39:56,000
–Vad har hänt?
–Jag ska visa dig.

160
00:40:08,240 --> 00:40:11,040
Kolla själv.

161
00:40:22,680 --> 00:40:26,960
–Du måste somnat och haft en mardröm.
–Nej, nej de var annorlunda.

162
00:40:27,040 --> 00:40:30,720
Jag drömde inte.

163
00:40:31,480 --> 00:40:36,840
Det är nåt som är fel med det här huset,
John. Jag känner det på mig.

164
00:40:36,920 --> 00:40:41,160
Jag märker det på dig.
Som jag märkte det på Corinne.

165
00:40:41,240 --> 00:40:47,120
Vad försöker du egentligen säga?
Att vi borde åka tillbaka till stan?

166
00:40:47,200 --> 00:40:51,360
Du är inte den första
kvinnan att föda ett barn.

167
00:40:51,440 --> 00:40:56,280
Du låter din bortskämda,
snobbiga paranoia påverka dig.

168
00:40:56,360 --> 00:41:01,000
Och jag är den som behöver hjälp?

169
00:41:31,640 --> 00:41:34,800
En kvinna i ditt
tillstånd borde inte röka.

170
00:41:34,880 --> 00:41:38,240
För att vara ärlig borde
du inte röka överhuvudtaget.

171
00:41:38,320 --> 00:41:43,120
Låt mig presentera mig. Jag är
Andrew Powell, den lokala prästen.

172
00:41:43,200 --> 00:41:47,720
–Kate Davies, trevligt att träffas.
–Hur är det nya hemmet?

173
00:41:47,800 --> 00:41:51,720
–Hur visste du det?
–Det började gå rykten så fort ni kom.

174
00:41:51,800 --> 00:41:57,120
–Efter att utbölingarna kom hit?
–Det är som att bo i ett stort akvarium.

175
00:41:57,200 --> 00:42:01,200
–Snälla, kalla mig Kate.
–Här känner alla till alla...

176
00:42:01,280 --> 00:42:07,160
...och allt som händer, även det mest
irrelevanta. Som en utomjording.

177
00:42:07,240 --> 00:42:09,920
–Som en invasion.
–Som en invasion.

178
00:42:10,000 --> 00:42:14,800
Men sanningen är alltid
mycket mer intressant än ryktena.

179
00:42:14,880 --> 00:42:17,720
Det där gamla huset har
stått tomt alldeles för länge.

180
00:42:17,800 --> 00:42:22,640
–Kände du familjen som bodde där?
–Familjen McNamara, ja.

181
00:42:22,720 --> 00:42:27,360
William bodde där med sin fru
Shelly och deras unga dotter Maggie.

182
00:42:27,440 --> 00:42:34,000
Olyckligtvis skedde en hemsk tragedi.
William hade varit dålig ett tag...

183
00:42:34,080 --> 00:42:37,080
–Vad hände?
–Det är inte viktigt.

184
00:42:37,160 --> 00:42:40,240
Men som du säkert
förstår blev byborna chockade.

185
00:42:40,320 --> 00:42:44,960
De lät dem själva
hänföras av gamla hörsägen.

186
00:42:45,040 --> 00:42:51,480
–Jag glömde bort tiden. Jag måste gå.
–Självklart. Ett nöje att träffa dig.

187
00:42:51,560 --> 00:42:54,360
–Du vet vart du hittar mig.
–Tack.

188
00:42:54,440 --> 00:42:59,160
Och snälla, sluta röka.
I alla fall för ditt barns skull.

189
00:42:59,240 --> 00:43:03,920
Jag ska.

190
00:43:18,200 --> 00:43:23,360
–Trevlig promenad?
–Den friska luften var bra för mig.

191
00:43:23,440 --> 00:43:30,840
Jag mötte den lokala församlingsprästen.
Han berättade om familjen som bodde här.

192
00:43:30,920 --> 00:43:34,760
Tydligen tror hela byn
att huset har en förbannelse över sig.

193
00:43:41,960 --> 00:43:48,800
Så du träffade en präst som sa att
vårt hus har en förbannelse över sig?

194
00:43:51,640 --> 00:43:57,680
–Vi åker inte härifrån.
–Jag vet. Det var inte det jag menade.

195
00:43:57,760 --> 00:44:02,200
Jag vill inte åka, vi stannar här.

196
00:45:30,440 --> 00:45:33,840
John! John!

197
00:45:33,920 --> 00:45:36,480
Vakna, John!

198
00:47:33,120 --> 00:47:36,400
John! John!

199
00:49:40,960 --> 00:49:45,280
Ronnie! Ronnie? Kom hit!

200
00:49:45,360 --> 00:49:48,240
Ronnie?

201
00:50:24,280 --> 00:50:27,920
Har du sett Ronnie?

202
00:50:29,320 --> 00:50:32,160
Nej.

203
00:50:32,240 --> 00:50:36,960
Kan du sluta fota
i en minut och lyssna på mig?

204
00:50:37,040 --> 00:50:42,120
För Guds skull, John.
Du skulle ju fixa hållet.

205
00:50:42,200 --> 00:50:48,400
Huset kommer invaderas av de där krypen.
Och du tar bilder på dem...

206
00:50:50,320 --> 00:50:55,480
Jag är väldigt orolig för dig.

207
00:50:56,360 --> 00:51:00,000
Jag jobbar med ett projekt.

208
00:51:01,000 --> 00:51:07,560
Jag hittade ett foto på vinden.
Det var på familjen som bodde här.

209
00:51:09,040 --> 00:51:13,920
–Vad gjorde du på vinden?
–Inget.

210
00:51:14,000 --> 00:51:17,920
Kan du kolla på mig, John?

211
00:51:23,560 --> 00:51:26,320
Jag jobbar.

212
00:51:39,880 --> 00:51:44,600
Du måste lyssna på mig! Det är nåt
konstigt i det här huset. Familjen...

213
00:51:44,680 --> 00:51:52,040
Vilka de var och vad de gjorde är inte
mitt bekymmer. Inte ditt heller.

214
00:52:00,480 --> 00:52:04,320
John! Öppna dörren!

215
00:52:04,400 --> 00:52:10,000
John! Öppna dörren!
John!

216
00:52:12,080 --> 00:52:15,960
Öppna dörren nu!

217
00:52:22,400 --> 00:52:26,560
Varför ville du träffa mig? Har ni
äntligen bestämt er för att gifta er?

218
00:52:26,640 --> 00:52:30,320
Fader, jag måste prata med dig om
familjen som bodde i huset.

219
00:52:30,400 --> 00:52:36,920
–Lyssna, Kate. När jag pratade med...
–Nej. Snälla. Jag måste prata med dig.

220
00:52:37,000 --> 00:52:40,680
Det handlar om det här.

221
00:52:40,760 --> 00:52:44,920
Familjen McNamara.
Deras saker var kvar i huset?

222
00:52:45,000 --> 00:52:51,480
Snälla, fader. Berätta vad som hände.
Jag måste få veta allt.

223
00:52:53,760 --> 00:52:57,600
Kate... Låt oss sätta oss ner.

224
00:53:07,440 --> 00:53:11,760
William visade inte
omedelbart tecken på sjukdom.

225
00:53:11,840 --> 00:53:18,800
De verkade lyckliga. Jag blev förvånad
när Shelly kom och ville bikta sig.

226
00:53:18,880 --> 00:53:24,120
Hon sa att hon var rädd.
Orolig för sin man.

227
00:53:24,200 --> 00:53:28,120
Hon sa att hon inte kände igen honom.

228
00:53:28,200 --> 00:53:33,120
I början tänkte jag inte så mycket på
det, men sen började hon komma tillbaka.

229
00:53:33,200 --> 00:53:36,720
För varje gång var
hon mer och mer orolig.

230
00:53:36,800 --> 00:53:41,960
Tills en dag när hon tog
med sig sin dotter, Maggie.

231
00:53:42,040 --> 00:53:47,200
Hon bad mig se efter henne. Hon var
övertygad om att han ville skada henne.

232
00:53:47,280 --> 00:53:52,840
Jag kunde inte hjälpa henne så jag
vägrade. Jag bad henne gå till polisen.

233
00:53:52,920 --> 00:53:59,800
Men hon var övertygad om att hennes mans
problem inte var av jordisk karaktär.

234
00:53:59,880 --> 00:54:04,800
–Vad menar du?
–Hon trodde att hennes man var besatt.

235
00:54:05,720 --> 00:54:08,840
När hon gick kände jag
mig överväldigad av skuld–

236
00:54:08,920 --> 00:54:12,560
–så jag gick till huset för att
se om jag kunde hjälpa till.

237
00:54:14,400 --> 00:54:20,200
När jag kom dit var det försent. William
hade dödat sin fru med en hammare–

238
00:54:20,280 --> 00:54:22,360
–och hängt sin dotter.

239
00:54:25,000 --> 00:54:28,760
Tro kan ofta explodera
på ett okontrollerbart sätt–

240
00:54:28,840 --> 00:54:33,000
–hos dem som är
ensamma eller har seriösa problem.

241
00:54:33,080 --> 00:54:38,160
Den fina linjen mellan föreställning
och verklighet suddas ut.

242
00:54:38,240 --> 00:54:43,960
–Så William var galen?
–Ja, hans familj led av schizofreni.

243
00:54:44,040 --> 00:54:49,800
Shelly kunde inte hantera det. Det är
ett nog svårt problem att hantera i dag.

244
00:54:49,880 --> 00:54:54,280
Föreställ dig hur
det var för 20 år sedan.

245
00:55:09,360 --> 00:55:14,640
Jag tror jag har sett saker
i huset, kopplade till familjen.

246
00:55:14,720 --> 00:55:19,040
Och John...
Han beter sig så konstigt nu.

247
00:55:24,920 --> 00:55:29,240
Han låser in sig hela dagen.
Jag vet inte vad han sysslar med.

248
00:55:29,320 --> 00:55:34,080
Han är inte sig själv...och han är så
frånvarande och disträ.

249
00:55:40,800 --> 00:55:46,320
Kate... Det finns inget som kopplar
familjen McNamara till er.

250
00:55:46,400 --> 00:55:49,840
Det som hände dem
var fruktansvärt sorgligt.

251
00:55:49,920 --> 00:55:54,960
Du går igenom en svår period och makten
hos föreställningar kan vara hemsk.

252
00:55:55,040 --> 00:55:58,240
Som präst kan
jag försäkra dig om det här.

253
00:55:58,320 --> 00:56:02,560
Föreställningar är en öppen dörr
som kan leda till stor ondska.

254
00:56:02,640 --> 00:56:07,520
Du är en rationell person, det finns
ingen anledning för dig att fly till–

255
00:56:07,600 --> 00:56:13,320
–nånting som bara är en konvention för
de ignoranta och ensamma...

256
00:56:13,400 --> 00:56:18,120
–Fader, jag...
–Du är varken ignorant eller ensam.

257
00:56:18,200 --> 00:56:21,960
–Det vet du mycket väl.
–Knappast ord från en församlingspräst.

258
00:56:22,040 --> 00:56:27,160
Man måste lära sig att vara
objektiv och se trons alla tillgångar.

259
00:56:27,240 --> 00:56:30,720
För det som vi
tenderar att se som gott eller ont.

260
00:56:30,800 --> 00:56:37,720
Gud och djävulen är bara en konvention
för nåt som är mycket mer komplext.

261
00:57:04,040 --> 00:57:06,880
Kate!

262
00:57:09,840 --> 00:57:13,480
Är du där, Kate?

263
00:57:14,760 --> 00:57:19,280
Lyssna, jag är ledsen för förra gången.

264
00:57:21,000 --> 00:57:25,080
Hallå? Är nån där?

265
00:57:44,000 --> 00:57:46,200
John?

266
00:57:47,800 --> 00:57:49,800
John?

267
00:59:14,000 --> 00:59:21,200
Inser du att det gått två timmar sen du
sa att du inte skulle vara borta länge?

268
00:59:27,320 --> 00:59:31,040
Jag avslutade jobbet och tog en dusch.

269
00:59:31,120 --> 00:59:35,240
Du tog en dusch?
Behövde fräscha till dig?

270
00:59:35,320 --> 00:59:38,360
Jag såg en kackerlacka tidigare.

271
00:59:40,040 --> 00:59:43,320
Jag gör det imorgon.

272
00:59:45,160 --> 00:59:51,000
–Vad ville du prata om?
–Jag pratade med Fader Powell.

273
00:59:53,880 --> 00:59:58,920
–För Guds skull, Kate. Jag sa ju...
–Jag vet. Kan du bara lyssna på mig?

274
00:59:59,000 --> 01:00:03,560
Han berättade om familjen som
bodde här och vad som hände med dem...

275
01:00:03,640 --> 01:00:09,640
–Det var en massaker här!
–Nej, Kate. Du ska lyssna på mig.

276
01:00:09,720 --> 01:00:13,840
Du låter dig själv
påverkas av skitsnack.

277
01:00:13,920 --> 01:00:18,520
De är rykten skapade av bybor. Vakna!

278
01:00:18,600 --> 01:00:23,600
Hör du vad du säger?
Det är nåt som inte står rätt till här!

279
01:00:23,680 --> 01:00:29,720
–Förstår du inte?
–Jag har pratat klart.

280
01:00:29,800 --> 01:00:35,000
Du har pratat klart?
Det är det du gör bäst.

281
01:00:35,080 --> 01:00:41,040
Undviker alla diskussioner,
alla svårigheter. Alla jäkla problem!

282
01:00:41,120 --> 01:00:47,200
Visst, om det är så du vill ha det. Jag
tänker inte uppfostra mitt barn med dig.

283
01:00:58,680 --> 01:01:01,120
Kate...

284
01:01:02,160 --> 01:01:05,680
–Förlåt mig.
–Rör mig inte!

285
01:01:09,880 --> 01:01:12,240
Jag är ledsen, Kate.

286
01:01:14,600 --> 01:01:19,120
–Jag är ledsen.
–Vad händer med oss?

287
01:01:23,880 --> 01:01:26,800
Jag är ledsen.

288
01:05:07,000 --> 01:05:12,520
–John?
–Vad gör du här nere?

289
01:05:12,600 --> 01:05:16,000
Jag skulle bara...

290
01:05:16,800 --> 01:05:23,200
Vi måste härifrån, John. Jag kan inte
spendera en minut till i det här huset.

291
01:05:24,600 --> 01:05:28,080
John!

292
01:05:28,160 --> 01:05:34,560
Jag har sagt det tusen gånger... Nej.

293
01:05:35,640 --> 01:05:41,480
John... Jag börjar verkligen bli rädd.

294
01:05:41,560 --> 01:05:47,120
Jag har inga avsikter
att lämna det här huset.

295
01:05:47,200 --> 01:05:52,760
Vårt barn kommer att
födas som jag har planerat.

296
01:05:53,760 --> 01:05:57,720
Ronnie.... Vad gjorde du?

297
01:06:00,360 --> 01:06:07,000
Nån kanske dödade honom
för att han inte slutade skälla.

298
01:06:08,120 --> 01:06:12,760
Lyssna på mig! Vi måste ge oss av!

299
01:06:35,680 --> 01:06:38,120
Hjälp mig.

300
01:07:53,360 --> 01:07:56,000
Kate!

301
01:07:57,000 --> 01:07:59,680
Hjälp mig!

302
01:08:00,640 --> 01:08:04,000
Jag är här, John.

303
01:08:22,840 --> 01:08:26,040
Så, ja.

304
01:09:29,560 --> 01:09:32,720
Jag förstår inte.

305
01:09:52,000 --> 01:09:55,480
Ta hem mig.

306
01:10:10,440 --> 01:10:14,040
Nej. Helvete!

307
01:10:16,600 --> 01:10:19,720
Kate...

308
01:10:25,680 --> 01:10:29,760
Kom igen...

309
01:10:29,840 --> 01:10:34,720
John? Nej! John!

310
01:10:35,720 --> 01:10:40,080
John! John! John?

311
01:10:40,160 --> 01:10:43,160
John? John?

312
01:13:33,000 --> 01:13:35,040
John?

313
01:13:36,040 --> 01:13:39,600
John... Vad gör du?

314
01:13:39,680 --> 01:13:42,760
John... Kom inte nära.

315
01:13:42,840 --> 01:13:45,840
John?

316
01:13:47,560 --> 01:13:50,000
John?

317
01:17:18,720 --> 01:17:21,280
Kitty?

318
01:19:06,840 --> 01:19:09,920
Vad hände?

319
01:19:10,000 --> 01:19:13,000
Var är jag?

320
01:19:15,760 --> 01:19:18,960
Vilka är de här människorna?

321
01:19:19,040 --> 01:19:21,840
Vad hände?

322
01:19:24,760 --> 01:19:28,280
Min son? Var är min son?

323
01:19:33,720 --> 01:19:37,840
Jackson! Mitt barn!

324
01:19:37,920 --> 01:19:40,760
Jackson!

325
01:19:44,280 --> 01:19:46,560
Vilka är ni?

326
01:19:46,640 --> 01:19:52,120
Kate... Ditt barn är inte Johns son.

327
01:19:53,720 --> 01:19:55,920
Vad pratar du om?

328
01:19:56,000 --> 01:20:03,560
Vi är en organisation mycket äldre
och större än du kan föreställa dig.

329
01:20:03,640 --> 01:20:08,920
Jag själv, de som samlats här
och ironiskt nog även du–

330
01:20:09,000 --> 01:20:14,040
–vi är bara små element i
en mycket större verklighet.

331
01:20:14,120 --> 01:20:16,200
Som vi bara kan förstå.

332
01:20:17,000 --> 01:20:23,240
Ungefär ett år före den otursamma
familjen McNamara flyttade in i huset–

333
01:20:23,320 --> 01:20:28,000
–samlades vi här...för att
kontakta honom.

334
01:20:38,240 --> 01:20:42,280
Jag förstod att William
inte var pappan till deras barn–

335
01:20:42,360 --> 01:20:46,920
–och när jag insåg vad som faktiskt hade
hänt, hade även Shelly det.

336
01:20:47,000 --> 01:20:50,720
Men det var försent.

337
01:20:59,560 --> 01:21:05,960
Vi trodde det slutade där men några
år senare, efter att de hade flyttat in–

338
01:21:06,040 --> 01:21:10,200
–förstod jag tack vare deras bikt–

339
01:21:10,280 --> 01:21:16,400
–att det som hände dem
berodde på vad vi hade utfört här.

340
01:21:16,480 --> 01:21:21,520
Och det har hänt igen, Kate. Med er.

341
01:21:21,600 --> 01:21:24,080
Ditt barn är
frukten av hans säd.

342
01:21:24,160 --> 01:21:29,600
Slutet på en anropan i vilken du
omedvetet var det främsta verktyget.

343
01:21:29,680 --> 01:21:33,120
Det här barnet föddes
i templet där han väcktes–

344
01:21:33,200 --> 01:21:40,320
–och hans öde ligger
dessvärre inte längre i dina händer.

345
01:21:41,160 --> 01:21:44,840
Du är galen. Du är galen!

346
01:21:44,920 --> 01:21:50,920
Jag vill ha min son!
Vart tar ni honom?

347
01:21:51,000 --> 01:21:55,000
Vart tar ni honom? Åh Gud!

348
01:21:56,880 --> 01:22:03,480
Fröken Davies. Om det här
är sista gången du ser din son–

349
01:22:03,560 --> 01:22:08,920
–är det på grund av att du har beslutat
det. Men du födde honom...

350
01:22:09,000 --> 01:22:13,320
Vi kan erbjuda dig chansen att ansluta
dig till oss för att fostra honom.

351
01:22:13,400 --> 01:22:19,560
I sinom tid kommer du förstå hur
viktig ditt barn faktiskt är.

352
01:22:19,640 --> 01:22:27,280
Annars blir det som att han aldrig
har existerat. Precis som hans mor.

353
01:22:30,040 --> 01:22:33,360
Nej. Nej! Nej!

354
01:22:33,440 --> 01:22:38,680
Jackson! Nej! Ge tillbaka honom!

355
01:22:38,760 --> 01:22:43,960
Ge tillbaka mitt barn! Snälla! Nej!

356
01:22:44,040 --> 01:22:46,680
Nej!