1 00:00:02,000 --> 00:00:07,000 Downloaded from YTS.MX 2 00:00:08,000 --> 00:00:13,000 Official YIFY movies site: YTS.MX 3 00:00:21,080 --> 00:00:22,680 MUSSOLINI GRUNDSKOLA 4 00:01:28,800 --> 00:01:30,160 Vi ses imorgon, flickor! 5 00:01:30,240 --> 00:01:31,640 MILANO, MAJ 1938 6 00:01:31,720 --> 00:01:34,920 Nej, spring inte, det får mig att se dålig ut. Se så! 7 00:01:35,000 --> 00:01:36,800 Liliana. Kom. 8 00:01:37,760 --> 00:01:41,000 Jag vill fixa till din rosett. 9 00:01:41,760 --> 00:01:45,200 -Det är allt. -Tack. 10 00:01:45,280 --> 00:01:50,200 -Fröken Cesarina, har ni barn? -Nej, det har jag inte. 11 00:01:50,280 --> 00:01:53,920 Jag är ogift. Men som tur är har jag er. 12 00:01:54,000 --> 00:01:56,560 Och jag älskar er som mina barn. 13 00:01:56,640 --> 00:01:58,600 Men de andra har en mamma. 14 00:01:59,720 --> 00:02:01,080 Sant. 15 00:02:01,160 --> 00:02:04,280 Det betyder att jag älskar dig mer än de andra. 16 00:02:07,120 --> 00:02:09,560 -Liliana! -Pappa! 17 00:02:09,639 --> 00:02:12,480 -Hej, dr Segre. -Hej. 18 00:02:12,560 --> 00:02:13,960 Hur gick det idag? Var du duktig? 19 00:02:14,040 --> 00:02:16,480 Mycket duktig, som vanligt. 20 00:02:18,880 --> 00:02:20,760 Ska vi gå? 21 00:02:20,840 --> 00:02:22,440 -Hej då. -Hej då. 22 00:02:22,520 --> 00:02:25,880 -Hej då, fröken Cesarina. -Hej då, Liliana. Vi ses imorgon. 23 00:02:30,440 --> 00:02:35,880 I Milano, i skolan, väntade Liliana hela morgonen på det ögonblicket. 24 00:02:35,960 --> 00:02:40,440 När hennes pappa kom och tog hennes hand. 25 00:02:40,520 --> 00:02:46,440 Före raslagarna var jag bara en vanlig flicka, 26 00:02:46,520 --> 00:02:49,040 i en liten familj. 27 00:02:50,080 --> 00:02:53,160 Småborgerlig, sekulär. 28 00:02:53,240 --> 00:02:56,320 Så det var en judisk familj, 29 00:02:56,400 --> 00:03:00,560 men utan några särskilda ritualer. 30 00:03:00,640 --> 00:03:03,480 Eller speciella vänskapsband. 31 00:03:03,560 --> 00:03:05,640 Jag visste inte ens att jag var jude. 32 00:03:06,320 --> 00:03:09,400 NEAPEL, JUNI 1938. 33 00:03:10,160 --> 00:03:12,080 Maten är klar om en halvtimme. 34 00:03:12,160 --> 00:03:13,760 Okej, mamma! 35 00:03:15,240 --> 00:03:17,080 Då sätter vi ihop lagen. 36 00:03:17,160 --> 00:03:20,600 Vi är fem, men Kahn är fyra. 37 00:03:20,680 --> 00:03:23,240 -Du kan spela med dem. -Okej. 38 00:03:25,880 --> 00:03:29,240 I Neapel älskade Tullio Collina del Vomeros gator, 39 00:03:29,320 --> 00:03:32,720 havet och fotbollsmatcherna mot bröderna Kahn 40 00:03:32,800 --> 00:03:36,400 som han delade mer än passionen för fotboll med. 41 00:03:37,680 --> 00:03:39,760 Vi var en medelklassfamilj. 42 00:03:39,840 --> 00:03:42,800 Den bestod av pappa, mamma och fem syskon. 43 00:03:42,880 --> 00:03:44,800 Och jag var yngst. 44 00:03:44,880 --> 00:03:48,600 Vi var en lugn familj. 45 00:03:49,320 --> 00:03:54,000 PISA, JULI 1938 46 00:03:56,040 --> 00:03:57,760 I Pisa hade Guido en dröm. 47 00:03:57,840 --> 00:04:01,280 Att bli en man som sin far, god och modig. 48 00:04:01,360 --> 00:04:03,000 Och med sin pappa upptäcker han 49 00:04:03,080 --> 00:04:06,960 att ett barns mod, kan vara större än en vuxens. 50 00:04:07,040 --> 00:04:10,760 Kom igen, Augusto! Du kan väl också jobba här? 51 00:04:10,840 --> 00:04:14,560 -Varför är du kvar på järnvägen? -Järnvägen är ett säkert jobb. 52 00:04:14,640 --> 00:04:16,720 Det är fint, men vi får se hur det går. 53 00:04:17,519 --> 00:04:20,320 Och du gillar väl tåg, Guido? 54 00:04:22,840 --> 00:04:26,000 Farbror, är bokstäverna äkta guld, eller? 55 00:04:28,560 --> 00:04:31,200 När det är det, ska jag överväga att jobba här. 56 00:04:31,280 --> 00:04:35,400 CAVA TYGER 57 00:04:35,480 --> 00:04:38,760 -Snyggt. -Bra jobbat, farbror. 58 00:04:38,840 --> 00:04:43,640 De flesta butiker brukade tillhöra judar. 59 00:04:43,720 --> 00:04:48,680 Det inkluderade mina farbröders butiker, låt oss säga min familjs. 60 00:04:48,760 --> 00:04:51,200 Det var min farmors verkstad. 61 00:04:51,880 --> 00:04:55,640 ROM, SEPTEMBER 1938 62 00:04:57,520 --> 00:05:03,280 Lia älskade att läsa barnböcker och hitta på historier. 63 00:05:03,360 --> 00:05:05,840 Hon sjöng också bra. 64 00:05:06,440 --> 00:05:09,120 Lia, kan du göra läxan? 65 00:05:09,200 --> 00:05:11,120 Ja, jag ska. 66 00:05:11,200 --> 00:05:13,280 Det räcker! Jag stänger av. 67 00:05:13,360 --> 00:05:15,440 Nej, vänta! Låt sången avsluta. 68 00:05:15,520 --> 00:05:17,920 Nej. 69 00:05:18,000 --> 00:05:21,120 Pappa kommer snart. Gör läxan, fort. 70 00:05:21,200 --> 00:05:23,600 Okej, då avslutar jag den själv. 71 00:05:23,680 --> 00:05:24,720 Jag kan den. 72 00:05:24,800 --> 00:05:26,560 Visst… 73 00:05:37,480 --> 00:05:41,560 Och vad kan ni göra, signora? Lia är bättre än radion. 74 00:05:49,200 --> 00:05:52,320 Jag tillhörde en medelklassfamilj. 75 00:05:52,400 --> 00:05:58,040 Låt oss säga, ganska välbärgad med judiska värderingar. 76 00:05:58,120 --> 00:06:03,760 Men inte troende, förutom traditionen. 77 00:06:03,840 --> 00:06:07,040 Det var en välinformerad familj. 78 00:06:07,120 --> 00:06:11,080 Jag fick ångest redan innan raslagarna. 79 00:06:11,160 --> 00:06:15,040 Judiskheten i världen var 80 00:06:15,120 --> 00:06:19,880 under 16 år, och trots vår politik, 81 00:06:19,960 --> 00:06:22,440 en fiende oförenlig med fascism! 82 00:06:25,280 --> 00:06:30,440 Man behöver ett klart och hårt 83 00:06:30,520 --> 00:06:33,000 rassamvete 84 00:06:33,080 --> 00:06:39,000 för att förstå olikheterna, 85 00:06:39,080 --> 00:06:41,440 och visa tydlig överlägsenhet! 86 00:06:42,440 --> 00:06:47,520 Den 5:e september 1938, i San Rossore, Pisa, 87 00:06:47,600 --> 00:06:50,640 skrev kung Vittorio Emanuele under det första påbudet 88 00:06:50,720 --> 00:06:55,040 för att förbjuda judar från att utföra de flesta jobb 89 00:06:55,120 --> 00:06:59,000 och förbjuda judiska barn att gå till skolan. 90 00:06:59,080 --> 00:07:01,640 Det är början på en förföljelse 91 00:07:01,720 --> 00:07:07,120 av 50 000 italienare, vars enda brott var att vara jude. 92 00:07:08,240 --> 00:07:11,200 Det är en skam! En skam! Det är omöjligt! 93 00:07:11,280 --> 00:07:13,680 Jag förstår inte. Hur tänker Mussolini? 94 00:07:13,760 --> 00:07:16,280 Vart ska du? Amedeo, varför säger du inget? 95 00:07:16,360 --> 00:07:20,200 Vad kan jag säga? Mussolini var annorlunda förut. 96 00:07:20,280 --> 00:07:22,360 Mussolini är Mussolini! 97 00:07:22,440 --> 00:07:25,640 Vad är det med dig? Han är Hitlers allierade! Hur tänkte du? 98 00:07:25,720 --> 00:07:28,760 Tyskarna bad honom inte att göra det han gör! 99 00:07:28,840 --> 00:07:30,720 Det var hans idé! 100 00:07:30,800 --> 00:07:34,440 -Lämna mig i fred! -Ja, gå bara. Gå! 101 00:07:34,520 --> 00:07:36,560 Roberto, du borde inte ta ut det på din bror. 102 00:07:36,640 --> 00:07:37,800 Vad har han med det att göra? 103 00:07:37,880 --> 00:07:41,880 Ja, men det är för lätt! Vad ska vi säga till Liliana? 104 00:07:42,400 --> 00:07:43,960 Vad har hänt? 105 00:07:44,040 --> 00:07:46,760 Va? Vad har jag gjort? 106 00:07:47,640 --> 00:07:49,440 Du har inte gjort nåt. 107 00:07:51,360 --> 00:07:54,400 Det kanske är bäst att ni pratar en stund. 108 00:08:05,240 --> 00:08:10,720 För att förstå raslagarnas hemska påverkan 109 00:08:10,800 --> 00:08:14,480 på ungdomarna 1938, 110 00:08:14,560 --> 00:08:17,800 måste man också förstå sveket de utsattes för. 111 00:08:17,880 --> 00:08:23,760 De var italienare uppslukade av tidens kultur. 112 00:08:23,840 --> 00:08:29,000 De kände sig som fascister. 113 00:08:29,080 --> 00:08:32,919 Överlag var deras judiska kultur marginell. 114 00:08:33,000 --> 00:08:35,559 Men införandet av raslagarna 115 00:08:35,640 --> 00:08:39,559 kastar judendomen i ansiktet på dem. 116 00:08:39,640 --> 00:08:43,280 De får dem att känna sig judiska för att andra tvingar dem. 117 00:08:45,320 --> 00:08:48,280 Delstatens centralarkiv i Rom 118 00:08:48,360 --> 00:08:54,200 är nästan sprängfyllt av Mussolini-anteckningar 119 00:08:54,280 --> 00:08:59,160 som relaterade till antijudiska lagtexter. 120 00:08:59,920 --> 00:09:05,040 Det är tydligt att personen som tillämpade dem, hade läst på. 121 00:09:05,120 --> 00:09:10,000 Och lagarna som kom ut, med tanke på att han var diktator, 122 00:09:10,080 --> 00:09:15,680 var frukten av ett arbete som var, om vi kan använda den termen, 123 00:09:15,760 --> 00:09:20,400 "seriöst och grundligt". Ur hans synvinkel, förstås. 124 00:09:23,520 --> 00:09:25,760 Från oktober 1938 125 00:09:25,840 --> 00:09:29,240 är Tullio Foà, Lia Levi, Guido Cava och Liliana Segre 126 00:09:29,320 --> 00:09:31,360 inte längre barn som alla andra. 127 00:09:33,840 --> 00:09:37,200 De har relegerat er. Du får inte gå tillbaka till skolan. 128 00:09:37,280 --> 00:09:39,680 -Vad har jag gjort? -Du har inte gjort nåt. 129 00:09:40,720 --> 00:09:45,200 Det är regeringen som har skapat lagar, nya lagar, 130 00:09:45,280 --> 00:09:49,600 som förbjuder judiska barn att gå i skolan med de andra. 131 00:09:50,920 --> 00:09:52,640 Men varför jag? 132 00:09:53,320 --> 00:09:55,720 Vi är judar, Liliana. 133 00:09:55,800 --> 00:09:57,960 Ja, men än sen? 134 00:09:58,040 --> 00:10:01,680 Jag är italienska. Relegerade de italienska barn? 135 00:10:02,560 --> 00:10:06,760 Inte katolska italienare, som kallas för arier. 136 00:10:08,640 --> 00:10:12,520 Ordet "avstängd" från grundskolan, 137 00:10:12,600 --> 00:10:15,600 där jag gick första och andra året, 138 00:10:15,680 --> 00:10:18,760 var allvarliga nyheter. 139 00:10:18,840 --> 00:10:22,440 Jag stod knappt ut. 140 00:10:22,520 --> 00:10:25,680 För även ett barn vet 141 00:10:25,760 --> 00:10:30,640 att bli avstängd från skolan betyder att man har gjort nåt dumt. 142 00:10:30,720 --> 00:10:33,480 Jag började fråga mig: 143 00:10:33,560 --> 00:10:38,480 "Varför? Varför? Varför?" 144 00:10:39,880 --> 00:10:44,880 Jag kunde aldrig kunde svara på den. Det kan jag fortfarande inte. 145 00:10:48,320 --> 00:10:51,640 Jag förstår inte. 146 00:10:51,720 --> 00:10:53,600 Betyder det att vi är värda mindre? 147 00:10:54,480 --> 00:10:56,240 För dem, ja. 148 00:10:56,320 --> 00:10:59,320 Men så är det inte. Inte alls. 149 00:11:02,160 --> 00:11:06,840 För mig är du värd lika mycket som alla barn. Mer, faktiskt! 150 00:11:10,280 --> 00:11:12,720 Vad gör vi nu? 151 00:11:12,800 --> 00:11:18,640 Nu ska jag hitta en skola som även tar emot judiska barn. 152 00:11:19,720 --> 00:11:22,120 Men du får inte träffa fröken Cesarina igen. 153 00:11:27,440 --> 00:11:32,800 Hur ska vi berätta det för henne? Hon tycker så mycket om mig. 154 00:11:37,600 --> 00:11:42,000 JUDISKA LÄRARE OCH ELEVER STÄNGDES AV FRÅN SKOLAN DEN 16/10 155 00:11:42,080 --> 00:11:47,040 PAPPAN OCH MAMMAN TILLHÖR INTE DEN JUDISKA RASEN. 156 00:11:47,120 --> 00:11:52,680 Raslagarna överraskade oss alla. 157 00:11:53,240 --> 00:11:57,600 Efter lite muttrande hemma hörde jag min mamma 158 00:11:57,680 --> 00:12:00,560 tog mig åt sidan och sa: "Jag måste prata med dig." 159 00:12:00,640 --> 00:12:06,560 Hon sa att jag inte skulle gå tillbaka till den kommunala skolan. 160 00:12:06,640 --> 00:12:10,600 Det var början på min bestörtning, om än omedveten om det. 161 00:12:12,160 --> 00:12:14,720 "Ni får inte gå tillbaka till skolan." 162 00:12:14,800 --> 00:12:18,880 Jag var åtta, min bror var elva. Jag sa: "Men varför, pappa? 163 00:12:18,960 --> 00:12:23,760 Vi har studerat och fått bra betyg. Varför går vi inte gå till skolan?" 164 00:12:23,840 --> 00:12:27,320 "Därför. Bara för att. Det ska du inte." 165 00:12:30,240 --> 00:12:35,160 Barnen måste inte bara uthärda den nya verkligheten som slår dem. 166 00:12:35,240 --> 00:12:39,440 De ser också sina familjer hamna i kaos och desperation. 167 00:12:41,280 --> 00:12:43,960 Visst är hon fin, Guido? 168 00:12:47,440 --> 00:12:49,360 Augusto, vad är det? 169 00:12:50,960 --> 00:12:51,960 Augusto. 170 00:12:52,040 --> 00:12:55,040 -Jag vet inte hur jag ska säga det. -Kom, Guido. 171 00:12:55,120 --> 00:12:56,720 Stanna med lillan. 172 00:12:57,840 --> 00:13:00,040 Där, med din lillasyster. 173 00:13:03,400 --> 00:13:04,920 Augusto, vad är det? 174 00:13:07,320 --> 00:13:08,680 Jag förlorade mitt jobb, Cinzia. 175 00:13:08,760 --> 00:13:11,080 Jag fick sparken i morse. Läs. 176 00:13:11,160 --> 00:13:13,440 Men det kan de inte. 177 00:13:13,520 --> 00:13:16,560 Jo, de kan sparka mig. De måste, faktiskt. 178 00:13:16,640 --> 00:13:18,720 Och det blir ingen mer skola för Guido. 179 00:13:20,440 --> 00:13:22,640 Kontorschefen ringde pappa och sa: 180 00:13:22,720 --> 00:13:27,720 "Cava, jag är glad att du blivit pappa." 181 00:13:29,320 --> 00:13:33,040 "Men jag måste säga nåt." 182 00:13:33,120 --> 00:13:37,120 De goda nyheterna är att du fick en tredje dotter. 183 00:13:37,200 --> 00:13:40,200 Men jag har fler nyheter." 184 00:13:40,280 --> 00:13:43,280 Han öppnade lådan och gav honom brevet. 185 00:13:43,360 --> 00:13:48,160 Pappa kände till raslagarna och förväntade sig det. 186 00:13:48,240 --> 00:13:49,640 Och de sparkade honom. 187 00:13:49,720 --> 00:13:53,360 -Men varför vi? -"Varför"? För att vi är judar. 188 00:13:55,440 --> 00:13:57,240 Vi är judar. 189 00:14:12,640 --> 00:14:15,920 -Pappa, vad händer? -Jag vet inte, Guido. 190 00:14:17,840 --> 00:14:18,880 Jag vet inte. 191 00:14:19,920 --> 00:14:21,840 Särskilt för de yngsta barnen 192 00:14:21,920 --> 00:14:26,080 börjar världen med föräldrarnas uppmärksamhet. 193 00:14:26,160 --> 00:14:28,600 Säkerheten som föräldrar ger dem. 194 00:14:28,680 --> 00:14:33,720 Så att se, utan att veta vad som hände, 195 00:14:33,800 --> 00:14:36,600 att se sina föräldrar försvagade, i tårar, 196 00:14:36,680 --> 00:14:40,160 oförmögna att lugna barnen, 197 00:14:40,240 --> 00:14:43,400 var den första osäkerheten 198 00:14:43,480 --> 00:14:47,000 och förlust av ett barns värld. 199 00:14:56,840 --> 00:15:00,240 Vi vet i stora drag vad raslagarna var för nåt, 200 00:15:00,320 --> 00:15:02,080 hur de förstörde judarnas liv 201 00:15:02,160 --> 00:15:06,880 och gjorde dem till inte andra klassens medborgare, utan "icke-medborgare". 202 00:15:07,040 --> 00:15:12,160 Men alla dessa små orosmoln, även obegripliga, 203 00:15:12,240 --> 00:15:14,240 slog till dagligen. 204 00:15:14,800 --> 00:15:16,520 Jag tänker inte sluta! 205 00:15:16,600 --> 00:15:19,280 De sa det andra gånger, men det hände aldrig. 206 00:15:19,360 --> 00:15:22,920 Det gick bra fram till nu, för min svåger var krigshjälte. 207 00:15:23,000 --> 00:15:25,160 Det skyddade oss. 208 00:15:25,240 --> 00:15:29,080 Men nu räcker det inte. Vi kan inte ha kvar dig längre. 209 00:15:31,920 --> 00:15:33,320 Men varför? 210 00:15:34,280 --> 00:15:35,440 För att du är arier. 211 00:15:36,560 --> 00:15:37,560 Arier. 212 00:15:38,240 --> 00:15:41,720 Är jag? Jag är från Tivoli. Vad betyder det? 213 00:15:41,800 --> 00:15:43,320 För staten är du arier. 214 00:15:43,400 --> 00:15:46,400 Judar kan inte längre ha arier i tjänst. 215 00:15:47,440 --> 00:15:51,320 Tjänstekvinnan var som en familjemedlem. 216 00:15:51,400 --> 00:15:58,200 För oss var det som att ta bort en pelare, en familjemedlem. 217 00:15:58,280 --> 00:16:04,720 Det gick inte att förstå. Det kändes omöjligt. 218 00:16:04,800 --> 00:16:07,680 Vad ska Lia göra utan mig? 219 00:16:08,520 --> 00:16:12,120 Det kan finnas en lösning, om du går med på det. 220 00:16:12,200 --> 00:16:15,760 -Signora Colaté. -Grannen? 221 00:16:15,840 --> 00:16:18,600 Jag pratade med henne. Hon kan låtsas anställa dig. 222 00:16:19,440 --> 00:16:22,360 -Vadå "låtsas"? -Du fortsätter jobba här. 223 00:16:22,440 --> 00:16:24,520 Men du sover hos Colatei. 224 00:16:24,600 --> 00:16:28,280 -Ska jag jobba för dem? -Nej, men du kanske gör några sysslor. 225 00:16:28,360 --> 00:16:31,320 Du kan hjälpa dem, bara för att vara snäll. 226 00:16:31,400 --> 00:16:33,200 Du stannar väl hos oss? 227 00:16:33,280 --> 00:16:35,640 Det verkar konstigt. 228 00:16:35,720 --> 00:16:39,880 Men om ni säger det, signora, så går det bra. 229 00:16:39,960 --> 00:16:41,040 Hurra! 230 00:16:45,520 --> 00:16:47,080 Pakten var att vi betalade henne, 231 00:16:47,160 --> 00:16:50,960 men att hon bodde hos familjen och hjälpte till ibland. 232 00:16:51,040 --> 00:16:57,360 Men sen blev hon uppslukad av dem, och identifierade sig med dem. 233 00:16:57,440 --> 00:17:01,520 Förutom att vi blev ledsna, blev vi avundsjuka. 234 00:17:01,600 --> 00:17:05,200 Det fanns andra flickor där och hon tog hand om dem. 235 00:17:13,760 --> 00:17:15,040 Hej. 236 00:17:15,119 --> 00:17:16,680 Hej. 237 00:17:29,840 --> 00:17:32,800 Det var hjärtskärande scener. 238 00:17:32,880 --> 00:17:34,680 I vardagen, inga stora saker. 239 00:17:34,800 --> 00:17:38,560 Men mindre dramer som påverkade våra liv. 240 00:17:42,120 --> 00:17:49,080 Barnen förstår inte varför alla vänder dem och deras föräldrar ryggen. 241 00:17:53,000 --> 00:17:55,720 Vad gäller alla moderlösa barn 242 00:17:55,800 --> 00:18:00,800 tog läraren på sig en speciell roll 243 00:18:00,880 --> 00:18:06,840 i mitt lilla hjärta, hur jag kände då. 244 00:18:06,920 --> 00:18:09,240 Hon var en kvinnlig figur… 245 00:18:11,480 --> 00:18:17,960 …som jag kände tillgivenhet till och som gav mig ett hopp. 246 00:18:19,040 --> 00:18:21,840 Liliana litar på er. 247 00:18:21,920 --> 00:18:24,920 Men hon är rastlös. 248 00:18:25,000 --> 00:18:29,080 Hon oroar sig mer för er, än för sig själv. 249 00:18:29,160 --> 00:18:30,240 Mig? 250 00:18:30,320 --> 00:18:33,800 Jag visste inte hur jag skulle säga det. Jag var rädd att göra er upprörd. 251 00:18:33,880 --> 00:18:35,560 Visst. 252 00:18:35,640 --> 00:18:37,720 Hon är väldigt känslig. 253 00:18:40,120 --> 00:18:44,040 -Men ni ska se att hon förstår till slut. -Ja, jag hoppas det. 254 00:18:44,600 --> 00:18:47,240 Ni är hennes lärare. 255 00:18:47,320 --> 00:18:53,160 Och när det här måste ske, kan ni kanske göra det lättare. 256 00:18:53,240 --> 00:18:56,840 Jag? Ursäkta, hur? Vad har jag med det att göra? 257 00:18:56,920 --> 00:19:00,320 Det är inte upp till mig om Liliana kan gå tillbaka till skolan. 258 00:19:00,400 --> 00:19:03,960 -Jag stiftade inte lagarna. -Självklart vet jag det. 259 00:19:04,040 --> 00:19:07,640 Men ni kan hjälpa henne att förstå och stötta henne i början. 260 00:19:07,720 --> 00:19:10,480 Dr Segre, försök förstå mig. 261 00:19:11,440 --> 00:19:14,560 Att bli inblandad i det här har blivit väldigt farligt. 262 00:19:14,640 --> 00:19:16,800 Jag är tjänsteman. 263 00:19:17,920 --> 00:19:22,400 Jag måste också tänka på mig själv och de andra flickorna. 264 00:19:27,240 --> 00:19:28,960 Det handlar inte bara om er judar. 265 00:19:35,280 --> 00:19:38,120 Nu måste jag gå. 266 00:19:54,920 --> 00:19:56,720 -Hej då. -Hej då. 267 00:20:02,800 --> 00:20:05,960 Det var en stor besvikelse för mig. 268 00:20:06,040 --> 00:20:10,880 För jag förväntade mig kyssar och kramar och stor smärta 269 00:20:10,960 --> 00:20:15,440 över att jag inte fick gå i skolan, men hon sa: 270 00:20:15,520 --> 00:20:18,920 "Jag stiftade inte raslagarna. Hur är jag inblandad?" 271 00:20:20,160 --> 00:20:22,240 Hon hälsade inte ens på mig. 272 00:20:23,920 --> 00:20:28,320 Och det var väldigt jobbigt. 273 00:20:36,720 --> 00:20:41,760 Jag tror att de var 25 flickor då. 274 00:20:41,840 --> 00:20:48,360 Och bara två av dem, fortsatte vara mina vänner. 275 00:20:48,440 --> 00:20:52,280 De fortsatte bjuda in mig till sina små fester 276 00:20:52,360 --> 00:20:56,160 och kom hem till mig för att leka. 277 00:20:56,240 --> 00:21:01,960 De andra märkte inte att jag hade slutat skolan. 278 00:21:06,520 --> 00:21:08,720 Skolan är bara första steget. 279 00:21:08,800 --> 00:21:12,400 Regimen vill eliminera judar från alla offentliga platser 280 00:21:12,480 --> 00:21:17,080 och alla institutioner, även om priset var högt. 281 00:21:17,160 --> 00:21:23,760 Till slut får lärarna sparken och landets intellektuella med hög profil. 282 00:21:25,040 --> 00:21:29,680 Som forskarna Emilio Segre, Bruno Pontecorvo och de två Nobelpristagarna: 283 00:21:29,760 --> 00:21:32,600 fysikern Enrico Fermi, gift med en judinna 284 00:21:32,680 --> 00:21:35,320 och ekonomen Franco Modigliani. 285 00:21:41,560 --> 00:21:45,040 Italien protesterar inte offentligt. 286 00:21:45,120 --> 00:21:46,960 Kungen protesterar inte. 287 00:21:47,040 --> 00:21:51,920 Den andra stora makten protesterar inte, 288 00:21:52,000 --> 00:21:56,760 det vill säga motkraften, den så kallade Heliga Stolen. 289 00:21:56,840 --> 00:22:02,160 Lagen från 1938 åtföljs genom enighet 290 00:22:02,240 --> 00:22:08,600 eller välsignade formler av högt, tyst samtycke. 291 00:22:12,120 --> 00:22:16,920 Regeringen som utfärdade lagarna den 5:e september 1938 292 00:22:17,000 --> 00:22:20,320 ändrade lagen. 293 00:22:20,400 --> 00:22:25,120 Han sa att om det bara gick att organisera grundskolan 294 00:22:25,200 --> 00:22:29,520 och få en klass på 10 flickor och pojkar från första till femte året, 295 00:22:29,600 --> 00:22:33,000 skulle de tillåtas gå på en statlig skola. 296 00:22:39,120 --> 00:22:40,520 Förlåt, men jag har inte… 297 00:22:44,720 --> 00:22:47,440 Totò, var snäll och kom hit. 298 00:22:52,200 --> 00:22:55,000 Kan du hämta kaffe åt mig? Men inte här nedanför. 299 00:22:55,080 --> 00:22:57,040 -Gå till piazzan. Det är godare. -Okej. 300 00:23:12,640 --> 00:23:15,160 Signora Foà, vi har ett problem. 301 00:23:24,240 --> 00:23:27,800 Lagen tillåter att man skapar en specialklass för judar, 302 00:23:27,880 --> 00:23:30,720 om det finns minst tio sexåringar. 303 00:23:32,240 --> 00:23:35,880 Här på Vanvitelliskolan har vi bara nio. 304 00:23:37,360 --> 00:23:40,200 Jag vet, mina barn studerar här. 305 00:23:40,280 --> 00:23:43,840 -Remo och Mario. -Ja, jag vet. 306 00:23:43,920 --> 00:23:46,760 Jag är intresserad av den andra. Det var därför jag kallade på er. 307 00:23:46,840 --> 00:23:48,080 Vad heter han? 308 00:23:49,560 --> 00:23:51,480 -Tullio! -Tullio! 309 00:23:53,000 --> 00:23:55,760 -Hur gammal är Tullio? -Fem. 310 00:23:55,840 --> 00:23:58,360 Är ni helt säker på att han är fem? 311 00:24:06,720 --> 00:24:07,720 Nej. 312 00:24:08,480 --> 00:24:10,600 Han är sex år. 313 00:24:10,680 --> 00:24:12,680 Bra. 314 00:24:12,760 --> 00:24:15,120 Vi ansluter oss till de andra nio och bildar klassen. 315 00:24:15,200 --> 00:24:18,960 Om jag hade varit fem hade det varit omöjligt. 316 00:24:19,040 --> 00:24:20,560 Men om det är så, så… 317 00:24:21,960 --> 00:24:24,640 Tack, rektorn. Tack. 318 00:24:27,320 --> 00:24:30,200 -Hörde du? -Måste jag gå i skolan ett år tidigare? 319 00:24:30,280 --> 00:24:33,320 -Måste jag tacka för det också? -Tullio! 320 00:24:33,400 --> 00:24:36,040 -Tack. -Varsågod. 321 00:24:39,640 --> 00:24:41,200 -Hej då. -Hej då. 322 00:24:42,480 --> 00:24:43,960 Hej då, lillen. 323 00:24:44,040 --> 00:24:46,160 -Hej då. -Hej då. 324 00:24:48,160 --> 00:24:49,320 Tack. 325 00:24:50,320 --> 00:24:52,520 Jag var nöjd. 326 00:24:52,600 --> 00:24:55,320 Jag gick i skolan med min storebror och hans vänner. 327 00:24:55,480 --> 00:24:58,880 Vi träffades på vår heliga plats, en synagoga. 328 00:24:58,960 --> 00:25:02,000 Jag hade på mig mitt svarta förkläde, 329 00:25:02,080 --> 00:25:05,160 min stärkta vita krage och fina, röda rosett. 330 00:25:05,240 --> 00:25:08,440 Men några dagar senare började jag märka nåt konstigt. 331 00:25:08,520 --> 00:25:09,560 Ett. 332 00:25:10,240 --> 00:25:11,240 Två. 333 00:25:12,240 --> 00:25:18,520 Vanvitelliskolan hade en stor grind och en väldigt liten sidogrind. 334 00:25:19,240 --> 00:25:23,240 Alla pojkar och flickor gick in genom huvudingången. 335 00:25:23,320 --> 00:25:29,000 Och bara vi tio gick in genom den andra grinden, 336 00:25:29,080 --> 00:25:31,280 femton minuter före de andra. 337 00:25:31,360 --> 00:25:35,720 Vi gick också därifrån en kvart efter de andra. 338 00:25:37,240 --> 00:25:41,320 Det var då det blev tydligt att det var vi som var onormala. 339 00:25:47,280 --> 00:25:48,960 Vad gör de? 340 00:25:49,040 --> 00:25:52,640 De är judar. De får inte träna med oss vanliga. 341 00:25:57,280 --> 00:26:00,520 Vi fick inte ha kontakt med de andra barnen. 342 00:26:00,600 --> 00:26:03,920 Och uppenbarligen sa de: "De är judar! De är judar!" 343 00:26:04,000 --> 00:26:06,520 Men inte ens de visste vad det betydde. 344 00:26:12,440 --> 00:26:16,480 Alla små, till och med obegripliga orosmoln 345 00:26:16,560 --> 00:26:19,160 slog till varje dag. 346 00:26:19,240 --> 00:26:23,000 Till exempel att judar inte kunde ha en radio. 347 00:26:23,080 --> 00:26:28,280 Redan då tänkte jag: "Det är ingen radiosändare." 348 00:26:28,360 --> 00:26:30,840 Om det var en, 349 00:26:30,920 --> 00:26:35,880 kunde man ge information till fienden, inte bara lyssna. 350 00:26:35,960 --> 00:26:40,520 Det var svårt. Det var som att neka barn en tv. 351 00:26:45,040 --> 00:26:47,640 Och det blev snabbt värre. 352 00:26:47,720 --> 00:26:51,200 Flera cirkulär stärker raslagarna. 353 00:26:56,040 --> 00:26:59,640 Det är diskriminering och förbud av alla slag. 354 00:27:05,920 --> 00:27:10,000 Det spelar ingen roll att begränsningarna är absurda. 355 00:27:10,080 --> 00:27:11,160 ARISK BUTIK 356 00:27:11,240 --> 00:27:17,560 Det som är förbjudet räknas inte. De vill göra livet omöjligt för judar. 357 00:27:17,640 --> 00:27:24,160 På så sätt får regimen två resultat samtidigt. 358 00:27:24,240 --> 00:27:28,080 Ett är enkelt och rent, att förfölja judarna. 359 00:27:28,160 --> 00:27:31,800 Det andra är att få dem att ge sig av. 360 00:27:34,280 --> 00:27:36,240 Pappa var vice chef på en bank. 361 00:27:36,320 --> 00:27:40,160 Han fick höra att han inte fick vara kvar. 362 00:27:40,240 --> 00:27:41,840 Han hade fått sparken. 363 00:27:41,920 --> 00:27:45,800 Pappa frågade varför och de sa att det var för att han var jude. 364 00:27:48,880 --> 00:27:52,880 Pappa emigrerade till Afrika. Asmara för att vara exakt, 365 00:27:52,960 --> 00:27:56,200 där man trodde att det kunde finnas jobb, 366 00:27:56,280 --> 00:28:02,240 och även för att raslagarna inte var lika hårda där, som i Italien. 367 00:28:14,000 --> 00:28:16,360 JUDAR 368 00:28:23,400 --> 00:28:26,200 -När hände det? -Ikväll. 369 00:28:26,280 --> 00:28:28,120 Ynkryggar. 370 00:28:28,680 --> 00:28:33,360 -Bättre så. Tänk om du var där inne. -Ska vi dessutom vara tacksamma? 371 00:28:34,320 --> 00:28:35,560 Franco, lyssna. 372 00:28:36,120 --> 00:28:38,200 Gäller ditt erbjudande fortfarande? 373 00:28:38,280 --> 00:28:40,920 Är du säker? Nu är det farligare. 374 00:28:41,000 --> 00:28:45,760 -Vi vet inte hur det slutar. -De tog mitt jobb ifrån mig. Och vet du? 375 00:28:45,840 --> 00:28:48,920 Jag skaffar ett nytt jobb. Jag bryr mig inte om det är farligt. 376 00:28:49,840 --> 00:28:51,320 Är det okej för dig? 377 00:28:51,400 --> 00:28:53,400 Självklart, Augusto. Självklart! 378 00:29:00,040 --> 00:29:02,640 Kom, vi har att göra. 379 00:29:07,840 --> 00:29:12,320 Jag vet inte varför, men jag kände för det. 380 00:29:12,400 --> 00:29:17,440 Jag plockade upp en skärva från fönstret. 381 00:29:17,520 --> 00:29:21,880 Vem vet varför? Jag kände bara för det. 382 00:29:21,960 --> 00:29:24,440 Jag stoppade den i fickan. 383 00:29:24,520 --> 00:29:28,600 Och jag behöll den efter kriget. Tyvärr tappade jag bort den. 384 00:29:29,640 --> 00:29:33,000 Kanoner och bomber. 385 00:29:33,080 --> 00:29:36,320 Jag minns att jag hade den efter kriget. 386 00:29:36,400 --> 00:29:38,560 Italienare! 387 00:29:39,320 --> 00:29:41,120 Spring till vapnen! 388 00:29:44,040 --> 00:29:45,640 Visa… 389 00:29:45,720 --> 00:29:46,960 ROM, 10 JUNI 1940 390 00:29:47,040 --> 00:29:48,640 …er envishet! 391 00:29:50,320 --> 00:29:52,320 Ert mod! 392 00:29:53,840 --> 00:29:55,840 Ert värde! 393 00:29:58,560 --> 00:30:00,960 Hemma såg mamma orolig ut. 394 00:30:01,040 --> 00:30:04,800 Mor- och farföräldrar, fastrar och farbröder, äldre bröder. Alla oroliga. 395 00:30:16,720 --> 00:30:23,320 När jag kom hem, saknades det alltid en tavla, ett bord eller en matta. 396 00:30:23,400 --> 00:30:28,920 För att ge oss fyra barnen mat, sålde mamma allt hon kunde. 397 00:30:32,840 --> 00:30:35,040 Vi blev praktiskt taget fattiga. 398 00:30:35,120 --> 00:30:37,440 Men att vara fattig är ingen skam. 399 00:30:37,520 --> 00:30:40,960 Det är ett villkor. 400 00:30:43,440 --> 00:30:47,240 Mamma bestämde sig för en sak, hon frågade oss först… 401 00:30:47,320 --> 00:30:49,240 Att hyra ut ett rum. 402 00:30:49,320 --> 00:30:54,640 Ett rum hyrdes ut till en lång herre som jag minns väl. 403 00:30:54,720 --> 00:30:56,240 Det kom en man. 404 00:30:56,840 --> 00:31:01,760 Vi insåg att han lyssnade på Radio London. 405 00:31:01,840 --> 00:31:05,360 Det var en viktig kanal. 406 00:31:05,440 --> 00:31:10,600 En italiensk talare skickade konstiga meddelanden till Italien. 407 00:31:10,680 --> 00:31:13,320 "Felice är inte lycklig." 408 00:31:13,400 --> 00:31:15,800 Det betydde inget för vanliga människor. 409 00:31:15,880 --> 00:31:18,680 "Kon ger ingen mjölk." 410 00:31:18,760 --> 00:31:22,720 Men för partisanerna som organiserar sig mot tyskarna, 411 00:31:22,800 --> 00:31:24,040 betydde det mycket. 412 00:31:24,120 --> 00:31:29,320 Det betydde att planen antagligen skulle hoppa fallskärm med mediciner, 413 00:31:29,400 --> 00:31:30,520 vapen, pengar. 414 00:31:30,600 --> 00:31:34,440 Men när mamma insåg att han lyssnade på Radio London 415 00:31:34,520 --> 00:31:36,520 sa hon: "Du kan inte stanna här längre." 416 00:31:36,600 --> 00:31:40,800 "Jag har fyra små barn och vi är mitt i cyklonen." 417 00:31:40,880 --> 00:31:42,680 Snälla, du måste gå." 418 00:31:42,760 --> 00:31:47,040 Han gick. Han hette Piero Calamandrei. 419 00:31:48,040 --> 00:31:52,360 Han var en av karaktärerna som skrev konstitutionen. 420 00:31:54,840 --> 00:31:56,640 Vem tog bort sigillet? 421 00:31:59,400 --> 00:32:02,720 Ni kanske lyssnar på Radio London? 422 00:32:06,720 --> 00:32:08,960 Det blir problem. 423 00:32:09,040 --> 00:32:10,480 Vet ni? 424 00:32:11,120 --> 00:32:14,840 Förlåt, det måste ha varit städerskan. 425 00:32:14,920 --> 00:32:17,200 Den är nog lätt att laga. 426 00:32:18,240 --> 00:32:20,240 Den kan nog lagas! 427 00:32:21,720 --> 00:32:23,640 Titta i de andra rummen. 428 00:33:02,840 --> 00:33:06,320 Kamrat, kontrollera våra dokument. 429 00:33:06,400 --> 00:33:09,000 -Ni ska få se att vi är anständiga. -Dokument? 430 00:33:09,720 --> 00:33:11,320 Jag vet vilka ni är. 431 00:33:14,040 --> 00:33:16,720 Snälla, kontrollera dem ändå. 432 00:33:42,240 --> 00:33:43,640 Det är okej. 433 00:33:45,120 --> 00:33:46,960 Då går vi! 434 00:33:47,040 --> 00:33:49,760 Då går vi! 435 00:33:49,840 --> 00:33:53,160 -Ska vi bara gå? -Ja. 436 00:33:53,240 --> 00:33:55,360 Ta den och god natt. 437 00:34:02,240 --> 00:34:03,840 Då frestas ni inte mer. 438 00:34:05,520 --> 00:34:07,200 Eller hur? 439 00:34:07,280 --> 00:34:09,520 Tacka mig då. 440 00:34:12,800 --> 00:34:14,840 Tack. 441 00:34:32,840 --> 00:34:34,440 Inget har hänt. 442 00:34:34,920 --> 00:34:38,320 Inget, det är över. Det är över, min flicka. 443 00:34:39,639 --> 00:34:42,159 Det finns också en typ av våld, 444 00:34:42,239 --> 00:34:45,239 som den byråkratiska tillämpningen av lagarna, 445 00:34:45,320 --> 00:34:48,520 som upptäcktes av Anselmi-kommissionen. 446 00:34:48,600 --> 00:34:50,400 Det står i rapporterna. 447 00:34:50,480 --> 00:34:53,480 Tänk er att polisen går in i judarnas hem 448 00:34:53,560 --> 00:34:58,360 för att konfiskera tandborstar, pottor, vardagliga saker. 449 00:34:59,440 --> 00:35:04,280 Vad gäller ägande fanns det två faser. 450 00:35:04,360 --> 00:35:09,960 Under en period från 1938 till 1943 451 00:35:10,040 --> 00:35:12,440 slipades spetsarna ner. 452 00:35:12,520 --> 00:35:16,280 Det var lågt i tak 453 00:35:16,360 --> 00:35:20,040 på vad en jude fick äga. 454 00:35:20,120 --> 00:35:24,600 De tvingas överge dem 455 00:35:24,680 --> 00:35:30,560 och de beslagtogs i utbyte mot certifikat 456 00:35:30,640 --> 00:35:35,880 som låg långt under marknadsvärdet. 457 00:35:36,840 --> 00:35:42,440 Att köpa och sälja judars hus var en manna för staten. 458 00:35:42,520 --> 00:35:45,920 Efter 8:e september 1943 459 00:35:46,000 --> 00:35:50,160 går man över till att konfiskera 460 00:35:50,240 --> 00:35:54,200 allt judarna ägde. 461 00:36:00,120 --> 00:36:05,800 Väldigt få förstod att de måste fly. 462 00:36:11,120 --> 00:36:14,960 Det räckte inte med att förstå det, det behövdes kunskap. 463 00:36:15,040 --> 00:36:19,000 Det behövdes visum och utländska dokument. 464 00:36:19,080 --> 00:36:23,080 De flesta länder stängde sina gränser för flyende judar. 465 00:36:23,160 --> 00:36:27,200 Så många såg sin chans att fly, försvinna. 466 00:36:30,520 --> 00:36:37,160 Skulle man lita på en granne, eller en främling? 467 00:36:37,240 --> 00:36:43,560 Ibland var det grannen som förrådde och tvärtom, främlingen som skyddade dig. 468 00:37:01,920 --> 00:37:03,920 Vad är det, mamma? 469 00:37:17,320 --> 00:37:18,760 Signora Foà. 470 00:37:21,440 --> 00:37:25,040 Salvatore Pace, Säkerhetstjänsten. Vi går vidare, snälla. 471 00:37:26,040 --> 00:37:30,840 Få det att se ut som ett trevligt samtal. Le. 472 00:37:32,080 --> 00:37:34,560 Vi fick in en rapport. 473 00:37:34,640 --> 00:37:38,120 När det händer måste jag som polis bekräfta det. 474 00:37:40,240 --> 00:37:44,040 -Vilken rapport? -De är ute efter er. Förstår ni? 475 00:37:45,520 --> 00:37:48,960 I er position är det lätt att spåra er. 476 00:37:49,040 --> 00:37:52,840 Det är problemet. Det är farligt för er och er familj. 477 00:37:52,920 --> 00:37:55,440 Och vad vill ni ha av mig? 478 00:37:57,840 --> 00:37:59,840 Finns det nån, 479 00:37:59,920 --> 00:38:02,880 en vän som inte tillhör er ras 480 00:38:02,960 --> 00:38:07,800 som ni är redo att skriva över ert hus på? 481 00:38:07,880 --> 00:38:09,720 Era räkningar. Vattnet, ljuset. 482 00:38:10,520 --> 00:38:13,160 Jag vet inte, jag måste tänka. Varför? 483 00:38:13,240 --> 00:38:14,440 Gör det genast. 484 00:38:15,640 --> 00:38:17,680 Då försvinner ni äntligen. 485 00:38:19,000 --> 00:38:21,320 Ni kanske blir spöken för oss. 486 00:38:22,240 --> 00:38:24,240 Vi har aldrig träffats. 487 00:38:30,440 --> 00:38:32,840 Tack. Kom. 488 00:38:35,160 --> 00:38:39,360 Vi var tacksamma att kommissarie Pace hjälpte oss. 489 00:38:39,440 --> 00:38:42,720 Vi visste inte vem han var och han kände inte oss heller. 490 00:38:42,800 --> 00:38:46,520 Det var en altruistisk handling. 491 00:38:46,600 --> 00:38:50,920 Liksom Marcello Magri, som var en vän till familjen, 492 00:38:51,000 --> 00:38:56,080 som skrev räkningar och hyran i sitt namn, 493 00:38:56,160 --> 00:39:01,240 trots att partiet hotade med allvarliga påföljder. 494 00:39:06,840 --> 00:39:11,320 Efter att USA gick med i kriget, började vinden vända. 495 00:39:11,400 --> 00:39:16,360 Den 10:e juli 1943 landar de allierade på Sicilien. 496 00:39:18,040 --> 00:39:22,800 Strax efteråt, den 25:e juli, avsätts Mussolini och grips. 497 00:39:24,240 --> 00:39:28,200 Den 8:e september utropar general Badoglio vapenstillestånd. 498 00:39:28,280 --> 00:39:32,480 Många italienare tror att kriget är över, men nej. 499 00:39:37,440 --> 00:39:39,280 I Italien utbryter kaos. 500 00:39:39,360 --> 00:39:41,800 Kungen och regeringen flyr från Rom till Brindisi 501 00:39:41,880 --> 00:39:44,920 och lämnar den italienska armén utan order. 502 00:39:45,000 --> 00:39:50,720 Hundratusentals soldater fångas av tyskar och deporteras till Nordeuropa. 503 00:39:53,440 --> 00:39:57,320 Landet delas i två delar. Södern kontrolleras av de allierade 504 00:39:57,400 --> 00:40:01,680 medan mitten och norr ockuperas av nazisternas fasciststyrkor. 505 00:40:07,040 --> 00:40:11,880 När Livorno bombarderades 506 00:40:11,960 --> 00:40:16,520 var invånarna i Pisa också oroliga. 507 00:40:42,160 --> 00:40:43,440 Vad har vi här? 508 00:40:46,440 --> 00:40:50,760 -Var är den judiske kapitalisten? -Han bor i det huset. 509 00:40:56,320 --> 00:40:57,320 Slå in dörren! 510 00:41:03,640 --> 00:41:04,640 Hjälp! 511 00:41:05,440 --> 00:41:07,040 Hjälp! Släpp! 512 00:41:07,120 --> 00:41:08,120 Hjälp! 513 00:41:09,000 --> 00:41:10,640 Släpp! Hjälp! 514 00:41:13,840 --> 00:41:15,720 Sätt fart! Du, smutsiga jude, upp med dig! 515 00:41:15,800 --> 00:41:19,280 Upp med dig! Jag kan inte förlora tid! 516 00:41:20,760 --> 00:41:22,240 Var är guldet? 517 00:41:24,320 --> 00:41:25,880 Var är guldet? 518 00:41:29,720 --> 00:41:31,200 Var är guldet? 519 00:41:38,480 --> 00:41:40,280 Guido, gå bort från fönstret! 520 00:41:49,560 --> 00:41:51,480 Vi måste ge oss av. 521 00:41:52,720 --> 00:41:54,240 Vi gör så här. 522 00:41:55,240 --> 00:41:58,040 Ta Flora och gå till din faster. 523 00:41:58,120 --> 00:42:02,440 Guido och jag kan åka till min bror i Cacci, okej? 524 00:42:09,440 --> 00:42:12,640 Mussolini, befriad av nazisterna, återtar makten 525 00:42:12,720 --> 00:42:15,160 och utnämns till statschef i Salòrepubliken, 526 00:42:15,240 --> 00:42:19,640 som sträcker sig från Lazio, även Rom, till alla nordliga platser. 527 00:42:20,640 --> 00:42:24,080 Medan de allierade styrkorna stödjer kung Vittorio Emanuele III 528 00:42:24,160 --> 00:42:26,840 i kungariket Italien, uppbyggt av hela södern, 529 00:42:26,920 --> 00:42:30,800 väljer Mussolini att hålla fast vid Hitlers vrede. 530 00:42:32,280 --> 00:42:34,400 De som tillhör den judiska rasen 531 00:42:34,480 --> 00:42:37,720 förklaras officiellt utlänningar och fiender. 532 00:42:38,320 --> 00:42:41,080 Alla judar måste arresteras 533 00:42:41,160 --> 00:42:45,160 och deporteras till koncentrationsläger i Tyskland och Polen. 534 00:42:45,240 --> 00:42:47,560 Frihet och fred verkade vara nära. 535 00:42:47,640 --> 00:42:51,640 Men för italienska judar är det början på en fruktansvärd mardröm. 536 00:42:52,920 --> 00:42:59,480 Carta di Verona är ett dokument som godkändes i mitten av november 1943. 537 00:42:59,560 --> 00:43:04,800 Det har en rad mål inom det sociala området. 538 00:43:04,880 --> 00:43:10,640 Det kungörs att judiska medborgare är utländska 539 00:43:10,720 --> 00:43:14,560 och att de under kriget tillhör fiendens nationalitet. 540 00:43:14,640 --> 00:43:20,880 Och då upphävs medborgarskapet för italienska judar. 541 00:43:25,640 --> 00:43:26,640 Andas. 542 00:43:48,520 --> 00:43:50,800 Kan du följa med mig ut en stund? 543 00:44:04,240 --> 00:44:05,640 Barnet har lunginflammation. 544 00:44:07,080 --> 00:44:09,400 Han måste läggas in genast. 545 00:44:11,160 --> 00:44:12,400 Nej, det är omöjligt. 546 00:44:12,480 --> 00:44:14,760 -Det är omöjligt. -Varför? 547 00:44:14,840 --> 00:44:17,200 För att vi är judar. 548 00:44:18,640 --> 00:44:20,440 Därför gömmer vi oss här. 549 00:44:20,520 --> 00:44:26,480 Pappa sa: "Doktorn, vi är en judisk familj. 550 00:44:26,560 --> 00:44:31,400 Vi kan inte åka till sjukhuset för tyskarna skulle föra bort oss." 551 00:44:32,560 --> 00:44:33,960 Jag förstår. 552 00:44:48,640 --> 00:44:50,400 Han är fascist. 553 00:44:51,320 --> 00:44:54,240 Tänk om han anmäler oss? 554 00:45:02,240 --> 00:45:05,040 Han startar motorn och kör. 555 00:45:08,880 --> 00:45:12,120 Efter en knapp timme… 556 00:45:13,080 --> 00:45:14,080 …kom läkaren tillbaka. 557 00:45:16,960 --> 00:45:18,760 Febern är fortfarande hög. 558 00:45:31,440 --> 00:45:33,400 Här. 559 00:45:33,480 --> 00:45:36,120 En tablett var sjätte timme. 560 00:45:36,200 --> 00:45:38,440 Var sjätte timme. 561 00:45:39,400 --> 00:45:42,160 Berätta hur han mår i morgon. 562 00:45:42,240 --> 00:45:45,120 -Tack. -Tack, doktorn. 563 00:45:45,200 --> 00:45:48,960 På den tiden fanns inte penicillin, bara medicin. 564 00:45:49,040 --> 00:45:52,560 Han kom två gånger om dagen i en vecka. 565 00:45:52,640 --> 00:45:53,960 Morgon och kväll. 566 00:46:13,800 --> 00:46:19,240 Familjer har bröder, systrar, 567 00:46:19,320 --> 00:46:24,120 ibland även tvillingar, 568 00:46:24,200 --> 00:46:29,000 vars öde är beseglat. 569 00:46:29,880 --> 00:46:31,880 Allt kommer att bli bra, Guido. 570 00:46:31,960 --> 00:46:38,360 Det skiljer ett år mellan bröderna Amedeo och Alberto. 571 00:46:38,440 --> 00:46:41,720 De var väldigt olika. 572 00:46:41,800 --> 00:46:45,040 En vinnare. 573 00:46:45,120 --> 00:46:46,960 Det var min farbror. 574 00:46:47,040 --> 00:46:50,480 En förlorare. Det var min pappa. 575 00:46:54,480 --> 00:46:59,240 När det var dags att fly, 576 00:46:59,320 --> 00:47:02,560 det svåraste ögonblicket för alla, 577 00:47:02,640 --> 00:47:07,320 var min farbror gift med en katolik 578 00:47:07,400 --> 00:47:12,160 och de flydde över berget. 579 00:47:12,240 --> 00:47:17,560 Bara så där lämnade han pappa med de två föräldrarna. 580 00:47:17,640 --> 00:47:21,480 Farfar, jättesjuk i Parkinsons 581 00:47:21,560 --> 00:47:24,520 och farmor, som höll på att bli galen 582 00:47:24,600 --> 00:47:27,480 på grund av all rädsla och chock. 583 00:47:27,560 --> 00:47:32,640 Min pappa, en fantastisk son och far, 584 00:47:32,720 --> 00:47:36,160 var så rädd och kluven. 585 00:47:36,240 --> 00:47:38,920 Han ville skydda mig. 586 00:47:39,000 --> 00:47:43,080 Men hur kunde han lämna sina föräldrar ensamma? Hur? 587 00:47:59,240 --> 00:48:04,360 Nazisternas fasciststyrkor genomför omedelbart deporteringsplanen 588 00:48:04,440 --> 00:48:06,520 och väljer en stad att börja i. 589 00:48:08,400 --> 00:48:11,240 Deportationen började i Neapel. 590 00:48:11,320 --> 00:48:14,080 Tyskarna hade organiserat allt väl. 591 00:48:14,160 --> 00:48:20,920 Överste Scholl, Campania-regionens befälhavare i Neapel 592 00:48:21,000 --> 00:48:23,520 organiserade allt. 593 00:48:23,600 --> 00:48:27,880 Han valde till och med musik att ackompanjera judarna med. 594 00:48:27,960 --> 00:48:30,560 För att underlätta judarnas marsch. 595 00:48:30,640 --> 00:48:34,920 Det var Lacrimosa, från Mozarts mässa i D-moll. 596 00:48:43,920 --> 00:48:50,720 Men överste Scholl underskattade neapolitanarna. 597 00:48:50,800 --> 00:48:55,440 För på fyra dagar lyckades neapolitanarna besegra tyskarna. 598 00:49:06,880 --> 00:49:10,920 Mitt bland partisaner, pojkar och flickor, 599 00:49:11,000 --> 00:49:13,960 flydde tyskarna på fyra dagar. 600 00:49:14,040 --> 00:49:17,560 Och Neapel var den enda staden i världen 601 00:49:17,640 --> 00:49:21,400 som befriades utan hjälp från någon armé. 602 00:49:25,840 --> 00:49:30,520 Den 9:e oktober i Trieste och 16:e oktober 1943 i Rom, 603 00:49:30,600 --> 00:49:33,040 grips tusentals judar. 604 00:49:33,120 --> 00:49:36,520 Efter några kontroller lastades de på boskapsbilar 605 00:49:36,600 --> 00:49:39,600 och skickades till koncentrationsläger i Centraleuropa. 606 00:49:43,440 --> 00:49:49,960 Av de 1 259 som greps i huvudstaden, var 207 av dem barn. 607 00:49:50,520 --> 00:49:55,000 Men bara 15 män och en kvinna återvänder från Auschwitz. 608 00:49:55,080 --> 00:49:57,320 Många i Rom lyckas rädda sig själva. 609 00:49:57,400 --> 00:50:01,600 De gömmer sig i kloster som modigt öppnade sina dörrar. 610 00:50:04,640 --> 00:50:09,920 Det här är en flickas dokument. Hon studerade här, men har inte återvänt. 611 00:50:10,000 --> 00:50:14,680 Nu är de dina. Det står Maria Cristina Cataldi. 612 00:50:16,200 --> 00:50:18,520 Det här är ditt namn från och med nu. 613 00:50:18,600 --> 00:50:21,640 Du svarar bara om de använder det namnet. 614 00:50:21,720 --> 00:50:26,240 Lia finns inte längre. Glöm henne för tillfället. 615 00:50:26,320 --> 00:50:32,880 De gav mig en 11-årig flickas namn som heter Maria Cristina Cataldi. 616 00:50:32,960 --> 00:50:37,200 Och det var det bästa för en jude att heta Maria Cristina. 617 00:50:37,280 --> 00:50:38,480 Efternamnet spelar ingen roll. 618 00:50:38,560 --> 00:50:44,400 Jag vet att för många judiska barn var det en tragedi att förlora sitt namn. 619 00:50:44,480 --> 00:50:46,120 För mig var det ingen tragedi. 620 00:50:46,200 --> 00:50:51,720 För mig var det som att vara med i en pjäs igen. 621 00:50:52,280 --> 00:50:56,240 Innan de äter, gör flickorna alltid korstecknet. 622 00:50:56,840 --> 00:51:01,960 Maria Cristina, det måste du också, annars förstår de andra. 623 00:51:02,720 --> 00:51:04,640 -Kan du det? -Ja. 624 00:51:09,920 --> 00:51:11,560 Mer eller mindre. 625 00:51:11,640 --> 00:51:14,120 Bara att du gjorde åt fel håll. 626 00:51:14,200 --> 00:51:18,960 Katoliker gör så här, från vänster till höger. 627 00:51:19,040 --> 00:51:21,800 Du gjorde det på ortodoxt vis, från höger till vänster. 628 00:51:25,960 --> 00:51:28,640 Duktigt, där har vi det. 629 00:51:30,200 --> 00:51:31,760 Fiamma. 630 00:51:31,840 --> 00:51:33,440 Kom hit. 631 00:51:35,800 --> 00:51:38,280 -Ja, mor. -Det här är Maria Cristina. 632 00:51:38,360 --> 00:51:41,080 Från och med nu delar hon rum med er. 633 00:51:41,160 --> 00:51:43,400 Följ med henne så att hon kan packa upp. 634 00:51:45,640 --> 00:51:47,040 Gå. 635 00:51:47,920 --> 00:51:50,400 Jag heter Fiamma. Trivs du här? 636 00:51:50,480 --> 00:51:52,280 Jag vet inte, kanske. 637 00:51:52,360 --> 00:51:56,440 Du ska se att det går bra. Om du vill kan du sova med min syster. 638 00:51:56,520 --> 00:51:58,360 Hon heter Fioretta. 639 00:51:58,440 --> 00:51:59,440 -Hej. -Hej. 640 00:52:01,440 --> 00:52:06,960 I klostret var faran nära. 641 00:52:07,040 --> 00:52:09,360 För tyskarna kom två, tre gånger. 642 00:52:09,440 --> 00:52:11,280 Och en gång… 643 00:52:11,360 --> 00:52:14,960 Jag fick höra det för ett år sen från en syster som fortfarande lever… 644 00:52:15,040 --> 00:52:16,400 Att de letade efter judar. 645 00:52:16,480 --> 00:52:19,440 Men de nöjde sig med de två första våningarna. 646 00:52:19,520 --> 00:52:24,840 På grund av ett mirakel, precis när de skulle upp på tredje planet, 647 00:52:24,920 --> 00:52:27,880 där judarna gömde sig, stack de. 648 00:52:36,880 --> 00:52:38,040 För att i norr, 649 00:52:38,120 --> 00:52:41,880 där herraväldet är i händerna på nazisternas fasciststyrkor, 650 00:52:41,960 --> 00:52:46,840 är enda hoppet att hålla sig gömd eller fly till Schweiz. 651 00:52:52,840 --> 00:52:56,040 Min far hittade ett system, 652 00:52:56,120 --> 00:53:00,480 som verkade vara vägen till räddning för farföräldrarna. 653 00:53:00,560 --> 00:53:04,320 Ett tillstånd från Comos station. 654 00:53:04,400 --> 00:53:07,520 Med tanke på ålder och hälsa 655 00:53:07,600 --> 00:53:13,440 utfärdade Como Station tillståndet för två gamlingar 656 00:53:13,520 --> 00:53:18,480 där det stod att de inte kunde skada det tyska riket. 657 00:53:24,040 --> 00:53:29,120 Då försökte vi fly till Schweiz. 658 00:53:51,920 --> 00:53:54,720 Är vi framme? Är vi i Schweiz? 659 00:53:54,800 --> 00:53:55,920 Inte än. 660 00:53:56,000 --> 00:53:58,880 Och från och med nu är det farligare. 661 00:53:58,960 --> 00:54:00,200 Det är fullt av patruller. 662 00:54:01,800 --> 00:54:04,480 -Och? -Så det är 1 000 lire till. 663 00:54:04,560 --> 00:54:07,160 Vadå? Jag har redan gett er 1 000 lire. 664 00:54:07,240 --> 00:54:09,760 Då hittar ni Schweiz själva. 665 00:54:11,320 --> 00:54:13,240 Vänta. Vänta. 666 00:54:22,720 --> 00:54:25,400 Det här är guld och värd mer än 1 000 lire. 667 00:54:41,840 --> 00:54:43,240 Vi var… 668 00:54:45,040 --> 00:54:51,600 Två småborgerliga personer mot berget. Oförmögna, groteska. 669 00:54:51,680 --> 00:54:56,960 Pappa hade alltid sagt: "Vi klarar det aldrig." 670 00:54:57,040 --> 00:55:02,440 Jag: "Jo, det måste vi absolut. Kom igen." 671 00:55:02,520 --> 00:55:07,400 Jag kände mig som en hjältinna 672 00:55:07,480 --> 00:55:09,960 på bergen bakom Varese. 673 00:55:10,960 --> 00:55:16,440 Bakom smugglarna som säger: "Snabbt, annars skjuter patrullen!" 674 00:55:23,120 --> 00:55:25,920 Över krönet där. Det är Schweiz. 675 00:55:29,240 --> 00:55:31,960 Kommer ni inte? 676 00:55:32,040 --> 00:55:34,040 Ni måste åka till Schweiz, inte jag. 677 00:55:34,120 --> 00:55:37,560 -Väskan. -Där! 678 00:55:47,320 --> 00:55:49,320 Den kommer fram före er. 679 00:55:58,840 --> 00:56:01,360 När vi kom till Schweiz var vi lyckliga. 680 00:56:01,440 --> 00:56:06,640 Jag sa: "Ser du pappa? Vi gjorde det!" Och vi kramades glatt. 681 00:56:07,520 --> 00:56:08,520 Nej. 682 00:56:08,600 --> 00:56:10,280 Sluta! Upp med händerna! 683 00:56:11,160 --> 00:56:13,160 Vilka är ni? 684 00:56:13,240 --> 00:56:15,760 Judar. Italienska judar. 685 00:56:15,840 --> 00:56:17,760 Dokument. 686 00:56:18,640 --> 00:56:20,560 Tack och lov att ni kom. 687 00:56:20,640 --> 00:56:23,120 Våra liv är i fara. Det vet ni väl? 688 00:56:23,200 --> 00:56:25,400 Jag vet att ni kan vara desertörer. 689 00:56:25,480 --> 00:56:28,080 Det var en hemsk man. 690 00:56:28,160 --> 00:56:33,520 Han föraktade oss, sa att vi var lögnare, 691 00:56:33,600 --> 00:56:39,680 att judarna inte förföljdes i Italien. 692 00:56:39,760 --> 00:56:43,240 Att min pappa vid 43 års ålder ville slippa kallelsen, 693 00:56:43,520 --> 00:56:47,200 på grund av de fascistiska raslagarna. 694 00:56:47,280 --> 00:56:52,480 Judar kunde inte delta i armén. 695 00:56:52,560 --> 00:56:55,240 Om du tar oss till er överordnade kan vi förklara. 696 00:56:55,320 --> 00:56:58,240 Jag tar er ingenstans! Gå tillbaka dit ni kom ifrån! 697 00:56:58,320 --> 00:57:01,480 Ni förstår inte vad det innebär för oss. 698 00:57:01,560 --> 00:57:05,560 Ni förstår inte! De dödar oss om vi går tillbaka! 699 00:57:05,640 --> 00:57:07,680 Jag ber dig! Snälla! 700 00:57:09,040 --> 00:57:13,480 Jag kastade mig på marken och bönade och bad. 701 00:57:13,560 --> 00:57:18,080 Han skickade tillbaka oss under pistolhot. 702 00:57:18,160 --> 00:57:21,640 När vi greps vid gränsen… 703 00:57:24,160 --> 00:57:29,160 …hade jag ännu inte förstått… 704 00:57:29,240 --> 00:57:31,520 …för jag var där med pappa. 705 00:57:31,600 --> 00:57:36,400 Vad som skulle hända senare, var omöjligt att föreställa sig. 706 00:57:38,480 --> 00:57:41,160 Jag tänkte bara på då: 707 00:57:41,240 --> 00:57:44,640 att de hade åldrats i förtid av det som hände. 708 00:57:51,640 --> 00:57:58,120 När jag först kom dit, var det ett kvinnofängelse. 709 00:57:58,200 --> 00:58:01,760 De digitala fingeravtrycken, bilderna. 710 00:58:01,840 --> 00:58:03,160 Varför? 711 00:58:03,240 --> 00:58:07,920 Varför? Varför? Varför? 712 00:58:08,000 --> 00:58:12,440 Jag hade den där besatta frågan… 713 00:58:12,520 --> 00:58:15,720 "Varför var jag där?" 714 00:58:19,600 --> 00:58:22,720 Sen förde de mig till Como-fängelset 715 00:58:22,800 --> 00:58:27,800 och efter det, det stora San Vittore-fängelset i Milano. 716 00:58:27,880 --> 00:58:32,680 Jag föddes i Milano och cyklade alltid runt i fängelset. 717 00:58:32,760 --> 00:58:39,040 Men jag trodde aldrig att jag skulle få se det inifrån. 718 00:58:39,120 --> 00:58:41,320 Fängelset jag såg utifrån. 719 00:58:46,120 --> 00:58:49,640 Och efter 40 dagar 720 00:58:49,720 --> 00:58:54,560 fängslad i cell 202, femte kvarteret, 721 00:58:54,640 --> 00:58:56,560 där jag var med pappa… 722 00:58:58,200 --> 00:59:02,000 Efter att ha stått ut med ångesten 723 00:59:02,080 --> 00:59:05,120 att se honom föras bort två, tre gånger i veckan 724 00:59:05,200 --> 00:59:09,280 för hemska Gestapo-förhör. 725 00:59:11,320 --> 00:59:14,320 Jag blev gammal. 726 00:59:15,640 --> 00:59:19,800 När han kom tillbaka, kramades vi. 727 00:59:22,080 --> 00:59:24,400 Jag var hans mamma. 728 00:59:24,480 --> 00:59:26,800 Jag var hans syster. 729 00:59:26,880 --> 00:59:30,680 Han var mitt barn att trösta. 730 00:59:32,320 --> 00:59:34,960 Sen kom dagen 731 00:59:35,040 --> 00:59:39,880 när en tysk tjänsteman kom 732 00:59:39,960 --> 00:59:45,360 och sa att vi skulle förbereda oss för en okänd destination nästa dag. 733 01:00:03,240 --> 01:00:07,520 Hur kan man titta i vagnen? Hur känns det? 734 01:00:07,600 --> 01:00:09,080 Hur mår man? 735 01:00:09,160 --> 01:00:11,920 Hur accepterar man det? 736 01:00:12,000 --> 01:00:14,120 Vad undrar du? 737 01:00:14,200 --> 01:00:16,480 Varför? Vem gjorde det här? 738 01:00:16,560 --> 01:00:19,160 Vem organiserade det här? 739 01:00:19,240 --> 01:00:22,320 De är människor som vi. De är inte galna. 740 01:00:27,520 --> 01:00:31,400 Först gråter alla i vagnen. 741 01:00:31,480 --> 01:00:34,600 Tårarna som ingen torkar. 742 01:00:35,440 --> 01:00:39,880 Skräcken av att vara inlåst. 743 01:00:39,960 --> 01:00:42,400 Och sen gråter ingen längre. 744 01:00:46,920 --> 01:00:48,920 Och där är bönen. 745 01:00:49,000 --> 01:00:55,240 Bönen från de som samlats i mitten av vagnen och tackar Gud. 746 01:00:57,240 --> 01:00:59,320 Vi ser på dem med avund. 747 01:01:00,840 --> 01:01:03,720 De prisar till och med Gud i den situationen. 748 01:01:05,080 --> 01:01:07,040 Var fanns Gud? 749 01:01:07,120 --> 01:01:08,760 Jag vet inte. 750 01:01:22,080 --> 01:01:24,120 Det var judisk påsk. 751 01:01:24,200 --> 01:01:27,960 En familj med två judiska flickor i gruppen 752 01:01:28,040 --> 01:01:33,800 bestämde sig för att fira judisk påsk en dag 753 01:01:33,880 --> 01:01:38,720 och åkte hem. Bara för en dag. 754 01:01:39,000 --> 01:01:41,120 De sa faktiskt: "Tyskarna vet inte allt." 755 01:01:41,200 --> 01:01:47,560 De orden slog mig, så jag sa till mamma: "Det är sant, vi kan väl också gå en dag?" 756 01:01:47,640 --> 01:01:49,960 Mamma sa: "Tänk inte ens tanken." 757 01:01:50,040 --> 01:01:56,400 Tyskarna visste allt, för grannarna tjallade. 758 01:01:56,480 --> 01:02:01,160 Barnen fördes bort tillsammans med hela familjen. 759 01:02:01,240 --> 01:02:03,240 Och vi väntade på dem. 760 01:02:03,320 --> 01:02:06,800 Vi väntade på dem nästa dag. 761 01:02:09,560 --> 01:02:11,880 Ja? Säg. 762 01:02:14,120 --> 01:02:15,120 Nej. 763 01:02:16,800 --> 01:02:19,960 När hände det? Och flickorna? 764 01:02:23,080 --> 01:02:24,320 Tack. 765 01:02:27,080 --> 01:02:28,640 Nåt nytt? 766 01:02:30,000 --> 01:02:31,560 En tjallare. 767 01:02:31,640 --> 01:02:34,120 De tog dem. Alla. 768 01:02:34,200 --> 01:02:37,280 Till och med Fiamma och Fioretta? 769 01:02:37,360 --> 01:02:40,400 Ja, flickorna också. 770 01:02:47,240 --> 01:02:49,440 Nunnan fick berätta. 771 01:02:49,520 --> 01:02:53,520 Alla grät nåt fruktansvärt. 772 01:02:54,800 --> 01:02:59,200 Ett drama som gick rakt in i märgen. 773 01:03:10,120 --> 01:03:14,400 I januari 1944, krigets värsta år 774 01:03:14,480 --> 01:03:18,400 landar Amerikanerna i Anzio, 60 km från Rom. 775 01:03:18,480 --> 01:03:22,160 Men det tar dem sex månader att befria huvudstaden. 776 01:03:22,240 --> 01:03:24,840 I territorier som kontrolleras av de allierade, 777 01:03:24,920 --> 01:03:28,320 inleds upphävandet av raslagarna den 20:e januari. 778 01:03:28,400 --> 01:03:32,960 Men vägen blir både långsam och svår. 779 01:03:44,240 --> 01:03:45,600 -Jag ska döda dig. -Dra åt helvete! 780 01:03:49,840 --> 01:03:52,160 -Jag ska döda dig. -Dra åt helvete! 781 01:04:17,720 --> 01:04:21,440 -Sluta! Vad gör du? Sluta! -Vem är du? 782 01:04:22,560 --> 01:04:25,960 Försvinn! Han är en fascist som ska avrättas! 783 01:04:26,040 --> 01:04:29,560 Jag är jude! Den här mannen räddade min sons liv. 784 01:04:30,240 --> 01:04:33,240 -Om du dödar honom, var finns rättvisan? -Här. 785 01:04:33,320 --> 01:04:37,240 Om du inte ger dig av, bör du oroa dig för ditt liv. 786 01:04:39,240 --> 01:04:43,200 Det är sant! Vi är judar, men han räddade mitt liv. 787 01:04:43,280 --> 01:04:45,920 Vad betyder det? Han är fortfarande fascist! 788 01:04:46,000 --> 01:04:48,800 Och du? Vill du bli som han? 789 01:04:50,640 --> 01:04:55,120 Han var fascist som 90 % av italienarna. 790 01:04:55,200 --> 01:04:58,560 70 % var antifascistiska. 791 01:04:58,640 --> 01:05:00,840 20 % var småfascister. 792 01:05:00,920 --> 01:05:04,040 Och så var det tio procent som var dumma, snuskiga, kriminella 793 01:05:04,120 --> 01:05:06,000 som gjorde det de gjorde. 794 01:05:09,880 --> 01:05:12,680 Trots de allierades framryckning, 795 01:05:12,760 --> 01:05:17,000 deporterades 7 172 italienska judar, varav nästan 1 000 barn, 796 01:05:17,080 --> 01:05:21,960 till Tyskland och Polen, mestadels till Auschwitz. 797 01:05:22,040 --> 01:05:24,760 Bara några hundra överlevde. 798 01:05:26,440 --> 01:05:31,240 Istället för att använda militära resurser för att sinka fienden, 799 01:05:31,320 --> 01:05:35,120 påskyndade nazisterna och deras allierade faktiskt genomförandet 800 01:05:35,200 --> 01:05:38,640 av den slutgiltiga lösningen mot judarna. 801 01:05:41,640 --> 01:05:43,640 Auschwitz nås. 802 01:05:45,800 --> 01:05:49,120 Vissel, skall, skrik på tyska. 803 01:05:49,200 --> 01:05:53,320 Vi kastade oss ner från vagnarna med stela ben. 804 01:05:53,400 --> 01:05:58,760 Folk som inte kunde ta sig ut, kastades ur vagnen. 805 01:06:03,920 --> 01:06:08,040 Och där, på "Judenrampen" 806 01:06:08,120 --> 01:06:12,120 en konstgjord station, 807 01:06:12,200 --> 01:06:14,840 kom man till en värld som inte var en värld. 808 01:06:14,920 --> 01:06:18,000 Man kom till en mardröm. 809 01:06:18,080 --> 01:06:21,680 Man var del av en djävulsk design 810 01:06:21,760 --> 01:06:26,360 man inte var redo för och man undrade varför. 811 01:06:33,040 --> 01:06:37,800 Sen släppte jag min fars hand för alltid. 812 01:06:43,920 --> 01:06:48,640 Jag hoppas att han också trodde att vi skulle ses igen den kvällen. 813 01:06:48,720 --> 01:06:50,480 Men… 814 01:06:50,640 --> 01:06:52,360 Det gjorde vi aldrig. 815 01:06:52,440 --> 01:06:54,800 Men det visste vi inte. 816 01:06:54,880 --> 01:06:58,120 Jag hoppas att han inte visste det då heller. 817 01:07:11,920 --> 01:07:13,800 I den första baracken… 818 01:07:14,920 --> 01:07:16,800 …klär de av dig, 819 01:07:22,640 --> 01:07:25,160 …rakar dig. 820 01:07:25,240 --> 01:07:29,880 Ditt nummer tatueras på vänster arm. 821 01:07:30,480 --> 01:07:34,200 Du är inte längre den som klev av vagnen för två timmar sen. 822 01:07:41,440 --> 01:07:44,200 Hur gör man? 823 01:07:44,360 --> 01:07:46,960 Att vid 13 års ålder inte bli galen? 824 01:07:47,520 --> 01:07:50,640 Jag såg den här världen. 825 01:07:52,040 --> 01:07:59,040 Där allvaret och skräcken 826 01:07:59,120 --> 01:08:04,920 märker människor så länge de lever. 827 01:08:05,000 --> 01:08:09,040 De förvandlade dig till en siffra. 828 01:08:09,120 --> 01:08:12,920 De gjorde dig till en "Stück", en bit, 829 01:08:13,000 --> 01:08:16,439 precis som dina mördare ville att du skulle vara. 830 01:08:24,640 --> 01:08:30,560 Som tur var såg jag äldre ut än jag var. 831 01:08:30,680 --> 01:08:37,439 Dels för att jag var lång och dels för att resan torkade ut mig. 832 01:08:37,520 --> 01:08:41,319 Ingen frågade om min ålder. 833 01:08:41,399 --> 01:08:46,800 Senare upptäckte jag att de såg mig som en 15-åring, 834 01:08:46,880 --> 01:08:48,680 eller en 16-åring. 835 01:08:48,760 --> 01:08:51,720 För var man 13 år, skickades man till gaskammaren. 836 01:09:13,279 --> 01:09:18,520 Några dagar senare, togs jag till en fabrik för att jobba. 837 01:09:21,720 --> 01:09:24,720 Vi gjorde kistor för maskingevär. 838 01:09:24,800 --> 01:09:27,800 Det var en fabrik som arbetade för kriget. 839 01:09:29,640 --> 01:09:34,560 Vid maskinen fanns en fransyska som hette Janine. 840 01:09:34,640 --> 01:09:37,319 Hon var en söt tjej. 841 01:09:37,399 --> 01:09:40,319 Och även om det var förbjudet 842 01:09:40,399 --> 01:09:44,880 utbytte vi alltid några ord när vi kom och gick. 843 01:09:44,960 --> 01:09:50,560 När vi hade jobbat ihop i flera månader 844 01:09:50,720 --> 01:09:55,520 skar maskinen av två falanger på två av hennes fingrar. 845 01:09:56,000 --> 01:10:00,400 De följande dagarna valdes vissa ut. 846 01:10:00,480 --> 01:10:06,440 Som de ibland gjorde för att minska antalet sjuka. 847 01:10:06,520 --> 01:10:10,720 De som inte längre kunde arbeta skickades till gaskammaren. 848 01:10:10,800 --> 01:10:14,640 Det var stunder av total skräck. 849 01:10:20,040 --> 01:10:24,080 Man kände en överväldigande rädsla. 850 01:10:24,160 --> 01:10:26,240 Hjärtat bankade hårt. 851 01:10:26,320 --> 01:10:30,120 "Jag vill leva. Jag vill leva. Jag vill leva." 852 01:10:31,480 --> 01:10:36,320 Vi fick ställa oss på rad 853 01:10:36,400 --> 01:10:41,040 och det kom två tjänstemän. 854 01:10:41,120 --> 01:10:42,360 Och de… 855 01:10:42,440 --> 01:10:47,040 Tänk er en naken kvinna framför män i uniform. 856 01:10:47,120 --> 01:10:50,640 De tittar på henne framifrån, bakifrån, i munnen. 857 01:10:52,920 --> 01:10:56,240 Sen gör de den fantastiska gesten. 858 01:10:58,120 --> 01:11:01,480 "Gå, den här gången lever du." 859 01:11:06,840 --> 01:11:11,360 Man är tacksam mot mördaren, man lever och är lycklig. 860 01:11:11,440 --> 01:11:17,280 Bakom mig stoppar de Janine och skickar henne till gaskammaren. 861 01:11:18,240 --> 01:11:20,480 Det var hemskt. 862 01:11:20,560 --> 01:11:26,000 Jag blev som en hungrig, självisk varg 863 01:11:26,080 --> 01:11:28,400 som inte längre ville älska någon 864 01:11:28,480 --> 01:11:32,680 och som inte klarade fler avsked. 865 01:11:36,920 --> 01:11:40,800 Jag vände mig inte om. Jag sa inte: "Hej då, Janine. 866 01:11:40,880 --> 01:11:42,720 Jag älskar dig. 867 01:11:42,800 --> 01:11:44,880 Var modig." 868 01:11:44,960 --> 01:11:46,920 Eller bara "Janine"… 869 01:11:49,040 --> 01:11:50,840 Jag klädde på mig igen. 870 01:11:53,120 --> 01:11:57,000 Nästa dag var det en annan arbetare där. 871 01:12:01,040 --> 01:12:05,520 Jag har aldrig förlåtit mig själv. 872 01:12:05,600 --> 01:12:09,000 Janine blev inte gammal… 873 01:12:10,480 --> 01:12:12,640 för att hon föddes. 874 01:12:20,640 --> 01:12:25,040 De allierade trupperna på ena sidan och den sovjetiska armén på den andra 875 01:12:25,120 --> 01:12:28,840 avancerade och kom allt närmare koncentrationslägren. 876 01:12:29,800 --> 01:12:33,800 I Polen lämnar nazisterna lägren som ska erövras 877 01:12:33,880 --> 01:12:37,200 och börjar förflytta de deporterade judarna till Tyskland. 878 01:12:37,280 --> 01:12:41,560 Auschwitz befriades den 27:e januari 1945. 879 01:12:41,640 --> 01:12:44,840 Ett datum som nu firas som minnesdagen. 880 01:12:47,480 --> 01:12:51,520 Ordern kom att vi skulle lämna fabriken, 881 01:12:51,600 --> 01:12:55,160 och börja gå. 882 01:12:55,240 --> 01:12:58,920 Den här marschen skulle senare kallas "dödsmarschen". 883 01:13:06,680 --> 01:13:12,080 Och hur går man först genom Polen 884 01:13:12,160 --> 01:13:13,840 och sen Tyskland? 885 01:13:13,960 --> 01:13:19,240 Man gick över 700 km. 886 01:13:19,320 --> 01:13:21,600 Ena foten framför den andra. 887 01:13:22,480 --> 01:13:23,560 Hur gör man? 888 01:13:23,640 --> 01:13:27,320 Faller man, dödas man av en vakt. 889 01:13:27,400 --> 01:13:30,280 De beordrades att skjuta alla som föll, i huvudet. 890 01:13:33,520 --> 01:13:38,800 "Du kan inte dö på vägen i den blodiga snön. 891 01:13:39,840 --> 01:13:40,840 Du måste leva." 892 01:13:40,920 --> 01:13:44,040 Och en fot i taget. 893 01:13:44,120 --> 01:13:47,560 Och du går, går, går. 894 01:13:47,640 --> 01:13:51,480 Man ser folk dö på gatan, man ser dem falla. 895 01:14:03,400 --> 01:14:07,200 Och när jag tänker på den flickan, 896 01:14:07,280 --> 01:14:11,880 som gick på snön, utan att kunna luta sig mot någon, 897 01:14:11,960 --> 01:14:15,720 ensam, helt ensam, 898 01:14:15,800 --> 01:14:18,640 i ondskans universum, 899 01:14:18,720 --> 01:14:25,240 som klarade allt som hände henne, sakerna hon såg. 900 01:14:26,720 --> 01:14:29,080 Min smärta är oändlig. 901 01:14:29,320 --> 01:14:31,040 Hur lyckades hon? 902 01:14:31,120 --> 01:14:37,000 Hur lyckades hon? Hur kan hon vara här nu, gammal? 903 01:14:37,080 --> 01:14:38,400 Hur? 904 01:14:45,920 --> 01:14:50,560 Den 1:a maj går Röda armén in i koncentrationslägret Malchow, 905 01:14:50,640 --> 01:14:54,400 norr om Berlin, där Liliana Segre hittades fången. 906 01:15:01,640 --> 01:15:04,240 Nazisterna börjar i skräck att fly 907 01:15:04,320 --> 01:15:06,720 och försöker kamouflera sig som fångar. 908 01:15:10,720 --> 01:15:15,800 När jag såg den sista befälhavaren, 909 01:15:15,880 --> 01:15:18,240 en hemsk SS-officer 910 01:15:18,320 --> 01:15:24,800 piska oss döende kvinnorna… 911 01:15:24,880 --> 01:15:29,720 Han slog för att visa att han var ett monster. 912 01:15:29,800 --> 01:15:35,240 Jag hade drömt om hämnd i över ett år. 913 01:15:35,320 --> 01:15:38,760 Jag bar på hat och desperation. 914 01:15:39,320 --> 01:15:44,240 När jag såg honom kasta vapnet på marken… 915 01:15:47,320 --> 01:15:51,720 …var jag så frestad. 916 01:15:51,800 --> 01:15:58,600 Jag tänkte: "Nu tar jag pistolen och skjuter honom." 917 01:16:02,600 --> 01:16:05,600 Det kändes som ett bra slut 918 01:16:05,680 --> 01:16:10,360 för allt våld jag hade genomlidit och sett andra lida. 919 01:16:13,120 --> 01:16:15,160 Men det var bara ett ögonblick. 920 01:16:15,240 --> 01:16:18,880 Jag förstod att jag var olik min mördare. 921 01:16:18,960 --> 01:16:23,720 Att jag valde livet och inte kunde ta det ifrån nån. 922 01:16:24,440 --> 01:16:28,760 Från den stunden var jag en fri kvinna 923 01:16:28,840 --> 01:16:31,720 och den fredliga kvinna jag är nu. 924 01:17:32,480 --> 01:17:36,960 MILANO, SEPTEMBER 1945 925 01:17:54,640 --> 01:17:56,640 -Hej. -Hej. 926 01:17:59,360 --> 01:18:00,880 Gå härifrån. 927 01:18:00,960 --> 01:18:03,000 Vi har inget att ge. 928 01:18:05,400 --> 01:18:06,640 Antonio! 929 01:18:08,480 --> 01:18:09,840 Känner du inte igen mig? 930 01:18:11,600 --> 01:18:14,120 Jag heter Liliana. Liliana Segre! 931 01:18:15,640 --> 01:18:17,640 Herregud. 932 01:18:17,720 --> 01:18:20,320 Liliana! Liliana. 933 01:18:27,640 --> 01:18:28,680 Jag visste det. 934 01:18:29,520 --> 01:18:32,000 Jag visste att du levde. 935 01:18:32,080 --> 01:18:34,320 Titta här. 936 01:18:37,800 --> 01:18:41,880 Det är kortet jag skickade från Tyskland. 937 01:18:43,880 --> 01:18:45,800 Förlåt, det var den enda adressen jag hade. 938 01:18:45,880 --> 01:18:47,320 "Förlåt"? 939 01:18:48,800 --> 01:18:52,240 Så fort det kom ringde jag din farbror Amedeo. 940 01:18:53,240 --> 01:18:56,640 Ingen bor här nu, men jag fick telefonnumret. 941 01:18:58,640 --> 01:19:01,640 Kom till hotellet, vi ringer på en gång. 942 01:19:04,720 --> 01:19:07,120 "Att återvända" och "hem". 943 01:19:09,320 --> 01:19:11,880 Båda koncept är omöjliga i det här fallet. 944 01:19:16,640 --> 01:19:21,200 Just nu är du välkommen tillbaka, 945 01:19:21,280 --> 01:19:24,240 genom överlevande släktingar. 946 01:19:24,320 --> 01:19:27,760 Och man försöker börja leva igen. 947 01:19:29,280 --> 01:19:34,080 Även om man ombads att glömma. 948 01:19:34,160 --> 01:19:37,440 Så paradoxalt, för många, 949 01:19:37,520 --> 01:19:41,920 är överlevnaden och tystnaden efteråt, det verkliga traumat. 950 01:19:42,000 --> 01:19:46,240 Att inte få berätta, att bli hörd eller förstådd. 951 01:19:46,320 --> 01:19:47,960 Så man stängde av. 952 01:19:58,440 --> 01:20:02,240 Mina släktingars ansikten när de såg mig, 953 01:20:02,320 --> 01:20:06,720 var besvikelse. 954 01:20:06,800 --> 01:20:12,320 De var så överväldigade av att se mig, 955 01:20:12,400 --> 01:20:17,240 så olik den de trodde de skulle träffa. 956 01:20:18,440 --> 01:20:25,000 Stor skillnad från den snälla flickan som de mindes henne. 957 01:20:31,040 --> 01:20:32,560 Var det gott? 958 01:20:34,800 --> 01:20:37,320 Ät. Det behöver du. 959 01:20:57,320 --> 01:20:58,320 Där. 960 01:20:59,040 --> 01:21:00,440 Så du ser bättre. 961 01:21:01,320 --> 01:21:02,960 Vill du spela på lotto? 962 01:21:04,000 --> 01:21:07,560 -Liliana, be din moster om ursäkt. -Varför? 963 01:21:08,280 --> 01:21:11,320 Det var hon som tittade på mig. Hennes ansikte! 964 01:21:11,400 --> 01:21:13,440 Liliana, det är fel. 965 01:21:13,520 --> 01:21:16,640 Oroa dig inte, Amedeo. Det spelar ingen roll. 966 01:21:25,120 --> 01:21:29,720 Liliana, raring, till äpplet. Kniv och gaffel. 967 01:21:30,520 --> 01:21:32,120 Vad vet du om äpplen? 968 01:21:32,720 --> 01:21:34,200 Äpplet är en gåva från Gud. 969 01:21:34,280 --> 01:21:38,040 Vet du hur mycket jag bryr mig om din kniv och gaffel? 970 01:21:47,280 --> 01:21:49,000 Jag var oskuld. 971 01:21:49,200 --> 01:21:51,480 Det var ett problem. 972 01:21:51,600 --> 01:21:54,040 De lät undersöka mig, för de trodde inte på det. 973 01:21:55,560 --> 01:21:57,240 Det var förödmjukande. 974 01:21:59,880 --> 01:22:03,240 Inget hände på det sättet. 975 01:22:03,320 --> 01:22:08,080 Vi blev inte våldtagna. Det är en myt. 976 01:22:08,160 --> 01:22:12,320 Vi var skelett, monstruösa, smutsiga och hade bölder. 977 01:22:12,400 --> 01:22:15,960 Skulle snygga tyska soldater välja oss? 978 01:22:16,040 --> 01:22:19,760 De följde med sina kollegor. 979 01:22:29,720 --> 01:22:34,440 Jag var också annorlunda än mina vänner 980 01:22:34,520 --> 01:22:40,160 som tänkte på pojkar, nya kläder, på att gå ut och dansa. 981 01:22:40,240 --> 01:22:42,840 Och jag kom ikapp i skolan. 982 01:22:43,080 --> 01:22:46,000 Jag fick privatlektioner och läste in fem år på ett. 983 01:22:47,120 --> 01:22:49,520 Jag har lärt mig… 984 01:22:50,560 --> 01:22:54,520 …att sluta hoppas på att hitta min far. 985 01:23:02,240 --> 01:23:05,680 Mina damer och herrar, 986 01:23:05,760 --> 01:23:09,560 nu fortsätter tävlingen om nya röster. 987 01:23:09,640 --> 01:23:13,720 Många brev har redan kommit, men vi förväntar oss många fler. 988 01:23:13,800 --> 01:23:18,280 Skriv till RAI, Radio Audizioni Italiane. 989 01:23:18,440 --> 01:23:23,160 Det var efter kriget och vi lyssnade på radion vi hade fått tillbaka. 990 01:23:23,240 --> 01:23:25,520 Det var en lek. 991 01:23:25,600 --> 01:23:27,920 De ställde frågor och barnen kunde skriva. 992 01:23:28,000 --> 01:23:31,120 Så jag skrev ett brev för att delta i tävlingen 993 01:23:31,200 --> 01:23:32,800 och bad mamma läsa det. 994 01:23:50,800 --> 01:23:51,800 Mamma! 995 01:23:56,160 --> 01:23:58,480 De vill ha nya brev. 996 01:23:58,560 --> 01:24:00,400 Om de väljer dig, låter de dig sjunga. 997 01:24:00,480 --> 01:24:01,880 Låt mig läsa det. 998 01:24:03,040 --> 01:24:06,640 "Kära radio, jag är Lia Levi, en judisk flicka." 999 01:24:18,120 --> 01:24:20,880 Mamma, vad gör du? 1000 01:24:20,960 --> 01:24:23,400 Vi skriver om det här. 1001 01:24:23,480 --> 01:24:27,680 Du är ingen judisk flicka. Förstår du? 1002 01:24:27,760 --> 01:24:31,080 Du är flicka. Bara en flicka. 1003 01:24:34,640 --> 01:24:36,440 Jag förstod inte, och sen upprepade hon det. 1004 01:24:36,520 --> 01:24:40,280 "Du är ingen judisk flicka. Du är bara en flicka." 1005 01:24:41,040 --> 01:24:44,760 Det var rörande. 1006 01:24:44,840 --> 01:24:48,240 För först förstår man sådana saker, vagt. 1007 01:24:48,320 --> 01:24:52,600 Men det är så det sjunker in. Det är ett koncept, inte bara ett ord. 1008 01:24:59,240 --> 01:25:02,040 Som tur är, tre år efter min återkomst 1009 01:25:02,120 --> 01:25:06,240 åkte jag till havet med mina morföräldrar en sommar. 1010 01:25:06,320 --> 01:25:11,080 Jag gick med i en grupp pojkar och flickor vid havet. 1011 01:25:11,160 --> 01:25:14,160 Och gruppen accepterade mig. 1012 01:25:15,560 --> 01:25:18,240 Jag lade genast märke till en pojke. 1013 01:25:18,320 --> 01:25:20,320 Vi började prata. 1014 01:25:21,840 --> 01:25:24,520 Jag tyckte om honom. 1015 01:25:33,440 --> 01:25:38,720 Jag kände mig faktiskt feminin. 1016 01:25:38,800 --> 01:25:42,280 Innan dess var jag en fattig flicka. 1017 01:25:52,320 --> 01:25:54,720 Han såg min tatuerade arm. 1018 01:25:54,800 --> 01:25:56,840 Jag vet vad det är. 1019 01:25:59,640 --> 01:26:02,480 Du måste ha lidit mycket. 1020 01:26:04,040 --> 01:26:07,760 Jag vet, för jag var också fånge. 1021 01:26:11,720 --> 01:26:14,600 Jag såg många som du. 1022 01:26:15,720 --> 01:26:21,760 Han var en IMI, en av de 600 000 obeväpnade 1023 01:26:22,600 --> 01:26:26,160 som sen valde koncentrationslägret 1024 01:26:26,240 --> 01:26:29,280 för att inte fastna i republiken Salò. 1025 01:26:40,040 --> 01:26:41,080 Vi går. 1026 01:26:42,240 --> 01:26:44,280 Ja, det gör vi. 1027 01:26:56,640 --> 01:27:00,640 Vi blev djupt förälskade i varandra. 1028 01:27:04,840 --> 01:27:08,560 Han tog min hand och lärde mig att det var jag 1029 01:27:08,640 --> 01:27:15,240 som hade valt att återvända till det så kallade civiliserade samhället. 1030 01:27:15,320 --> 01:27:17,640 Det var jag som fick anpassa mig. 1031 01:27:17,720 --> 01:27:21,920 Jag kunde inte kräva att andra anpassade sig till mig. 1032 01:27:24,440 --> 01:27:29,920 Och med sin kärlek, med sin hand på min 1033 01:27:30,000 --> 01:27:33,400 var det mitt livs stora mirakel. 1034 01:27:33,480 --> 01:27:34,680 Det var han. 1035 01:27:43,240 --> 01:27:46,840 När jag började högstadiet 1036 01:27:47,920 --> 01:27:50,320 var mina känslor intensiva. 1037 01:27:51,200 --> 01:27:55,200 Jag förstod att jag hade återfått min frihet. 1038 01:27:56,840 --> 01:27:59,640 Men mest fick jag tillbaka min värdighet. 1039 01:28:00,520 --> 01:28:03,080 Och ingen hade krossat mig. 1040 01:28:07,240 --> 01:28:11,040 Och allt gick, lite i taget. 1041 01:28:11,120 --> 01:28:13,440 Och 1947 dog min pappa. 1042 01:28:13,520 --> 01:28:17,800 Min mamma uppfostrade sina tre barn, med hjälp av släktingar. 1043 01:28:17,880 --> 01:28:21,280 Vi fortsatte jobba och det fortsatte. 1044 01:28:21,360 --> 01:28:24,320 Och nu pratar vi om alla fina saker. 1045 01:28:32,320 --> 01:28:38,600 Som tur var, var tiden snäll. 1046 01:28:39,240 --> 01:28:45,160 Tiden lindrar såren, de helar dem aldrig, men lindrar dem… 1047 01:28:50,720 --> 01:28:52,360 Vad har jag kvar? 1048 01:28:52,440 --> 01:28:55,960 Att jag skapade mig själv då. 1049 01:28:56,040 --> 01:28:59,280 Det är inte så att jag är så här och det finns ett avlägset minne. 1050 01:28:59,360 --> 01:29:01,760 Hur det har format mig, min livsstil. 1051 01:29:03,040 --> 01:29:06,240 Även hur jag försvarar mig mot livet. 1052 01:29:06,360 --> 01:29:08,080 Det lärde jag mig då. 1053 01:29:08,160 --> 01:29:11,480 Det finns ännu svårigheter 1054 01:29:11,560 --> 01:29:16,360 precis som hinder i livet, men så tänker jag: 1055 01:29:16,440 --> 01:29:21,120 "Vi klarade det då, vi kan klara det igen." 1056 01:29:29,320 --> 01:29:33,760 Liliana, Lia, Tullio och Guido är ödets barn. 1057 01:29:33,840 --> 01:29:39,520 Åren efter kriget gifte de sig och skapade sina familjer. 1058 01:29:39,600 --> 01:29:44,400 Det här har varit deras seger över dem de såg som fiender. 1059 01:30:01,600 --> 01:30:05,080 Liliana Segre bor i Milano och har barn och fem barnbarn. 1060 01:30:05,160 --> 01:30:09,560 19:e januari 2018 utsåg Italiens president Mattarella henne till senator för livet. 1061 01:30:12,360 --> 01:30:14,680 Tullio Foà bor i Neapel. Hans mor dog vid 103 års ålder. 1062 01:30:14,760 --> 01:30:17,360 Han besöker sina syskon regelbundet, även om de inte spelar 1063 01:30:17,640 --> 01:30:19,720 fotbollsmatcher mot bröderna Kahn. 1064 01:30:22,480 --> 01:30:25,480 Guido Cava bor i Pisa. Han har jobbat i en bokhandel 1065 01:30:25,560 --> 01:30:28,920 och var ordförande för det judiska samfundet i sin hemstad. 1066 01:30:31,240 --> 01:30:34,960 Lia Levi blev inte sångerska, utan författare och journalist. 1067 01:30:35,040 --> 01:30:37,320 2018 vann hon Stregazzi-priset. 1068 01:30:39,400 --> 01:30:45,960 "Tillägnad alla barn som på grund av hat aldrig fick bli vuxna." 1069 01:32:13,000 --> 01:32:18,000 Undertexter: Gina A. Lucchini