1
00:00:02,000 --> 00:00:07,000
Downloaded from
YTS.MX
2
00:00:06,800 --> 00:00:11,880
Människor vet att de ska dö,
men man tror aldrig att det blir idag.
3
00:00:08,000 --> 00:00:13,000
Official YIFY movies site:
YTS.MX
4
00:00:14,720 --> 00:00:19,160
Vi väntar oss en morgondag,
en nästa månad och ett nästa år.
5
00:00:19,800 --> 00:00:24,560
Plötsligt var det inte
ett rimligt antagande.
6
00:00:27,800 --> 00:00:31,560
Sully sa: "Det här är kaptenen.
Förbered er på en krasch."
7
00:00:33,680 --> 00:00:38,520
Inte många hör de orden och överlever.
8
00:00:40,360 --> 00:00:42,280
Jag sa: "Får jag hålla barnet?"
9
00:00:48,200 --> 00:00:52,720
Jag skrek: "Fortsätt. Stanna inte.
Vi måste lämna planet."
10
00:00:55,920 --> 00:01:00,360
Man tänker: "Det här händer verkligen.
Jag dör snart."
11
00:01:03,560 --> 00:01:08,360
MIRAKULÖS LANDNING
PÅ HUDSON-FLODEN
12
00:01:19,920 --> 00:01:22,680
Jag står vid en flodbank.
13
00:01:27,040 --> 00:01:30,480
Bredvid står en herre jag inte känner.
14
00:01:30,560 --> 00:01:33,280
Vi ser ett plan lyfta.
15
00:01:35,920 --> 00:01:38,120
Motorerna ryker.
16
00:01:39,960 --> 00:01:44,040
Jag frågar: "Vad händer?"
Han svarar: "Jag vet inte."
17
00:01:46,520 --> 00:01:49,800
Planet försvinner vid horisonten-
18
00:01:49,880 --> 00:01:52,840
-och plötsligt dyker ett rökmoln upp.
19
00:01:57,600 --> 00:01:58,760
Jag blev rädd och vaknade.
20
00:02:01,480 --> 00:02:07,000
Jag skulle flyga den eftermiddagen
och tänkte på den där drömmen.
21
00:02:07,080 --> 00:02:10,000
"Jag borde inte göra det här."
22
00:02:11,960 --> 00:02:14,920
Vid gaten ville de ha
mitt boardingpass.
23
00:02:21,760 --> 00:02:26,760
Jag kunde inte göra det.
Drömmen skrämde mig för mycket.
24
00:02:28,640 --> 00:02:32,560
Jag vände,
satte mig i bilen och körde hem.
25
00:02:35,320 --> 00:02:37,600
Jag såg på tv på kvällen.
26
00:02:37,680 --> 00:02:42,280
Jag var säker på att nyheterna
skulle säga att något hade hänt.
27
00:02:44,360 --> 00:02:49,240
Det gjorde de inte. Jag intalade
mig själv att jag var fånig.
28
00:02:50,040 --> 00:02:53,600
Den 15 januari gick jag ut-
29
00:02:53,680 --> 00:02:56,120
-och begav mig
till La Guardia-flygplatsen.
30
00:02:58,880 --> 00:03:04,800
Jag reser till New York varje månad,
alltid med 17-flyget.
31
00:03:07,480 --> 00:03:11,920
Den dagen ville jag ta ett tidigare flyg.
32
00:03:12,000 --> 00:03:17,040
Men jag glömde
att jag hade bokat 14.45-flyget.
33
00:03:17,440 --> 00:03:21,320
En kollega sa:
34
00:03:21,400 --> 00:03:24,240
"Blir inte du sen?
Ska du inte till flygplatsen?"
35
00:03:25,920 --> 00:03:29,480
Jag tog väskorna och hoppade in i taxin.
36
00:03:29,560 --> 00:03:33,200
"Jag ska vara på flygplatsen
om 20 minuter."
37
00:03:33,280 --> 00:03:36,120
"Ta mig dit, men döda oss inte."
38
00:03:41,280 --> 00:03:46,840
Januari 2009 var en av USA:s
svåraste ekonomiska perioder.
39
00:03:46,920 --> 00:03:49,720
Alla hade det svårt.
40
00:03:49,800 --> 00:03:54,040
Vi var oroliga för landets framtid.
41
00:03:54,720 --> 00:03:59,400
Jag var orolig över att komma hem
på grund av vädret.
42
00:03:59,480 --> 00:04:01,960
Att flyget skulle ställas in.
43
00:04:03,320 --> 00:04:05,600
-Oj, ursäkta.
-Ingen fara.
44
00:04:06,400 --> 00:04:12,360
Det var inte bra att checka in
på plats. Vilka platser skulle vi få?
45
00:04:12,440 --> 00:04:17,600
Vi måste få sitta tillsammans
på flyget till Charlotte.
46
00:04:21,560 --> 00:04:23,200
Det är kallt ute.
47
00:04:24,080 --> 00:04:27,040
Jag skulle flyga ned till Charlotte.
48
00:04:27,120 --> 00:04:31,480
Molnen och snön hade drivit österut-
49
00:04:31,560 --> 00:04:34,160
-och New York hade solsken.
50
00:04:34,600 --> 00:04:37,040
Jag hade aldrig flugit med Sully.
51
00:04:37,120 --> 00:04:40,680
Han hade jobbat för bolaget i 30 år
och jag i 24.
52
00:04:40,760 --> 00:04:44,360
Jag hade aldrig ens träffat Sully.
53
00:04:44,440 --> 00:04:47,160
Det syntes att han var proffs.
54
00:04:48,000 --> 00:04:49,120
Han gav det intrycket.
55
00:04:50,440 --> 00:04:55,120
Det var först ombord vi insåg
att vi inte satt ihop.
56
00:04:55,200 --> 00:04:59,560
Tess hade Damien i knät vid 19E.
57
00:04:59,640 --> 00:05:02,040
Jag hade 23B-
58
00:05:02,120 --> 00:05:06,400
-och Sophia hade 23E.
Till höger, på andra sidan gången.
59
00:05:07,040 --> 00:05:08,280
Sitter vi inte tillsammans?
60
00:05:08,840 --> 00:05:12,800
Jag tyckte att en mor hade rätt-
61
00:05:12,880 --> 00:05:17,520
-att sitta med sitt barn och sin make.
62
00:05:19,200 --> 00:05:22,080
Jag var bestämd över-
63
00:05:22,160 --> 00:05:25,360
-att få byta plats.
64
00:05:25,440 --> 00:05:29,400
Vi behöver byta plats.
Min dotter sitter ensam.
65
00:05:29,480 --> 00:05:34,600
-Sätt er, så får ni byta när vi flyger.
-Hon är fyra år gammal.
66
00:05:35,800 --> 00:05:39,120
-Hon kan byta med mig.
-Tack.
67
00:05:39,200 --> 00:05:41,520
Det var snällt-
68
00:05:41,600 --> 00:05:43,440
-och återigen avgörande-
69
00:05:43,520 --> 00:05:47,720
-för att hon överlevde den dagen.
70
00:05:49,280 --> 00:05:52,480
Barnets mor verkade stressad.
71
00:05:52,560 --> 00:05:57,680
Jag bad henne att sitta,
så vi kunde lyfta. Spänna fast sig och så.
72
00:05:57,760 --> 00:06:03,560
Det är normalt, det händer jämt.
Det var bara en familj ombord.
73
00:06:05,600 --> 00:06:09,400
Det började kännas obehagligt.
74
00:06:10,720 --> 00:06:16,000
Vid ett tillfälle ställde jag mig
och ville kliva av.
75
00:06:19,200 --> 00:06:23,400
Ursäkta, jag måste kliva av. Ursäkta.
76
00:06:25,080 --> 00:06:29,400
Flygvärdinnan sa: "Sätt er. Sätt er nu."
77
00:06:31,640 --> 00:06:34,480
Jag satte mig.
78
00:06:34,560 --> 00:06:38,880
Herrn bredvid var snäll-
79
00:06:38,960 --> 00:06:40,800
-och lugnade mig.
80
00:06:42,200 --> 00:06:46,400
Kan jag hjälpa er?
Jag är fembarnsfar.
81
00:06:48,200 --> 00:06:51,400
Han hade USA:s flagga
på kavajslaget-
82
00:06:51,480 --> 00:06:56,760
-var välrakad och fin i håret
och han var sansad.
83
00:06:56,840 --> 00:07:00,320
Det är ingen fara.
Tack för att ni frågar.
84
00:07:05,640 --> 00:07:10,480
Cactus 1549 Taxi Foxtrot Bravo
Hotel Echo, vänta i tre minuter-
85
00:07:10,560 --> 00:07:12,440
-på avfärden mot Charlotte.
86
00:07:13,880 --> 00:07:17,240
Jag skulle jobba 15 till 23 den dagen.
87
00:07:18,400 --> 00:07:24,040
Jag blev briefad om upplägget
och dagens frekvenser.
88
00:07:24,120 --> 00:07:25,880
Jag tog över.
89
00:07:26,640 --> 00:07:29,720
Cactus 1549, tag startbana 4.
90
00:07:30,280 --> 00:07:34,520
-Startbana 4. Ni kan lyfta.
-Cactus 1549 är klara att lyfta.
91
00:07:34,600 --> 00:07:38,000
Sully placerade planet rätt och sa:
92
00:07:38,080 --> 00:07:40,640
-Planet är ditt.
-Mitt.
93
00:07:40,720 --> 00:07:42,960
Vi accelererade längs startbanan.
94
00:07:45,920 --> 00:07:50,440
Sully sköter standardutropen.
95
00:07:50,520 --> 00:07:53,840
Jag drar i kontrollen
och vi lämnar startbanan.
96
00:08:03,280 --> 00:08:08,280
Jag har läst information om flygkrascher.
97
00:08:08,360 --> 00:08:12,120
De händer oftast inom 90 sekunder.
98
00:08:12,200 --> 00:08:17,520
Jag har som vana att räkna ned.
Sedan känner jag mig säkrare.
99
00:08:20,240 --> 00:08:26,160
Jag börjar räkna ned: "Ettusen ett,
ettusen två, ettusen tre..."
100
00:08:28,280 --> 00:08:32,960
Jag kom till "ettusen åttio".
101
00:08:33,040 --> 00:08:35,400
"Ettusen åttioett."
102
00:08:35,480 --> 00:08:39,080
"Ettusen åttiotvå, ettusen åttiotre."
103
00:08:40,840 --> 00:08:46,640
Jag tänkte: "Bra.
Vi är nästan där." Och...
104
00:08:46,720 --> 00:08:48,520
Bang!
105
00:08:49,280 --> 00:08:52,800
Planet skakade och riste.
106
00:08:52,880 --> 00:08:55,920
Jag förstod inte vad det var alls.
107
00:08:56,000 --> 00:09:01,440
Vad kunde det vara
när vi var över 900 meter upp i luften?
108
00:09:04,200 --> 00:09:05,640
Ingen fara.
109
00:09:09,240 --> 00:09:12,280
Precis efter det kom en doft.
110
00:09:12,360 --> 00:09:17,160
Jag tänkte på elfel
och kollade pentryt där bak.
111
00:09:23,120 --> 00:09:26,120
Jag försökte använda snabbtelefonen.
112
00:09:30,000 --> 00:09:32,840
Den var trasig. Det händer inte.
113
00:09:37,160 --> 00:09:39,400
Ingen fara. Sitt kvar.
114
00:09:39,880 --> 00:09:44,400
När jag gick framåt hade jag
händerna mot bagagehyllorna.
115
00:09:44,480 --> 00:09:46,600
Jag sökte efter brand.
116
00:09:46,680 --> 00:09:48,640
Ni måste sätta er.
117
00:09:52,560 --> 00:09:56,880
Min stolsgranne tittade ut genom fönstret.
118
00:09:57,440 --> 00:10:03,200
Han såg på mig och sa:
"Motorn trillar nog av."
119
00:10:03,720 --> 00:10:08,240
Jag lossade på bältet
och gick fram till fönstret.
120
00:10:12,160 --> 00:10:16,960
Jag sa: "Goda och dåliga nyheter.
De goda: den trillar inte av."
121
00:10:17,040 --> 00:10:18,840
"De dåliga: den står still."
122
00:10:30,040 --> 00:10:34,840
Jag är en van resenär och flyger ofta.
123
00:10:35,360 --> 00:10:40,160
Jag hade aldrig hört något liknande.
Jag såg ut genom fönstret.
124
00:10:40,240 --> 00:10:43,160
Det flög gnistor ur motorn.
125
00:10:47,600 --> 00:10:49,320
Plötsligt stannade den.
126
00:10:51,440 --> 00:10:56,920
Det blev väldigt tyst.
Man hade hört en knappnål falla.
127
00:10:59,000 --> 00:11:01,640
900 meter upp tittade jag ut.
128
00:11:01,720 --> 00:11:06,200
Till höger, ovanför oss,
såg jag en flock fåglar.
129
00:11:09,960 --> 00:11:15,360
Jag fick en chock.
De var för nära att manövrera runt.
130
00:11:17,480 --> 00:11:22,000
De dök och jag trodde
att vi skulle flyga över dem.
131
00:11:25,200 --> 00:11:28,560
Båda motorerna tappade kraft-
132
00:11:28,640 --> 00:11:31,360
-och planet kändes segt.
133
00:11:31,440 --> 00:11:34,720
Hastigheten bara sjönk.
134
00:11:35,600 --> 00:11:38,240
Då kom den riktiga chocken.
135
00:11:38,320 --> 00:11:42,920
Huvudet svallade
och jag såg världen i en dimma.
136
00:11:44,240 --> 00:11:45,440
Startmotorer.
137
00:11:45,520 --> 00:11:48,400
Sully skred direkt till verket.
138
00:11:51,000 --> 00:11:54,440
-Han slog på nödkraften.
-Alternativ kraft.
139
00:11:54,520 --> 00:11:58,680
Han tog över flygningen
och sa "planet är mitt."
140
00:11:58,760 --> 00:11:59,600
Planet är ditt.
141
00:11:59,680 --> 00:12:03,560
Han sänkte nosen för att glidflyga.
142
00:12:05,000 --> 00:12:08,400
Det går bara
om man byter höjd mot hastighet.
143
00:12:11,800 --> 00:12:14,760
Herregud!
144
00:12:14,840 --> 00:12:18,280
Jag trodde att vi skulle åka
rakt ned i marken.
145
00:12:20,160 --> 00:12:21,880
Jag tänkte:
146
00:12:22,760 --> 00:12:27,200
"Jag måste ringa min make.
Vi kommer nog att dö."
147
00:12:29,040 --> 00:12:31,400
Jag var på biltvätten.
148
00:12:31,480 --> 00:12:35,640
Hon var orolig, det var fel på planet.
149
00:12:37,920 --> 00:12:39,880
Ingen fara.
150
00:12:39,960 --> 00:12:42,680
Jag sa: "Vi kraschar."
151
00:12:42,760 --> 00:12:47,200
"Vi lyfte, sedan flög vi in i något."
152
00:12:47,280 --> 00:12:51,240
-Det brinner.
-Vänta, sa du brinner?
153
00:12:51,320 --> 00:12:53,960
Det var inte flygrädsla.
154
00:12:54,520 --> 00:12:58,680
Det var en nödsituation
vi inte kunde kontrollera.
155
00:12:59,480 --> 00:13:04,320
Jag försökte lugna henne
och ta reda på fakta.
156
00:13:04,760 --> 00:13:08,640
Eileen, hör du mig? Eileen.
157
00:13:09,360 --> 00:13:11,320
Men samtalet bröts.
158
00:13:15,080 --> 00:13:20,880
Dagen innan väntade jag och frun
på besked om bröstcancer.
159
00:13:22,280 --> 00:13:27,360
Det var väldigt jobbigt
att vänta på testresultaten.
160
00:13:27,440 --> 00:13:29,640
Jag bad och sa:
161
00:13:30,320 --> 00:13:33,400
"Gud, om du ska ta någon, ta mig."
162
00:13:34,760 --> 00:13:37,480
Och så kom samtalet.
163
00:13:42,040 --> 00:13:44,800
Frugan var frisk, tack och lov.
164
00:13:44,880 --> 00:13:47,120
Jag älskar dig. Hej.
165
00:14:00,680 --> 00:14:04,040
Jag avtalade med Gud
att ta mig istället-
166
00:14:04,120 --> 00:14:07,160
-så jag var tillfreds.
167
00:14:08,280 --> 00:14:11,400
Startmotorer. Bränslestyrning.
168
00:14:11,480 --> 00:14:14,440
Det var mitt jobb att starta motorerna.
169
00:14:14,760 --> 00:14:20,160
Man hörde tändningen i hörlurarna-
170
00:14:20,240 --> 00:14:21,280
-för att det var så tyst.
171
00:14:21,360 --> 00:14:22,640
Alternativ kraft.
172
00:14:25,000 --> 00:14:28,480
Jag insåg att de inte skulle gå igen.
173
00:14:28,560 --> 00:14:29,960
Startmotorer.
174
00:14:30,040 --> 00:14:32,160
De var helt förstörda.
175
00:14:32,240 --> 00:14:33,880
Alternativ kraft.
176
00:14:34,400 --> 00:14:37,400
Jag visste
att vi skulle tvingas att gå ned.
177
00:14:37,480 --> 00:14:42,360
Allt vi såg var vägar,
hus och skyskrapor.
178
00:14:42,440 --> 00:14:47,000
New York City
har inga öppna ytor att landa på.
179
00:14:48,280 --> 00:14:52,360
Cactus 1549, sväng vänster vid 270.
180
00:14:52,440 --> 00:14:56,720
Jag ville få dem att svänga västerut.
181
00:14:56,800 --> 00:15:00,280
Cactus 1549. Sväng vänster vid 270.
182
00:15:00,360 --> 00:15:02,160
Jag avbröt honom.
183
00:15:03,360 --> 00:15:06,720
Först efteråt
hörde jag resten av meddelandet.
184
00:15:06,800 --> 00:15:11,560
Cactus 1549 har träffat fåglar,
motorerna är utslagna.
185
00:15:14,840 --> 00:15:20,680
Jag kände pulsen stiga.
Hjärtat slog hårt i bröstet.
186
00:15:22,760 --> 00:15:26,240
Trafikledningen nämnde LaGuardia.
187
00:15:26,320 --> 00:15:32,080
Det var för långt bort. Vi låg
för lågt för att kunna glidflyga dit.
188
00:15:32,160 --> 00:15:37,360
-Cactus 1549, bana 31 är fri.
-Omöjligt.
189
00:15:38,640 --> 00:15:39,880
Okej, vad behöver ni för att kunna landa?
190
00:15:39,960 --> 00:15:45,000
Trafikledningen påtalade
flygplatsen Teterboro i New Jersey.
191
00:15:45,080 --> 00:15:49,480
Till höger har ni Teterboro.
Vill ni försöka flyga dit?
192
00:15:53,280 --> 00:15:57,120
Jag blev orolig
när Sully inte svarade direkt.
193
00:15:57,200 --> 00:16:01,560
Jag skulle just säga: "Går det inte?"
Då sa han:
194
00:16:01,640 --> 00:16:04,400
Går ej. Det blir Hudsonfloden.
195
00:16:06,520 --> 00:16:08,520
Det blev otäckt tyst.
196
00:16:08,600 --> 00:16:10,200
Ni vet...
197
00:16:10,280 --> 00:16:14,680
Folk bedömer om det är på riktigt.
198
00:16:17,640 --> 00:16:21,920
Vi fick en massa varningar och alarm.
199
00:16:22,000 --> 00:16:25,440
En inspelad röst sa "flygtrafik".
200
00:16:27,040 --> 00:16:30,640
Larmet om för låg hastighet
och för låga vingklaffar ljöd.
201
00:16:31,440 --> 00:16:34,920
En larmsignal ljöd hela tiden.
202
00:16:38,440 --> 00:16:42,160
Mitt i allt oväsen
var Sully klar nog att säga:
203
00:16:42,240 --> 00:16:45,280
"Det här är er kapten.
Inta kraschpositioner."
204
00:16:47,360 --> 00:16:51,640
-Inta kraschpositioner.
-Det var det enda jag hörde.
205
00:16:51,720 --> 00:16:56,600
Det var då jag insåg
att vi kommer att krascha.
206
00:16:56,680 --> 00:17:00,840
Man vet inte
om vi kommer att landa normalt-
207
00:17:00,920 --> 00:17:05,480
-eller krascha, rulla
och gå i miljontals bitar.
208
00:17:05,800 --> 00:17:09,280
Jag drog åt Sophias bälte
så hårt jag kunde.
209
00:17:09,360 --> 00:17:15,320
Jag låg över henne
för att skydda henne vid nedslaget.
210
00:17:15,400 --> 00:17:19,120
Det gör man instinktivt.
211
00:17:25,760 --> 00:17:27,240
Ursäkta, fröken...
212
00:17:28,080 --> 00:17:32,800
Stolsgrannen frågade
om han fick skydda min son.
213
00:17:33,440 --> 00:17:38,920
Jag tänkte att han har större chans
att överleva i starkare armar.
214
00:17:39,000 --> 00:17:43,240
Han klarar sig. Vi är i goda händer.
215
00:17:44,680 --> 00:17:48,000
Orden som kom ur min mun-
216
00:17:48,080 --> 00:17:50,920
-var helt andra en de i mitt huvud.
217
00:17:51,640 --> 00:17:54,600
Jag skulle inte ens flyga den dagen.
218
00:17:57,320 --> 00:18:02,320
Jag var i New York
och gjorde Giants och Jets nya stadion.
219
00:18:03,280 --> 00:18:05,480
Mötet slutade tidigt.
220
00:18:07,440 --> 00:18:13,200
Jag åkte till LaGuardia
så fort jag kunde och sa vid disken:
221
00:18:13,280 --> 00:18:15,120
"Finns det plats på flyget?"
222
00:18:16,200 --> 00:18:21,640
Det kanske var ödet,
men jag fick planets sista plats.
223
00:18:23,720 --> 00:18:26,760
Det här är er kapten.
Inta kraschpositioner.
224
00:18:27,240 --> 00:18:32,760
Inte många hör de orden och överlever.
225
00:18:33,680 --> 00:18:38,920
Det var som om någon artigt sa
att man ska dö snart.
226
00:18:39,520 --> 00:18:43,360
Jag ska ropa åt folk att hålla i sig.
227
00:18:43,920 --> 00:18:49,280
Håll ned huvudena!
Håll er nere! Håll i er.
228
00:18:49,360 --> 00:18:55,360
Jag accepterade att jag skulle dö där.
229
00:18:55,440 --> 00:18:56,640
Det var allt.
230
00:18:56,720 --> 00:19:01,800
En otrolig sorg sköljde över mig.
231
00:19:01,880 --> 00:19:05,200
Jag vill aldrig känna så igen.
232
00:19:07,360 --> 00:19:12,440
Samtalet bröts två gånger.
Tredje gången sa kaptenen:
233
00:19:12,520 --> 00:19:14,200
"Inta kraschpositioner."
234
00:19:16,320 --> 00:19:19,880
Jag sa: "Herregud, vi kraschar."
235
00:19:20,560 --> 00:19:22,600
Sedan tog jag farväl.
236
00:19:24,360 --> 00:19:29,040
Det slutgiltiga i det hon sa
och att jag sa att jag älskar henne.
237
00:19:29,120 --> 00:19:33,880
Att hon bad mig ta hand om alla.
Det var en stor chock.
238
00:19:36,320 --> 00:19:41,120
Han är 2,4 kilometer från
Lincolntunneln på 270 meters höjd.
239
00:19:41,200 --> 00:19:46,600
-Vi ser honom, han flyger lågt.
-Flyger han fortfarande?
240
00:19:46,680 --> 00:19:49,080
-Ja.
-En olycka kan ske.
241
00:19:49,160 --> 00:19:52,400
Vi såg planet sjunka allt lägre
över Hudsonfloden.
242
00:19:54,840 --> 00:20:00,120
Jag fick säga orden
ingen trafikledare vill säga.
243
00:20:00,200 --> 00:20:02,320
"Ingen radarsignal."
244
00:20:02,400 --> 00:20:06,920
Det är det sista man säger
innan en krasch.
245
00:20:07,520 --> 00:20:11,000
Cactus 1549. Ingen radarsignal.
246
00:20:11,600 --> 00:20:16,000
Han är på 270 meters höjd,
tvärs över Hudsonfloden.
247
00:20:16,080 --> 00:20:19,440
Han går ned mot Hudsonfloden.
248
00:20:19,520 --> 00:20:24,800
Det var en korsning
av misstro och illamående.
249
00:20:26,120 --> 00:20:28,680
Jag var en del av-
250
00:20:28,760 --> 00:20:32,960
-den värsta flygkraschen i modern tid.
251
00:20:33,040 --> 00:20:37,440
4718.
Han sa att han skulle landa i floden.
252
00:20:44,760 --> 00:20:49,120
Jag tittade ut
och såg George Washington-bron.
253
00:20:52,760 --> 00:20:54,480
Vi gick knappt fria från bron.
254
00:20:54,840 --> 00:20:58,280
Och sen... Sen...
255
00:20:58,360 --> 00:21:03,520
Planet ökade farten.
Vi gick nedåt snabbare.
256
00:21:03,600 --> 00:21:06,880
Snabbare och snabbare.
257
00:21:08,600 --> 00:21:13,120
Jag visste att det inte fanns mirakel
och att min tid var kommen.
258
00:21:16,880 --> 00:21:19,040
Jag tänkte på min dotter.
259
00:21:21,200 --> 00:21:24,600
Vi var lägre än skyskraporna på Manhattan.
260
00:21:24,680 --> 00:21:27,680
Jag insåg att vi skulle ned i vattnet.
261
00:21:29,280 --> 00:21:34,400
Jag tänkte: "Planet går sönder,
det blir hemskt, men jag överlever."
262
00:21:34,920 --> 00:21:35,880
Håll i er!
263
00:21:35,960 --> 00:21:40,000
Jag förberedde mig på att ta mig ut.
264
00:21:40,800 --> 00:21:43,680
-Vilken utgång tar jag?
-Håll i er!
265
00:21:43,760 --> 00:21:46,920
Det kan brinna, det är metall överallt.
266
00:21:47,000 --> 00:21:52,160
Jag tänkte igenom allt jag måste
göra under vatten och i mörker.
267
00:21:52,240 --> 00:21:55,920
Ta spjärn. Ta spjärn.
268
00:21:56,000 --> 00:22:00,360
Jag greppade sätet framför,
sänkte huvudet och höll i mig.
269
00:22:00,440 --> 00:22:05,760
Precis innan vi slog i sa Sully:
"Har du någon annan idé?"
270
00:22:05,840 --> 00:22:09,160
Jag sa: "Faktiskt inte."
271
00:22:18,360 --> 00:22:22,560
Jag tittade ut
och såg vattnet närma sig snabbt.
272
00:22:24,880 --> 00:22:30,160
Jag satte knäet mot sätet framför
och höll honom så nära jag kunde.
273
00:22:31,400 --> 00:22:35,640
Hon lutade sig fram och vi slog i floden.
274
00:22:37,280 --> 00:22:39,680
Smällen var otrolig.
275
00:22:44,880 --> 00:22:49,240
Jag tänkte: "Ge mig styrka nog
att inte tappa barnet."
276
00:23:01,840 --> 00:23:03,480
Och sedan...
277
00:23:04,920 --> 00:23:05,720
Ingenting.
278
00:23:10,280 --> 00:23:15,720
En millisekund senare steg
det kalla flodvattnet runt fötterna.
279
00:23:17,760 --> 00:23:20,560
Då bröt kaoset ut.
280
00:23:30,680 --> 00:23:35,960
Listerna kring fönstren gav upp
och vattnet rusade in.
281
00:23:36,040 --> 00:23:39,800
Inte bara från kabinens undersida,
utan från fönstren.
282
00:23:40,640 --> 00:23:44,000
Jag fick av mig bältet och tog Sophia.
283
00:23:44,840 --> 00:23:49,280
Hon grät och förstod ingenting.
Jag var rädd själv.
284
00:23:52,440 --> 00:23:56,600
Alla fick panik. De tänkte inte klart.
285
00:23:56,960 --> 00:23:58,840
Och jag tänkte...
286
00:23:58,920 --> 00:24:03,440
Någon var tvungen att instruera alla.
287
00:24:04,400 --> 00:24:08,280
Kom igen, upp! Vi måste framåt!
288
00:24:08,600 --> 00:24:10,880
Folk tog saker ur bagaget.
289
00:24:10,960 --> 00:24:14,760
Jag skrek: "Glöm bagaget!"
290
00:24:17,760 --> 00:24:19,400
En man fortsatte.
291
00:24:19,480 --> 00:24:23,560
Jag sa: "Någon kommer att drunkna
för det du tar."
292
00:24:24,000 --> 00:24:26,880
Rör på er! Kom igen!
293
00:24:26,960 --> 00:24:31,800
Jag skrek: "Rör på er!
Stanna inte! Vi måste av planet!"
294
00:24:33,040 --> 00:24:35,240
Vi måste av planet!
295
00:24:36,960 --> 00:24:40,360
Barnet i mina armar verkar må bra.
296
00:24:40,440 --> 00:24:41,840
Rör på er, rör på er!
297
00:24:41,920 --> 00:24:45,200
Tess reser sig och hon får barnet.
298
00:24:50,840 --> 00:24:52,160
Jag sa: "Vi måste iväg."
299
00:24:58,320 --> 00:25:01,720
Jag fick klättra över sätena med Damien.
300
00:25:03,480 --> 00:25:07,800
Jag kom inte ut i gången,
för folk knuffades.
301
00:25:07,880 --> 00:25:10,800
Vi kunde ha blivit ihjältrampade.
302
00:25:17,240 --> 00:25:20,440
Till slut kom jag inte över fler säten.
303
00:25:23,160 --> 00:25:26,800
Alla passerade. Jag kände mig osynlig.
304
00:25:26,880 --> 00:25:30,040
De starkas överlevnad rådde.
305
00:25:32,560 --> 00:25:36,080
Jag tittade till höger
och folk klättrade över sätena.
306
00:25:36,160 --> 00:25:38,680
Jag tittade till vänster
och folk klättrade över sätena.
307
00:25:39,840 --> 00:25:41,560
En kvinna skrek.
308
00:25:42,240 --> 00:25:46,480
Jag ser en kvinna
med ett spädbarn vid bröstet.
309
00:25:46,560 --> 00:25:49,480
Hon är skräckslagen.
310
00:25:49,560 --> 00:25:53,320
Jag har aldrig sett en sådan blick.
Skräck.
311
00:25:58,800 --> 00:26:03,160
Min själviska sida sa:
"Lämna planet. Det gäller livet."
312
00:26:03,240 --> 00:26:09,080
Vi gick långsamt framåt. Jag
vände mig om och såg henne skrika.
313
00:26:09,160 --> 00:26:11,320
Kom igen!
314
00:26:14,120 --> 00:26:15,240
Jag tänkte:
315
00:26:15,320 --> 00:26:20,920
"Om du inte hjälper henne
så sover du aldrig igen."
316
00:26:22,880 --> 00:26:25,760
Flytta er! Ur vägen!
317
00:26:25,840 --> 00:26:28,760
Jag gick tillbaka
och knuffade undan folk.
318
00:26:28,840 --> 00:26:30,200
Ur vägen!
319
00:26:32,160 --> 00:26:32,960
Flytta er!
320
00:26:33,040 --> 00:26:37,920
Folk stod i vägen.
Det gjorde mig väldigt irriterad.
321
00:26:40,240 --> 00:26:44,320
Jag lyfte upp dem och sa:
"Kom igen, följ med mig."
322
00:26:46,640 --> 00:26:50,880
Jag vaggade längs gången
bäst jag kunde.
323
00:26:51,680 --> 00:26:53,160
Flytta er!
324
00:26:56,960 --> 00:26:59,120
Hon svimmade i min famn.
325
00:26:59,200 --> 00:27:02,480
Miss... Miss...
326
00:27:03,840 --> 00:27:06,720
Mitt adrenalin pumpade.
327
00:27:06,800 --> 00:27:08,960
Det flödade för att jag var rädd.
328
00:27:09,040 --> 00:27:10,000
Jag var livrädd.
329
00:27:10,080 --> 00:27:15,440
Jag visste att vi var i omedelbar fara.
330
00:27:23,800 --> 00:27:25,080
Då ringde min telefon.
331
00:27:28,400 --> 00:27:30,080
Det var David.
332
00:27:30,160 --> 00:27:34,480
Han sa: "Är ni nere?"
Jag sa: "Vi är i vattnet."
333
00:27:35,440 --> 00:27:40,120
Även om de var i vattnet
kan motorerna antända bränslet.
334
00:27:40,200 --> 00:27:42,240
Jag ville få henne av planet.
335
00:27:42,320 --> 00:27:45,000
Du måste av planet.
336
00:27:45,720 --> 00:27:47,400
Jag kom iväg.
337
00:27:51,160 --> 00:27:54,400
Folk var redan på väg genom dörren.
338
00:27:54,480 --> 00:27:57,640
Jag knuffades med som boskap.
339
00:27:59,720 --> 00:28:05,280
Utanför dörren rådde kaos.
340
00:28:10,520 --> 00:28:13,760
Det var iskallt, planet sjönk-
341
00:28:13,840 --> 00:28:16,920
-bränslet stank och det hade brunnit.
342
00:28:17,480 --> 00:28:19,840
Jag ville så långt bort jag kunde komma.
343
00:28:21,640 --> 00:28:24,560
Det rörde sig bakom mig.
344
00:28:27,320 --> 00:28:29,200
Hennes telefon dog.
345
00:28:29,560 --> 00:28:30,880
Fan också!
346
00:28:36,440 --> 00:28:39,280
Det var som att landa i gyttja.
347
00:28:40,240 --> 00:28:43,040
Det var kallt och tungrott.
348
00:28:44,760 --> 00:28:49,200
Jag såg mig omkring och tänkte:
"Vart ska jag? Upp på vingen?"
349
00:28:50,480 --> 00:28:55,400
Jag såg någon simma mot stranden.
350
00:29:00,040 --> 00:29:02,400
Jag såg flotten.
351
00:29:07,120 --> 00:29:12,120
Jag försökte få tag om kanten,
men halkade av hela tiden.
352
00:29:16,720 --> 00:29:20,040
Till slut kastade jag mig över kanten.
353
00:29:22,080 --> 00:29:27,880
En tjej bakom flaxade
med armar och ben och skrek.
354
00:29:30,720 --> 00:29:33,960
Jag halkade ur flotten ned i vattnet.
355
00:29:37,680 --> 00:29:43,360
Adrenalinet pumpade för fullt,
men vattnet var farligt kallt.
356
00:29:43,440 --> 00:29:46,200
Jag kände inte armar och ben.
357
00:29:48,080 --> 00:29:51,880
Något måste förändras snart,
annars skulle vi drunkna.
358
00:29:57,360 --> 00:29:59,400
Fortsätt!
359
00:29:59,480 --> 00:30:04,160
Vi nådde utgången
och någon sa: "Herregud, ett barn!"-
360
00:30:04,240 --> 00:30:05,720
-och tog barnet.
361
00:30:05,800 --> 00:30:07,800
Har du barnet?
362
00:30:08,520 --> 00:30:11,760
Sen var hon borta för resten av resan.
363
00:30:17,040 --> 00:30:21,320
Folk stod så tätt. Det var en enda röra.
364
00:30:22,920 --> 00:30:28,880
Vi måste göra mer plats
och det fanns bara vingen och flotten.
365
00:30:28,960 --> 00:30:31,160
Ge mig handen.
366
00:30:31,480 --> 00:30:34,560
Den ligger under planets vinge.
367
00:30:37,080 --> 00:30:40,800
Vi vände den
och jag hoppade från vingen.
368
00:30:43,280 --> 00:30:46,520
Jag kastade mig på bakdelen.
369
00:30:46,600 --> 00:30:51,000
Jag tyngde ned den och folk gick ombord.
370
00:30:52,280 --> 00:30:58,240
Det enda jag tänkte på då var:
"Planet sjunker snart."
371
00:30:58,320 --> 00:31:00,360
"Är alla ute?"
372
00:31:00,440 --> 00:31:02,080
"Hur många är döda?"
373
00:31:02,960 --> 00:31:04,720
"Vad är kvar ombord på planet?"
374
00:31:04,800 --> 00:31:06,480
Herregud!
375
00:31:10,440 --> 00:31:14,560
Människor vet att de ska dö.
376
00:31:14,640 --> 00:31:18,160
Vi vet att ingen överlever livet.
377
00:31:19,160 --> 00:31:21,440
Men ingen tror att de dör idag.
378
00:31:21,520 --> 00:31:26,840
Vi väntar oss en morgondag,
en nästa månad och ett nästa år.
379
00:31:26,920 --> 00:31:31,600
Plötsligt var det inte
ett rimligt antagande.
380
00:31:37,200 --> 00:31:39,560
Min värsta mardröm besannades.
381
00:31:39,640 --> 00:31:40,720
Rör er framåt!
382
00:31:40,800 --> 00:31:46,600
Jag är i ett trångt utrymme
fullt av vatten och kommer inte ut.
383
00:31:47,640 --> 00:31:52,800
Vattnet kommer att stiga
och jag kommer att drunkna.
384
00:31:52,880 --> 00:31:55,160
Jag ville inte drunkna.
385
00:31:56,000 --> 00:32:00,560
Ett lugn kom över mig. Jag tänkte:
"Nej, du måste av planet."
386
00:32:00,640 --> 00:32:03,800
"Du har tre barn. Lämna planet."
387
00:32:03,880 --> 00:32:07,720
Ni kan inte gå bakåt. Gå framåt!
388
00:32:07,800 --> 00:32:12,760
Jag skrek:
"Ni kan inte gå bakåt, gå framåt!"
389
00:32:12,840 --> 00:32:17,160
Det var allt jag kunde göra.
Allt annat var bortom kontroll.
390
00:32:18,640 --> 00:32:21,360
Jag blev lite tokig. - Rör på er!
391
00:32:21,440 --> 00:32:24,880
Jag knuffades och skrek.
Vad som än krävdes.
392
00:32:24,960 --> 00:32:29,520
Jag såg till att ingen stannade
framför mig.
393
00:32:29,600 --> 00:32:31,440
Jag gjorde allt.
394
00:32:31,520 --> 00:32:34,840
Gå! Fortsätt framåt!
395
00:32:34,920 --> 00:32:38,800
Gå framåt! Rör på er!
396
00:32:38,880 --> 00:32:42,120
Jag insåg att nödutgångarna var öppna.
397
00:32:42,200 --> 00:32:46,160
Det blev ljusare längre fram.
398
00:32:49,480 --> 00:32:53,280
Till slut såg jag Tess
vid dörren med Damien.
399
00:32:53,360 --> 00:32:58,840
Det var stort. Där är hon,
hon mår bra och är vid medvetande.
400
00:32:58,920 --> 00:33:03,320
Hon har Damien, han är vaken.
Hon blöder inte.
401
00:33:07,960 --> 00:33:11,720
Jag minns inte att vi sa något.
402
00:33:11,800 --> 00:33:13,960
Vi ville bara därifrån.
403
00:33:20,600 --> 00:33:23,720
Jag förutsåg inte att stå på en vinge-
404
00:33:23,800 --> 00:33:26,840
-i iskallt vatten med en bebis.
405
00:33:29,960 --> 00:33:31,960
Chocken satte in.
406
00:33:36,200 --> 00:33:40,760
En man,
jag vet fortfarande inte vem han var-
407
00:33:40,840 --> 00:33:45,720
-såg på mig, pekade på mig och sa:
"Ta barnen."
408
00:33:45,800 --> 00:33:50,440
Jag tänkte:
"Bra, någon har gett mig ett jobb."
409
00:33:54,600 --> 00:33:59,320
Jag vände mig mot mamman och sa:
"Räck mig bebisen."
410
00:34:05,400 --> 00:34:07,400
Hon räckte Damien till någon.
411
00:34:07,480 --> 00:34:11,880
Han var våt, så de höll honom varm.
412
00:34:13,320 --> 00:34:15,640
En dam tog Sophia.
413
00:34:17,800 --> 00:34:19,760
Hon höll om henne.
414
00:34:21,080 --> 00:34:26,120
Hon tog på sig att ta hand om henne.
415
00:34:32,160 --> 00:34:36,320
Längst fram
hade någon glömt flytvästen.
416
00:34:36,400 --> 00:34:38,520
Jag böjde mig fram och såg mitt ben.
417
00:34:41,200 --> 00:34:46,320
Vid nedslaget
kom ett vinkeljärn genom golvet-
418
00:34:46,400 --> 00:34:48,360
-och gick genom benet.
419
00:34:48,440 --> 00:34:50,640
Jag märkte inget.
420
00:34:50,720 --> 00:34:52,640
Det är adrenalin.
421
00:34:55,760 --> 00:34:59,320
Jag visste inte om blodet som rann.
422
00:34:59,400 --> 00:35:03,400
Jag märkte ingenting.
Som jag måste ha sett ut.
423
00:35:07,080 --> 00:35:11,280
Jag åkte ned till flotten.
Blodet rann överallt.
424
00:35:11,360 --> 00:35:14,400
De tittade. "Vad har hänt henne?"
425
00:35:19,600 --> 00:35:20,760
Färjor!
426
00:35:21,640 --> 00:35:25,880
När jag såg färjan tänkte jag:
427
00:35:25,960 --> 00:35:27,920
"Äntligen. Hjälp."
428
00:35:28,000 --> 00:35:32,200
"Någon räddar oss." Det kändes så bra.
429
00:35:32,280 --> 00:35:35,760
Här borta! Här borta!
430
00:35:41,480 --> 00:35:44,000
Det varade inte länge.
431
00:35:44,080 --> 00:35:47,640
Alla vinkade och skrek.
432
00:35:47,720 --> 00:35:50,720
Stanna! Nej! Stanna!
433
00:35:50,800 --> 00:35:52,640
Den var jättelik.
434
00:35:52,720 --> 00:35:56,880
Den var enorm
och den kom rakt emot oss.
435
00:35:57,680 --> 00:35:58,920
Stanna!
436
00:36:00,000 --> 00:36:01,560
Den kunde inte stanna.
437
00:36:07,080 --> 00:36:11,320
Färjan nuddade vid vingen
och jag föll i vattnet igen.
438
00:36:16,240 --> 00:36:19,280
Man blev galen. Jag tänkte...
439
00:36:19,360 --> 00:36:23,640
Det var så nära att vara över,
men det var inte över.
440
00:36:23,720 --> 00:36:27,200
Något hemskt skulle hända igen.
441
00:36:27,280 --> 00:36:32,720
Det hände om och om igen.
Lättnad och rädsla.
442
00:36:38,120 --> 00:36:43,360
Alla ville ombord på färjan
och där fanns en repstege.
443
00:36:43,760 --> 00:36:48,560
Jag försökte få tag i den,
men då måste färjan backa.
444
00:36:49,040 --> 00:36:51,040
Jag föll i vattnet.
445
00:36:59,520 --> 00:37:04,440
Vi närmade oss platsen
och något rött fångade min blick.
446
00:37:08,200 --> 00:37:13,680
Hon höll bara i sig,
hon tog sig inte upp ur vattnet.
447
00:37:13,760 --> 00:37:18,000
Jag sa:
"Hon. Vi måste ta oss till henne först."
448
00:37:22,840 --> 00:37:24,880
Då hoppade jag ut.
449
00:37:35,760 --> 00:37:39,400
Jag frågade om hennes namn.
Hon sa "Shae".
450
00:37:39,480 --> 00:37:42,560
Jag sa: "Jag heter Michael
och jag ska hjälpa dig ur vattnet."
451
00:37:42,640 --> 00:37:48,200
När vi insåg att vi inte kunde
klättra sa vi åt henne att släppa.
452
00:37:48,760 --> 00:37:53,280
Hon sa: "Vi blir överkörda."
Jag sa: "Lita på mig."
453
00:37:54,440 --> 00:37:56,240
Hon släppte motvilligt taget...
454
00:37:56,640 --> 00:38:01,080
...och jag och assistent Rodriguez
drog henne bort.
455
00:38:03,800 --> 00:38:07,240
En annan båt i området var bästa valet.
456
00:38:29,440 --> 00:38:32,240
Vi hjälpte henne så mycket vi kunde.
457
00:38:33,720 --> 00:38:35,760
Andra behövde vår hjälp.
458
00:38:41,400 --> 00:38:45,720
God kväll.
De hade just lyft från LaGuardia-
459
00:38:45,800 --> 00:38:48,240
-mot Charlotte i North Carolina.
460
00:38:48,320 --> 00:38:53,920
Mitt i luften drabbade en katastrof
US Airways 1549.
461
00:38:55,440 --> 00:38:58,880
Ett passagerarplan låg i vattnet-
462
00:38:58,960 --> 00:39:01,600
-med 155 människor ombord.
463
00:39:01,680 --> 00:39:06,680
När jag hörde om planet
väntade jag mig en massa sår.
464
00:39:06,760 --> 00:39:11,000
Många skadade kroppsdelar-
465
00:39:11,080 --> 00:39:13,120
-och saknade kroppsdelar-
466
00:39:13,200 --> 00:39:15,600
-på grund av skalan.
467
00:39:19,720 --> 00:39:24,160
Jag sprang till olika delar av marinan...
468
00:39:24,960 --> 00:39:29,120
...och väntade mig
fler skadade passagerare.
469
00:39:32,560 --> 00:39:37,120
Det jag väntade mig och det jag såg-
470
00:39:37,200 --> 00:39:41,640
-var helt olika saker. Helt olika.
471
00:39:48,720 --> 00:39:54,400
Jag såg folk sitta med filtar över sig.
472
00:39:54,480 --> 00:39:55,840
Så här.
473
00:39:56,720 --> 00:39:58,120
Som förstenade.
474
00:40:03,720 --> 00:40:07,040
Man hörde folk andas, så tyst var det.
475
00:40:07,520 --> 00:40:11,400
En bebis grät tyst längst bort.
476
00:40:18,120 --> 00:40:21,360
Vi fick halsband med klistermärken.
477
00:40:21,440 --> 00:40:24,360
Vi insåg vad de gjorde.
478
00:40:24,440 --> 00:40:25,800
De räknar.
479
00:40:27,080 --> 00:40:29,000
Det var en obehaglig känsla.
480
00:40:29,080 --> 00:40:34,040
Att de räknar oss för att se
hur många som klarade sig.
481
00:40:42,000 --> 00:40:47,880
Plötsligt ropar de ut:
"Herregud. Alla klarade sig."
482
00:40:55,960 --> 00:40:59,280
Det var ett otroligt ögonblick.
483
00:40:59,360 --> 00:41:01,960
Man insåg att det var ett mirakel.
484
00:41:03,000 --> 00:41:08,680
155 personer kraschade
och precis alla överlevde.
485
00:41:09,600 --> 00:41:13,960
Det är overkligt. Helt overkligt.
486
00:41:19,360 --> 00:41:24,800
Jag låg i vattnet länge
och var nedkyld. Jag hade spytt.
487
00:41:24,880 --> 00:41:28,120
De tog mig till sjukhus.
488
00:41:28,200 --> 00:41:32,320
När de rullade mig till ambulansen-
489
00:41:32,400 --> 00:41:35,040
-insåg jag hur stort det var.
490
00:41:35,120 --> 00:41:37,920
Det var helikoptrar i luften-
491
00:41:38,000 --> 00:41:41,680
-media med lampor överallt. Jag såg inte.
492
00:41:43,240 --> 00:41:46,760
De frågade: "Vad hände? Hur mår du?"
493
00:41:46,840 --> 00:41:50,080
Vad hände? Överlevde fler?
494
00:41:50,160 --> 00:41:52,960
Berätta vad som hände.
495
00:41:53,040 --> 00:41:58,480
Jag tänkte:
"Jag vet inte vad som hände. Berätta ni."
496
00:41:58,560 --> 00:42:01,280
Vad har hänt?
497
00:42:01,360 --> 00:42:03,040
Överhopad av journalister.
498
00:42:03,120 --> 00:42:08,080
De ser en i filten och ställer frågor.
499
00:42:08,160 --> 00:42:10,440
Han tänker prata. Sir?
500
00:42:10,520 --> 00:42:12,720
Jag sa till kameran:
501
00:42:12,800 --> 00:42:16,880
Piloten är skälet till
att min dotter har sin far kvar.
502
00:42:19,000 --> 00:42:19,960
Berätta mer!
503
00:42:20,040 --> 00:42:22,680
Jag visste inte-
504
00:42:22,760 --> 00:42:26,120
-att det skulle följa efter mig
i flera månader.
505
00:42:28,080 --> 00:42:32,000
Nu till "Miraklet på Hudsonfloden".
506
00:42:32,080 --> 00:42:35,520
Alla ombord överlevde.
507
00:42:36,080 --> 00:42:38,120
Det har skett mirakel på 34:e gatan.
508
00:42:39,160 --> 00:42:41,440
Nu har ett skett på Hudsonfloden.
509
00:42:42,280 --> 00:42:46,160
Jag vet att det var ett mirakel.
510
00:42:47,320 --> 00:42:52,040
Jag är så tacksam,
men den mörka baksidan är-
511
00:42:52,120 --> 00:42:56,400
-att jag har mardrömmar och ångest.
512
00:43:02,280 --> 00:43:07,200
Frågar ni om jag skulle gå ombord
på 1549 så svarar jag nej.
513
00:43:07,280 --> 00:43:09,480
Det är för svårt.
514
00:43:10,160 --> 00:43:15,520
Jag hoppas att en sådan upplevelse-
515
00:43:15,600 --> 00:43:17,480
-gör mig till en bättre människa-
516
00:43:17,560 --> 00:43:22,400
-mamma, fru, syster och dotter.
517
00:43:28,680 --> 00:43:34,160
Jag hade tur den dagen.
Jag påminns om att jag lever än.
518
00:43:34,240 --> 00:43:36,840
Jag har min familj-
519
00:43:36,920 --> 00:43:40,480
-och jag har saker kvar att uträtta.
520
00:43:43,080 --> 00:43:47,560
Något bra hände
för första gången på länge.
521
00:43:49,240 --> 00:43:52,120
Folk behövde det.
522
00:43:54,400 --> 00:43:57,240
Jag hade turen att vara med om det.
523
00:43:57,320 --> 00:44:00,520
Undertextning: Emil Holmgren