1
00:00:15,200 --> 00:00:18,440
Ayahuasca är en av
Amazonas vetenskapliga uppfinningar.

2
00:00:20,040 --> 00:00:21,960
Brygden ger kraftfulla syner.

3
00:00:23,440 --> 00:00:27,920
Den är central för ursprungsbefolkningens
andlighet, och laglig här i Peru.

4
00:00:29,160 --> 00:00:34,160
Jag har själv provat ayahuasca
många gånger under schamaners ledning.

5
00:00:35,880 --> 00:00:39,880
<i>Jag tror att användandet av ayahuasca</i>
<i>är mycket äldre än alla tror,</i>

6
00:00:39,960 --> 00:00:42,720
<i>särskilt med tanke på</i>
<i>den konst den inspirerar.</i>

7
00:00:45,720 --> 00:00:47,640
Man får otroliga syner.

8
00:00:47,720 --> 00:00:51,880
Nio gånger av tio börjar de
med geometriska mönster.

9
00:00:53,360 --> 00:00:58,840
<i>Efter de första synerna upplever många</i>
<i>att de träffar fantastiska varelser.</i>

10
00:01:00,360 --> 00:01:05,680
Ibland är de varelserna
blandningar av djur och människor,

11
00:01:05,760 --> 00:01:08,280
så kallade teriantroper, från grekiskan.

12
00:01:08,360 --> 00:01:11,160
<i>Therion </i>betyder vilddjur
och <i>anthropos </i>människa.

13
00:01:11,240 --> 00:01:13,440
Man brukar stöta på såna varelser.

14
00:01:14,880 --> 00:01:18,240
<i>Det som fascinerar mig är</i>
<i>att användandet av ayahuasca</i>

15
00:01:18,320 --> 00:01:22,680
<i>och de syner som det inspirerar</i>
<i>finns inte bara i Amazonas,</i>

16
00:01:22,760 --> 00:01:26,680
<i>utan på många andra platser</i>
<i>i Sydamerika som jag har utforskat.</i>

17
00:01:29,280 --> 00:01:33,400
{\an8}<i>I Cusco använde inkafolket brygden</i>
<i>under människooffer.</i>

18
00:01:34,000 --> 00:01:36,960
<i>Det hjälpte offren</i>
<i>på vägen till livet efter detta.</i>

19
00:01:38,280 --> 00:01:41,080
<i>Deras konst,</i>
<i>som är full av geometriska mönster,</i>

20
00:01:41,160 --> 00:01:44,960
<i>påminner om modern konst</i>
<i>som har inspirerats av ayahuasca.</i>

21
00:01:46,920 --> 00:01:49,960
{\an8}<i>I Tiwanaku i Bolivia,</i>
<i>från före inkafolkets tid,</i>

22
00:01:50,040 --> 00:01:54,600
<i>har forskare visat att de föremål</i>
<i>som den här 1 500 år gamla statyn håller</i>

23
00:01:54,680 --> 00:01:58,080
<i>är snusdosor för hallucinogena pulver.</i>

24
00:01:59,120 --> 00:02:02,600
<i>Keramik från Tiwanaku</i>
<i>är prydd med geometriska mönster</i>

25
00:02:02,680 --> 00:02:06,680
<i>och fantastiska varelser, troligen</i>
<i>inspirerade av psykedeliska syner.</i>

26
00:02:08,600 --> 00:02:13,280
<i>Man kan se bilder från samma syner</i>
<i>i traditionell konst från Amazonas.</i>

27
00:02:15,880 --> 00:02:18,840
Det jag främst tänker på är tucano-folket,

28
00:02:18,920 --> 00:02:21,880
som oftast inte
målar på permanenta medier.

29
00:02:23,080 --> 00:02:26,880
Målningarna, <i>malocas,</i>
de gemensamma husen…

30
00:02:26,960 --> 00:02:28,840
{\an8}Det finns en kontinuitet här.

31
00:02:31,000 --> 00:02:35,360
<i>Minns ni tucano-folkets ursprungsmyt,</i>
<i>som talar om stora lärare,</i>

32
00:02:35,440 --> 00:02:37,800
<i>solens dotter och hennes följeslagare?</i>

33
00:02:39,520 --> 00:02:45,760
<i>Intressant nog tar inte historien slut</i>
<i>när de mystiska hjältarna reser bort igen.</i>

34
00:02:47,800 --> 00:02:52,280
<i>Enligt myterna, efter att ha sett till</i>
<i>att jorden kunde försörja människorna,</i>

35
00:02:52,360 --> 00:02:55,920
<i>lämnade de gudomliga varelserna</i>
<i>en kommunikationskanal öppen,</i>

36
00:02:56,000 --> 00:02:58,720
<i>som människor kunde använda vid behov.</i>

37
00:02:58,800 --> 00:03:02,880
<i>Den kanalen är den brygd</i>
<i>som vi idag kallar ayahuasca.</i>

38
00:03:05,560 --> 00:03:10,040
<i>Ordet "ayahuasca" betyder "själarnas lian"</i>
<i>på quechua, inkafolkets språk.</i>

39
00:03:11,120 --> 00:03:14,240
<i>Jag tror att man använde det</i>
<i>långt före inkafolket.</i>

40
00:03:14,760 --> 00:03:19,600
Det är nu den här
väldigt gamla stenkonsten blir intressant.

41
00:03:22,040 --> 00:03:26,600
{\an8}<i>De här klippmålningarna från den del</i>
<i>av Amazonas där tucano-folket lever idag,</i>

42
00:03:26,680 --> 00:03:31,200
<i>utforskar samma teman som vi ser</i>
<i>i all ayahuasca-inspirerad konst.</i>

43
00:03:32,360 --> 00:03:38,240
Jag kan inte låta bli att se att det finns
likartade och sammankopplade mönster.

44
00:03:38,320 --> 00:03:42,920
Vi ser teriantropiska varelser,
till hälften djur, till hälften människa…

45
00:03:43,000 --> 00:03:43,880
Som här?

46
00:03:45,080 --> 00:03:49,040
Vi ser geometriska mönster. Vi ser ormar.

47
00:03:49,120 --> 00:03:54,520
Det är ett häpnadsväckande mysterium
att samma teman dyker upp om och om igen.

48
00:03:56,600 --> 00:04:01,600
<i>Men det är bevisat att de här bilderna</i>
<i>skapades under den senaste istiden.</i>

49
00:04:05,600 --> 00:04:10,520
Det tyder på att man använde ayahuasca
för nästan 13 000 år sen.

50
00:04:10,600 --> 00:04:14,200
- Det är en logisk slutledning av konsten.
- Precis.

51
00:04:17,080 --> 00:04:20,560
<i>Om det är sant,</i>
<i>har det svindlande konsekvenser.</i>

52
00:04:23,560 --> 00:04:26,840
<i>Det betyder att Amazonas forntida invånare</i>

53
00:04:26,920 --> 00:04:32,920
<i>kan ha bemästrat ayahuascas komplexa kemi</i>
<i>så långt tillbaka som på istiden.</i>

54
00:04:55,000 --> 00:04:58,080
Geometrin, spiralmönstren…

55
00:04:58,880 --> 00:05:03,000
Det är en av de mest fantastiska delarna
hos en psykedelisk upplevelse.

56
00:05:04,240 --> 00:05:07,480
<i>De geometriska synerna kan förklara</i>
<i>ett annat mysterium,</i>

57
00:05:07,560 --> 00:05:11,560
<i>som vi stötte på i början</i>
<i>av vårt utforskande av Amerika.</i>

58
00:05:13,880 --> 00:05:19,360
{\an8}<i>De enorma geoglyferna i djungeln</i>
<i>längs Amazonas sydvästra gräns.</i>

59
00:05:20,880 --> 00:05:26,280
Jag slås av hur den geometriska tanken
återkommer om och om igen.

60
00:05:26,360 --> 00:05:30,480
Oavsett om konsten är modern
eller 13 000 år gammal hittar vi den här.

61
00:05:30,560 --> 00:05:34,080
Det får mig att undra
om de här geometriska jordvallarna

62
00:05:34,160 --> 00:05:36,240
också influerades av ayahuasca.

63
00:05:36,320 --> 00:05:40,400
Ja. Av ayahuasca
eller andra växter som ger syner.

64
00:05:40,480 --> 00:05:42,280
Det finns många såna växter.

65
00:05:42,360 --> 00:05:48,120
Bakom varje kultur finns det
nåt slags växt som ger syner.

66
00:05:50,560 --> 00:05:57,360
Geoglyferna verkar vara
en tredimensionell manifestation,

67
00:05:57,440 --> 00:05:59,320
i enorm skala,

68
00:05:59,400 --> 00:06:06,280
av precis den sortens syner som man får
när man intar substanser som ayahuasca,

69
00:06:06,360 --> 00:06:10,040
där det första man ser
är geometriska mönster.

70
00:06:12,640 --> 00:06:17,200
Jag tror att det är en manifestation
av samma impuls i olika medier.

71
00:06:19,960 --> 00:06:24,520
<i>Om geoglyferna i Amazonas inspirerades</i>
<i>av upplevelser under syner,</i>

72
00:06:24,600 --> 00:06:28,800
<i>så måste vi fråga oss var man också</i>
<i>kan ha känt den inspirationen.</i>

73
00:06:29,560 --> 00:06:31,760
<i>Det finns ett starkt skäl till det.</i>

74
00:06:32,360 --> 00:06:38,720
De här jordvallarna är slående lika
geometriska jordvallar i Nordamerika.

75
00:06:39,360 --> 00:06:40,840
{\an8}I delstaten Ohio.

76
00:06:43,160 --> 00:06:46,160
<i>De kallas</i>
<i>Hopewell Ceremonial Earthworks,</i>

77
00:06:46,240 --> 00:06:50,240
<i>och de hänförs till en civilisation</i>
<i>som kallas Hopewell-kulturen.</i>

78
00:06:51,040 --> 00:06:55,000
<i>De levde runt de stora sjöarna</i>
<i>för ungefär 2 000 år sen.</i>

79
00:06:55,080 --> 00:06:59,560
<i>Det är enorma diken och vallar</i>
<i>i precisa geometriska former.</i>

80
00:07:00,560 --> 00:07:04,000
Man skulle kunna förflytta
jordvallarna i Amazonas

81
00:07:04,080 --> 00:07:07,560
till jordvallarna i Ohio, eller tvärtom.

82
00:07:09,200 --> 00:07:13,680
Men de verkar ha skapats
av kulturer som inte hade någon kontakt.

83
00:07:14,520 --> 00:07:20,000
Jag kan bara inte acceptera
att det skulle vara ett sammanträffande.

84
00:07:20,080 --> 00:07:24,000
När vi ser en idé dyka upp
om och om igen,

85
00:07:24,080 --> 00:07:26,720
på platser som ligger långt från varandra…

86
00:07:26,800 --> 00:07:28,560
{\an8}ACRE, BRASILIEN - OHIO, USA

87
00:07:28,640 --> 00:07:31,520
{\an8}…så ser vi nedärvda idéer,

88
00:07:31,600 --> 00:07:35,880
{\an8}som fördes vidare och som tar sig uttryck
under olika tidsperioder.

89
00:07:35,960 --> 00:07:42,360
{\an8}Det är själva idén som är uråldrig, inte
nödvändigtvis den struktur som vi ser.

90
00:07:44,760 --> 00:07:49,160
<i>Till skillnad från i Amazonas,</i>
<i>där man bara har börjat forska…</i>

91
00:07:51,280 --> 00:07:55,280
<i>…har man studerat jordvallarna i Ohio</i>
<i>i över hundra år.</i>

92
00:07:56,000 --> 00:08:00,480
<i>Vi vet att de är mer</i>
<i>än bara spännande geometriska former.</i>

93
00:08:02,840 --> 00:08:07,240
<i>Många av Ohios jordvallar,</i>
<i>däribland Serpent Mound,</i>

94
00:08:07,320 --> 00:08:11,880
<i>är exakt placerade i linje</i>
<i>med specifika solstånd och dagjämningar.</i>

95
00:08:13,920 --> 00:08:16,760
<i>Det otroliga är</i>
<i>att de i vissa fall byggdes</i>

96
00:08:16,840 --> 00:08:21,320
<i>för att dessutom ligga i linje</i>
<i>med ännu mer komplexa måncykler.</i>

97
00:08:22,600 --> 00:08:26,280
Det är en av forntidens märkvärdigheter,

98
00:08:26,360 --> 00:08:33,200
att man var så väldigt intresserade
av vad som pågick på himlen.

99
00:08:35,360 --> 00:08:38,320
<i>De här häpnadsväckande</i>
<i>astronomiska observationerna</i>

100
00:08:38,400 --> 00:08:44,400
<i>gjordes av Amerikas urinvånare</i>
<i>för 2 000 år sen, kanske mycket tidigare.</i>

101
00:08:45,960 --> 00:08:49,560
<i>Man hittar dem även i andra</i>
<i>jordstrukturer i Nordamerika.</i>

102
00:08:51,120 --> 00:08:54,120
{\an8}<i>På fyndplatser som tusen år gamla Cahokia.</i>

103
00:08:55,400 --> 00:08:57,880
{\an8}<i>Och 3 000 år gamla Poverty Point.</i>

104
00:08:59,160 --> 00:09:02,800
<i>Den är avsiktligt placerad</i>
<i>exakt norr om en annan plats.</i>

105
00:09:03,920 --> 00:09:07,920
{\an8}<i>Lower Jackson Mound,</i>
<i>som är 5 000 år gammal.</i>

106
00:09:10,040 --> 00:09:14,520
<i>Vem vet vilka astronomiska kunskaper</i>
<i>som vänta på att upptäckas</i>

107
00:09:14,600 --> 00:09:17,640
<i>i de nyligen upptäckta geoglyferna</i>
<i>i Amazonas?</i>

108
00:09:18,720 --> 00:09:22,000
Det har funnits människor
i Amerika i tiotusentals år.

109
00:09:22,080 --> 00:09:25,680
Vi borde vara öppna
för möjligheten att de hade tid

110
00:09:25,760 --> 00:09:29,280
att utveckla en kultur
med avancerad kunskap om himlen,

111
00:09:29,360 --> 00:09:31,480
och att uttrycka det genom monument.

112
00:09:33,280 --> 00:09:36,600
<i>Kan deras astronomiska kunskap</i>
<i>vara belägg för</i>

113
00:09:36,680 --> 00:09:39,640
<i>att den förlorade istidscivilisation</i>
<i>som jag söker</i>

114
00:09:39,720 --> 00:09:44,040
<i>lämnade idéer efter sig</i>
<i>även i andra delar av Nordamerika?</i>

115
00:09:53,960 --> 00:09:56,320
<i>Tvåhundra mil från Ohio…</i>

116
00:10:02,240 --> 00:10:04,520
<i>…i nordvästra hörnet av New Mexico…</i>

117
00:10:05,320 --> 00:10:11,760
<i>…har jag anlänt till en kall höghöjdsöken</i>
<i>med höga platåberg.</i>

118
00:10:13,840 --> 00:10:16,680
Stenöknen i sydvästra USA

119
00:10:16,760 --> 00:10:20,840
är en plats med extrema förhållanden
och häpnadsväckande vyer,

120
00:10:20,920 --> 00:10:26,400
som korsas av urgamla kanjoner
med nästan lodräta sandstenssidor.

121
00:10:30,520 --> 00:10:34,280
<i>Man skulle kunna tänka sig</i>
<i>att den här oländiga stenöknen</i>

122
00:10:34,360 --> 00:10:38,240
<i>inte vore en lämplig plats</i>
<i>för ett stort byggprojekt,</i>

123
00:10:38,320 --> 00:10:42,800
<i>varken nu eller i forntiden,</i>
<i>men då har man fel.</i>

124
00:10:44,280 --> 00:10:49,280
I den här kanjonen finns många
av Nordamerikas viktigaste fyndplatser.

125
00:10:52,320 --> 00:10:57,920
<i>Här finns många tiotal urgamla strukturer</i>
<i>över ett område på flera kilometer.</i>

126
00:10:59,080 --> 00:11:05,440
<i>Från små fristående kammare,</i>
<i>till enorma så kallade stora hus.</i>

127
00:11:07,440 --> 00:11:10,120
<i>Det här är Chaco Canyon.</i>

128
00:11:17,280 --> 00:11:19,760
Trots mer än 100 år av forskning…

129
00:11:20,880 --> 00:11:25,880
…förblir de urgamla strukturerna
i Chaco Canyon en gåta.

130
00:11:26,920 --> 00:11:31,200
Man är fortfarande inte överens
om deras ursprung och deras funktion.

131
00:11:36,680 --> 00:11:40,680
<i>I mysteriets hjärta, i kanjonens centrum…</i>

132
00:11:44,200 --> 00:11:47,680
<i>…finns det mest imponerande</i>
<i>stora huset av dem alla.</i>

133
00:11:52,360 --> 00:11:56,360
Den här platsen heter Pueblo Bonito,
vilket betyder "vacker stad".

134
00:11:59,760 --> 00:12:04,440
<i>Det är en flera våningar hög labyrint</i>

135
00:12:04,520 --> 00:12:07,520
<i>av rum, korridorer…</i>

136
00:12:09,000 --> 00:12:13,000
<i>…och enorma, runda,</i>
<i>till hälften begravda rum.</i>

137
00:12:14,760 --> 00:12:20,000
Fortfarande, flera århundraden efter
att det byggdes, är det en mäktig syn.

138
00:12:22,080 --> 00:12:25,600
<i>Pueblo Bonito är ett enormt byggprojekt.</i>

139
00:12:27,520 --> 00:12:29,840
<i>Man har kartlagt hundratals rum.</i>

140
00:12:32,160 --> 00:12:37,000
<i>Många har mystiskt nog inga</i>
<i>uppenbara sätt att ta sig in eller ut.</i>

141
00:12:39,840 --> 00:12:44,560
Arkeologer har jobbat här i årtionden,
och de har gjort många viktiga upptäckter.

142
00:12:45,720 --> 00:12:48,200
Men platsen motsätter sig all tolkning.

143
00:12:52,160 --> 00:12:58,160
<i>Vi kan dock vara ganska säkra på hur</i>
<i>Pueblo Bonito såg ut i sina glansdagar.</i>

144
00:13:01,040 --> 00:13:07,520
<i>Det var en stor halvcirkel,</i>
<i>med lodräta murar mot kanjongolvet.</i>

145
00:13:08,640 --> 00:13:13,640
<i>Det fanns rektangulära, fyra våningar höga</i>
<i>byggnader längs med den svängda muren.</i>

146
00:13:15,760 --> 00:13:18,160
<i>Där fanns upp till 800 rum.</i>

147
00:13:18,680 --> 00:13:22,840
<i>Allt omgärdade ett torg</i>
<i>som delades av en mur i mitten,</i>

148
00:13:22,920 --> 00:13:27,400
<i>som hade många runda,</i>
<i>halvt begravda strukturer på var sida.</i>

149
00:13:30,880 --> 00:13:33,000
Vem byggde Pueblo Bonito?

150
00:13:33,080 --> 00:13:39,200
Varför lade de ner så mycket arbete på
att skapa det här otroliga byggnadsverket?

151
00:13:43,440 --> 00:13:49,400
{\an8}<i>Nathan Hatfield, vars officiella titel är</i>
<i>Chaco Canyons tolkningschef,</i>

152
00:13:49,480 --> 00:13:52,160
<i>har studerat strukturerna här</i>
<i>i nästan tio år.</i>

153
00:13:56,760 --> 00:13:58,440
Berätta om den här platsen.

154
00:13:59,040 --> 00:14:03,200
Det här var
den största byggnaden i Nordamerika

155
00:14:03,280 --> 00:14:06,800
fram till mitten av 1800-talet.

156
00:14:09,440 --> 00:14:12,920
<i>Arkeologer kan inte åldersbestämma</i>
<i>själva stenen.</i>

157
00:14:13,920 --> 00:14:18,560
<i>Men genom att räkna årsringarna</i>
<i>på de träbjälkar som har använts här,</i>

158
00:14:18,640 --> 00:14:22,120
<i>har de kunnat bestämma</i>
<i>när olika delar byggdes.</i>

159
00:14:24,080 --> 00:14:29,800
Allt här byggdes inte på en gång.
Det byggdes över ett antal århundraden.

160
00:14:29,880 --> 00:14:34,880
Om vi ser på Pueblo Bonitos äldsta delar,
vad pratar vi om för typ av siffror?

161
00:14:34,960 --> 00:14:37,240
Man började bygga runt år 850.

162
00:14:37,840 --> 00:14:39,720
- 850 efter Kristus?
- Precis.

163
00:14:39,800 --> 00:14:40,640
Ja.

164
00:14:41,160 --> 00:14:47,360
Man byggde i åtminstone 200 år,
kanske lite längre.

165
00:14:48,000 --> 00:14:51,800
<i>Det var innan området beboddes</i>
<i>av det moderna pueblofolket.</i>

166
00:14:52,440 --> 00:14:53,880
FÖR 850 - 1 150 ÅR SEN

167
00:14:53,960 --> 00:14:56,680
<i>Som hopi-, zuni-, och acoma-folken.</i>

168
00:14:59,880 --> 00:15:05,040
Pueblo Bonito byggdes
av det som vi kallar pueblokulturen.

169
00:15:05,120 --> 00:15:12,040
Av skäl som är okända för oss valde de
Chaco Canyon som centrum för sin kultur.

170
00:15:12,840 --> 00:15:19,520
Pueblo Bonito blev den största byggnaden
i det kulturella centrumet.

171
00:15:21,280 --> 00:15:24,600
<i>Ett kulturellt centrum som,</i>
<i>förutom Pueblo Bonito,</i>

172
00:15:24,680 --> 00:15:27,360
<i>innehöll över ett dussin andra stora hus.</i>

173
00:15:29,400 --> 00:15:34,400
<i>Varför byggde man alla dessa strukturer</i>
<i>här i Chaco Canyon?</i>

174
00:15:35,760 --> 00:15:39,640
Fanns det en permanent,
etablerad befolkning här?

175
00:15:40,400 --> 00:15:47,360
Nej. Arkeologer har inte funnit belägg
för att det fanns en sån stor befolkning.

176
00:15:49,080 --> 00:15:56,040
<i>Om de stora husen inte byggdes som hem</i>
<i>för människor, vad var då deras syfte?</i>

177
00:15:59,600 --> 00:16:04,600
<i>I ruinerna har arkeologer hittat</i>
<i>över hundra rituella begravningsplatser.</i>

178
00:16:08,440 --> 00:16:12,680
<i>Där finns även keramik</i>
<i>med fantastiska geometriska mönster…</i>

179
00:16:13,880 --> 00:16:19,000
{\an8}<i>…och artefakter från hundratals,</i>
<i>om inte tusentals kilometer bort.</i>

180
00:16:19,080 --> 00:16:20,280
{\an8}KOPPARKLOCKA
MEXIKO

181
00:16:20,360 --> 00:16:24,480
{\an8}Vi kan se att man lade ner
enorma ansträngningar på

182
00:16:24,560 --> 00:16:27,880
att göra det
till ett slags världens mittpunkt.

183
00:16:31,120 --> 00:16:36,680
När man har gjort allt fler fynd har det
blivit tydligt att det var en pilgrimsort.

184
00:16:36,760 --> 00:16:42,240
Människor kom från när och fjärran
för att uppleva den här platsens magi.

185
00:16:42,960 --> 00:16:45,720
Det är uppenbarligen en helig plats.

186
00:16:48,880 --> 00:16:50,360
<i>Ur det perspektivet</i>

187
00:16:50,440 --> 00:16:55,920
<i>blir de runda strukturer som finns i</i>
<i>nästan alla byggnader lättare att förstå.</i>

188
00:16:56,800 --> 00:17:02,800
<i>Hopifolket, ättlingar till pueblokulturen,</i>
<i>kallar såna här strukturer </i>kivas.

189
00:17:04,040 --> 00:17:08,320
Berätta om <i>kivas. </i>Vad vet du
om vad de var och vad de är?

190
00:17:08,920 --> 00:17:12,800
Den allmänna åsikten är
att en <i>kiva </i>var en ceremoniell plats.

191
00:17:12,880 --> 00:17:15,200
Det finns gemensamma drag.

192
00:17:15,720 --> 00:17:17,200
Där har vi bänken.

193
00:17:17,280 --> 00:17:20,760
I de stora <i>kivas </i>ser vi utrymmen i golvet.

194
00:17:20,840 --> 00:17:24,880
De flesta har nåt slags eldstad.

195
00:17:26,360 --> 00:17:32,760
<i>För dagens hopi- och pueblofolk</i>
<i>är en </i>kiva <i>en andlig och politisk plats</i>

196
00:17:32,840 --> 00:17:35,840
<i>där de samlas</i>
<i>för att utföra heliga ritualer.</i>

197
00:17:35,920 --> 00:17:37,800
Så det är en levande tradition?

198
00:17:37,880 --> 00:17:40,200
- De används för ceremonier?
- Ja.

199
00:17:41,120 --> 00:17:47,120
<i>Dessa ceremonier har alltid inneburit</i>
<i>att man intar en särskild sorts tobak.</i>

200
00:17:49,000 --> 00:17:54,960
{\an8}<i>Norr om Chaco, i Utah, har arkeologer</i>
<i>som har studerat en forntida eldstad</i>

201
00:17:55,040 --> 00:18:00,040
<i>hittat frön från den hallucinogena</i>
<i>tobaksarten "prärievargstobak".</i>

202
00:18:00,520 --> 00:18:04,840
<i>Fröna kunde kol-14-dateras</i>
<i>till för 12 300 år sen.</i>

203
00:18:04,920 --> 00:18:09,720
<i>Människor använde alltså tobak här</i>
<i>så långt tillbaka som på istiden.</i>

204
00:18:09,800 --> 00:18:12,680
<i>Det är troligt</i>
<i>att liknande hallucinogena växter</i>

205
00:18:12,760 --> 00:18:17,760
<i>fortfarande användes tusentals år senare</i>
<i>vid ceremonier här i Chaco.</i>

206
00:18:19,520 --> 00:18:22,520
<i>Precis som schamaner i Amazonas</i>
<i>använder ayahuasca.</i>

207
00:18:25,960 --> 00:18:29,080
<i>Är det möjligt</i>
<i>att de här schamanistiska traditionerna</i>

208
00:18:29,160 --> 00:18:31,440
<i>på platser tusentals kilometer isär,</i>

209
00:18:31,520 --> 00:18:37,760
<i>är ett arv efter samma, äldre trossystem,</i>
<i>som lämnade spår över hela Amerika?</i>

210
00:18:39,440 --> 00:18:42,640
<i>För att ytterligare utforska</i>
<i>mysteriet med </i>kivas,

211
00:18:42,720 --> 00:18:47,800
<i>beger jag mig till kanjonens kant,</i>
<i>en knapp kilometer söder om Pueblo Bonito.</i>

212
00:18:49,080 --> 00:18:54,080
<i>Här ligger den största </i>kivan <i>av dem alla,</i>
<i>Casa Rinconada.</i>

213
00:18:57,840 --> 00:19:00,480
Till skillnad från de <i>kivas</i>
som finns i Chaco

214
00:19:00,560 --> 00:19:03,880
ligger Casa Rinconada
inte nära andra byggnader.

215
00:19:06,080 --> 00:19:11,160
<i>Inuti den nedsänkta byggnaden</i>
<i>finns T-formade dörröppningar i murarna.</i>

216
00:19:11,880 --> 00:19:15,360
<i>Öppningarna är vända</i>
<i>nästan exakt mot norr och söder.</i>

217
00:19:17,640 --> 00:19:19,800
<i>Som den här intervallbilden visar</i>

218
00:19:19,880 --> 00:19:25,600
<i>kretsar natthimlen precis över dörren</i>
<i>runt Polstjärnan.</i>

219
00:19:27,920 --> 00:19:31,920
<i>Det är nåt märkligt bekant</i>
<i>med Casa Rinconada.</i>

220
00:19:33,560 --> 00:19:38,440
{\an8}<i>Det påminner mig om istidsfyndplatsen</i>
<i>Göbekli Tepe, i det avlägsna Turkiet.</i>

221
00:19:40,720 --> 00:19:46,720
<i>Där finns också nedsänkta</i>
kiva<i>-liknande rum, med T-formade pelare.</i>

222
00:19:47,360 --> 00:19:50,840
<i>De pekar också</i>
<i>mot specifika platser på himlen.</i>

223
00:19:53,200 --> 00:19:55,320
<i>Men hur kan dessa gamla strukturer,</i>

224
00:19:55,400 --> 00:20:00,880
<i>som är tidsmässigt och geografiskt</i>
<i>långt ifrån varandra, vara sammankopplade?</i>

225
00:20:01,360 --> 00:20:03,360
<i>Det är frestande att spekulera.</i>

226
00:20:04,440 --> 00:20:07,920
<i>Och hopifolkets ursprungsmyt</i>
<i>ger en möjlig ledtråd.</i>

227
00:20:09,200 --> 00:20:12,320
Hopifolket tror
att vi lever i den fjärde världen.

228
00:20:12,400 --> 00:20:18,400
Det har kommit upp tre tidigare världar
från ett slags underjordiskt rike.

229
00:20:22,920 --> 00:20:27,400
<i>Enligt hopifolkets legender skapade</i>
<i>solanden de första levande varelserna.</i>

230
00:20:27,480 --> 00:20:31,440
<i>Därefter beordrade solanden sin budbärare,</i>
<i>Spindelmormor,</i>

231
00:20:31,520 --> 00:20:36,000
<i>att vägleda de här varelserna</i>
<i>genom de första två världarna.</i>

232
00:20:38,720 --> 00:20:43,560
<i>I den tredje världen visade hon</i>
<i>hur man väver och skapar keramik.</i>

233
00:20:43,640 --> 00:20:46,120
<i>Hon lärde människorna om gott och ont.</i>

234
00:20:49,440 --> 00:20:52,000
<i>Men ändå blev några av dem onda.</i>

235
00:20:54,840 --> 00:20:59,320
<i>Solanden blev missnöjd och sa</i>
<i>att de med goda hjärtan skulle gå vidare.</i>

236
00:21:00,920 --> 00:21:04,920
<i>De klättrade upp för ett stort vasstrå</i>
<i>till en öppning i skyn.</i>

237
00:21:05,560 --> 00:21:10,560
<i>Där hjälpte Spindelmormor dem</i>
<i>att komma ut i den fjärde världen.</i>

238
00:21:11,160 --> 00:21:13,640
<i>Där lever deras ättlingar än idag.</i>

239
00:21:16,840 --> 00:21:22,080
<i>Hopifolket vördar en ovanlig</i>
<i>geologisk formation i Grand Canyon.</i>

240
00:21:22,160 --> 00:21:25,360
<i>De menar att myten</i>
<i>bokstavligen kom därifrån.</i>

241
00:21:26,680 --> 00:21:28,760
<i>De kallar platsen Sipapu.</i>

242
00:21:30,040 --> 00:21:35,040
<i>Ingen får komma nära,</i>
<i>men den avbildas i hela hopifolkets värld.</i>

243
00:21:38,080 --> 00:21:43,880
I pueblokulturen kallas ett hål i golvet
i en <i>kiva </i>också för <i>sipapu.</i>

244
00:21:43,960 --> 00:21:49,000
Det är platsen varifrån deras förfäder
kom fram ur en tidigare värld,

245
00:21:49,080 --> 00:21:53,120
som hade förstörts,
till den värld som vi lever i nu.

246
00:21:54,280 --> 00:21:59,440
Här vill jag göra en jämförelse
som kan verka ganska extrem.

247
00:21:59,520 --> 00:22:04,080
Jag undrar bara
om allt det här kommer från en tid

248
00:22:04,160 --> 00:22:08,160
när människor
behövde ta skydd under jorden.

249
00:22:08,640 --> 00:22:15,400
Vi vet att det inträffade för ungefär
12 800 år sen, i början av yngre dryas.

250
00:22:17,520 --> 00:22:20,760
<i>Det är fortfarande omdiskuterat,</i>
<i>men många forskare tror</i>

251
00:22:20,840 --> 00:22:24,720
<i>att jordbävningarna</i>
<i>och översvämningarna vid den tiden</i>

252
00:22:24,800 --> 00:22:28,280
<i>orsakades av meteoritnedslag</i>
<i>och explosioner</i>

253
00:22:28,360 --> 00:22:32,840
<i>när jorden passerade genom svansen</i>
<i>på en sönderfallande komet.</i>

254
00:22:35,680 --> 00:22:38,440
Om fienden var en fara från himlen,

255
00:22:38,520 --> 00:22:42,360
om det handlar om nedslag
från en sönderfallande jättekomet,

256
00:22:42,440 --> 00:22:45,800
är underjordiska byggnader en bra idé.

257
00:22:45,880 --> 00:22:48,840
Det finns ingen direkt koppling,

258
00:22:48,920 --> 00:22:53,520
men enligt muntlig tradition
fanns det en tid

259
00:22:53,600 --> 00:22:58,760
när våra förfäder behövde komma ut
från under marken till en ny värld,

260
00:22:58,840 --> 00:23:03,320
som hade renats i en katastrof,
och befolka världen på nytt.

261
00:23:06,080 --> 00:23:12,000
Jag vill vara tydlig. Jag tvivlar inte på
att den här <i>kivan </i>är runt tusen år gammal.

262
00:23:12,080 --> 00:23:15,040
Men jag misstänker att den bygger på

263
00:23:15,120 --> 00:23:19,200
ett tankegods som är betydligt äldre.

264
00:23:20,480 --> 00:23:26,520
<i>Det påminner om en annan tanke</i>
<i>som finns överallt på de här platserna.</i>

265
00:23:27,280 --> 00:23:31,280
<i>Vikten av kunskap</i>
<i>om astronomi och geometri.</i>

266
00:23:34,320 --> 00:23:38,680
<i>Hela Pueblo Bonito är perfekt i linje</i>

267
00:23:38,760 --> 00:23:42,840
<i>med de fyra väderstrecken,</i>
<i>nord, syd, öst och väst.</i>

268
00:23:43,600 --> 00:23:47,600
<i>Det betyder att byggarna förstod</i>
<i>sin plats på planeten.</i>

269
00:23:48,200 --> 00:23:52,680
<i>Dessutom händer nåt magiskt</i>
<i>när det är dagjämning.</i>

270
00:23:53,320 --> 00:23:58,320
<i>Solen går upp och ner precis i linje</i>
<i>med den västra sidan av den södra muren.</i>

271
00:24:00,480 --> 00:24:05,080
Det var inte bara en slump.
Det var väldigt genomtänkt.

272
00:24:05,680 --> 00:24:12,080
Det som tilltalar folk med det är
att det var samma himmel som vi ser idag.

273
00:24:12,160 --> 00:24:14,640
Vi ser hur allt ligger i linje.

274
00:24:16,160 --> 00:24:21,400
Jag har hört att man hade funktionärer
som kallades solpräster här. Stämmer det?

275
00:24:21,480 --> 00:24:24,880
De har kallats solskådare, solpräster…

276
00:24:24,960 --> 00:24:30,760
Deras uppdrag var att använda arkitekturen
för att studera himlen.

277
00:24:30,840 --> 00:24:31,680
Ja.

278
00:24:33,360 --> 00:24:37,040
Vad var det för himmelska händelser
som de följde?

279
00:24:37,120 --> 00:24:41,400
Sommar- och vintersolstånd, dagjämningar,
när solen går upp rakt i öster?

280
00:24:41,480 --> 00:24:45,000
- Det har med jordbruket att göra.
- Okej.

281
00:24:45,080 --> 00:24:50,720
Att ha en kalender
var avgörande för deras överlevnad.

282
00:24:50,800 --> 00:24:56,280
Att de kunde bygga en
i form av de här enorma strukturerna…

283
00:24:56,960 --> 00:25:02,240
Jag tror att det kommer av att de hade
väldigt stora kunskaper om jordbruk.

284
00:25:03,720 --> 00:25:05,920
<i>Jag har hört det argumentet förut,</i>

285
00:25:06,000 --> 00:25:11,000
<i>men det går inte att anta att allt detta</i>
<i>bara hade med jordbruk att göra.</i>

286
00:25:13,640 --> 00:25:19,080
<i>Ungefär 15 mil norr om Chaco Canyon</i>
<i>finns en distinkt sandstensås,</i>

287
00:25:19,160 --> 00:25:24,240
<i>med två höga klippor som kallas</i>
<i>Chimney Rock och Companion Rock.</i>

288
00:25:25,960 --> 00:25:30,960
<i>Nära dem hittar vi ett Chaco-liknande</i>
<i>stort hus med två </i>kivas.

289
00:25:31,760 --> 00:25:37,120
Det visar sig att hela byggnadsverket
hade placerats där,

290
00:25:37,200 --> 00:25:39,280
i en mycket exakt riktning,

291
00:25:39,360 --> 00:25:45,880
för att kunna observera en månhändelse
som bara inträffar en gång vart 18,6 år.

292
00:25:45,960 --> 00:25:48,920
Då står månen som längst norrut.

293
00:25:50,320 --> 00:25:55,920
<i>Det är när månen går upp och ner</i>
<i>på sin nordligaste punkt på natthimlen,</i>

294
00:25:56,000 --> 00:26:01,000
<i>innan den verkar gå upp och ner</i>
<i>längre söderut, i en återkommande cykel.</i>

295
00:26:02,520 --> 00:26:07,000
Månen går upp mellan Chimney Rock
och Companion Rock

296
00:26:07,080 --> 00:26:09,720
bara då, och inte vid nåt annat tillfälle.

297
00:26:11,480 --> 00:26:16,120
<i>Det här är kunskap som måste föras vidare</i>
<i>från generation till generation.</i>

298
00:26:16,960 --> 00:26:21,600
<i>Man ser det inte bara en gång</i>
<i>och bygger ett stort minnesmärke över det.</i>

299
00:26:23,880 --> 00:26:30,280
Det tyder på en urgammal strävan
att förstå det kosmos som omsluter oss,

300
00:26:30,360 --> 00:26:35,440
och att det kosmos är fullt
av rörelse och att det förändras.

301
00:26:35,520 --> 00:26:41,360
Att observera de förändringarna över
lång tid kräver enorma ansträngningar,

302
00:26:41,440 --> 00:26:43,520
i många fall under tusentals år.

303
00:26:46,400 --> 00:26:51,440
<i>När man började undersöka byggnaderna</i>
<i>i Chaco Canyon utifrån månens placering</i>

304
00:26:51,520 --> 00:26:54,720
<i>hittade man</i>
<i>många anmärkningsvärda exempel.</i>

305
00:26:56,680 --> 00:27:03,680
<i>Månen når sin sydligaste punkt</i>
<i>på vintern vart 18,6 år.</i>

306
00:27:04,640 --> 00:27:08,960
<i>Då går den upp i linje</i>
<i>med tre stora hus med en mils mellanrum,</i>

307
00:27:09,040 --> 00:27:11,520
<i>med Pueblo Bonito i mitten.</i>

308
00:27:12,160 --> 00:27:16,480
<i>9,3 år senare har cykeln kommit halvvägs.</i>

309
00:27:16,560 --> 00:27:20,000
<i>Då går sommarmånen upp</i>
<i>i en linje mellan en stor byggnad</i>

310
00:27:20,080 --> 00:27:25,080
{\an8}<i>strax öster om Pueblo Bonito,</i>
<i>och en 18 kilometer åt sydväst.</i>

311
00:27:27,640 --> 00:27:31,760
<i>När samma måne går ner är det</i>
<i>i en linje som går från ett stort hus,</i>

312
00:27:31,840 --> 00:27:38,560
<i>genom Pueblo Bonito igen,</i>
<i>och till ett annat stort hus 2,5 mil bort.</i>

313
00:27:40,200 --> 00:27:42,160
<i>En sak är säker.</i>

314
00:27:42,240 --> 00:27:49,240
<i>Den här 18,6-åriga måncykeln har</i>
<i>ingen som helst inverkan på jordbruket.</i>

315
00:27:49,320 --> 00:27:55,320
<i>Varför ansträngde man sig så</i>
<i>för att markera den i sin arkitektur?</i>

316
00:27:56,960 --> 00:28:01,000
Det tyder på att det inte
handlade om ekonomiska syften.

317
00:28:01,080 --> 00:28:05,200
Det handlade om att fira sambandet
mellan himmel och jord.

318
00:28:07,400 --> 00:28:11,000
<i>Det har blivit tydligt</i>
<i>att alla byggnader i Chaco Canyon</i>

319
00:28:11,080 --> 00:28:15,080
<i>tillsammans bildar</i>
<i>en rituell kalender i landskapet.</i>

320
00:28:18,480 --> 00:28:25,120
<i>Den kanjon där de byggdes kan ha valts ut</i>
<i>som jordens motsvarighet till Vintergatan.</i>

321
00:28:27,760 --> 00:28:33,120
Kopplingarna till kosmos -
himmel och jord, "som nedan såsom ovan",

322
00:28:33,200 --> 00:28:38,520
som var så viktiga för Chaco-kulturen,
syns inte bara i de enorma byggnadsverken.

323
00:28:42,000 --> 00:28:45,000
<i>Jag är en dryg mil</i>
<i>söder om centrala Chaco.</i>

324
00:28:47,280 --> 00:28:49,320
<i>Jag är på väg upp från kanjonen.</i>

325
00:28:51,080 --> 00:28:56,080
<i>Jag letar efter nåt väldigt spännande</i>
<i>som pryder de karga kanjonväggarna.</i>

326
00:28:59,360 --> 00:29:04,360
<i>Urgamla konstverk</i>
<i>som har ristats in i klippväggen.</i>

327
00:29:09,800 --> 00:29:13,000
Det här är värdefulla tidsdokument,
berättelser i sten,

328
00:29:13,080 --> 00:29:16,480
som man konstant har reviderat,
ändrat och utökat,

329
00:29:16,560 --> 00:29:19,440
under vem vet hur många tusentals år.

330
00:29:21,640 --> 00:29:26,640
<i>Här finns mänskliga figurer som verkar</i>
<i>dansa och spela musikinstrument.</i>

331
00:29:29,080 --> 00:29:32,880
<i>Spiraler och ormar slingrar sig</i>
<i>längs kanjonens väggar.</i>

332
00:29:33,440 --> 00:29:37,640
<i>Här finns också märkliga varelser</i>
<i>och geometriska former,</i>

333
00:29:37,720 --> 00:29:40,680
<i>som påminner om dem som finns i Amazonas,</i>

334
00:29:40,760 --> 00:29:43,440
<i>som kan ha inspirerats</i>
<i>av psykedeliska droger.</i>

335
00:29:44,880 --> 00:29:48,320
Vilken del av världen man än är i,
och oavsett tidsperiod,

336
00:29:48,400 --> 00:29:55,200
ser man i hällristningar och klippkonst
bilder av precis de syner som man får

337
00:29:55,280 --> 00:29:59,440
om man tar ayahuasca
och andra psykedeliska droger.

338
00:30:02,840 --> 00:30:05,200
<i>Förutom dessa visionära element,</i>

339
00:30:05,280 --> 00:30:10,760
<i>har klippkonsten i Chaco samma fokus</i>
<i>på astronomi som i arkitekturen här.</i>

340
00:30:13,280 --> 00:30:16,760
<i>Den här bilden har tolkats</i>
<i>som en solförmörkelse.</i>

341
00:30:17,240 --> 00:30:21,720
<i>Solen förmörkas av månen,</i>
<i>och man ser den blossande koronan.</i>

342
00:30:23,600 --> 00:30:29,280
<i>Det här är en supernova,</i>
<i>som man nu vet var synlig på dagen,</i>

343
00:30:29,360 --> 00:30:33,840
<i>under pueblokulturens tid, år 1054.</i>

344
00:30:34,680 --> 00:30:38,960
Varför skapade man såna bilder
på en så svåråtkomlig plats

345
00:30:39,040 --> 00:30:41,680
om man inte hade väldigt starka skäl?

346
00:30:43,160 --> 00:30:48,640
<i>I avsaknad av uppenbara ekonomiska,</i>
<i>strategiska eller politiska motiv,</i>

347
00:30:48,720 --> 00:30:52,280
<i>måste det ha funnits ett högre syfte.</i>

348
00:30:53,560 --> 00:30:56,000
Det verkar mer och mer uppenbart

349
00:30:56,080 --> 00:30:59,440
att Chaco Canyon är
ett ritualiserat landskap.

350
00:30:59,520 --> 00:31:03,880
Dess ursprung kan inte begränsas
till för bara ungefär tusen år sen,

351
00:31:03,960 --> 00:31:08,360
utan vi måste gå längre tillbaka,
kanske ända till den senaste istiden.

352
00:31:14,000 --> 00:31:18,440
Så vitt du vet,
hur lång tillbaka i tiden kan vi se

353
00:31:18,520 --> 00:31:21,280
att det har funnits människor
i Chaco Canyon?

354
00:31:21,360 --> 00:31:25,760
Du har säkert hört om
det som man har upptäckt i White Sands…

355
00:31:25,840 --> 00:31:28,280
23 000 år gamla fotavtryck i White Sands.

356
00:31:28,360 --> 00:31:30,840
Det är inte långt härifrån.

357
00:31:30,920 --> 00:31:35,600
Det är ganska troligt
att det bodde människor i Chaco Canyon

358
00:31:35,680 --> 00:31:40,680
kanske till och med 10 000 år
innan man byggde några byggnader.

359
00:31:43,120 --> 00:31:48,400
Jag tror att de observerade
landskapet och himlen

360
00:31:48,480 --> 00:31:52,880
i många generationer
innan de bestämde sig för att bygga.

361
00:31:57,440 --> 00:32:02,920
Chaco Canyon byggdes av en kultur
av avancerade astronomer.

362
00:32:03,720 --> 00:32:09,800
Deras intensiva intresse för solens,
månens och stjärnornas regelbundna cykler

363
00:32:09,880 --> 00:32:15,320
och för det majestätiska kosmos,
fanns inte bara hos dem.

364
00:32:15,400 --> 00:32:17,480
Det intresset fanns på samma sätt,

365
00:32:17,560 --> 00:32:22,440
med kusligt liknande symbolik,
konst och arkitektur

366
00:32:22,520 --> 00:32:26,000
hos många andra forntida kulturer
runt om i världen.

367
00:32:27,680 --> 00:32:34,600
{\an8}<i>Stentemplet Mnajdra på Malta är byggt i</i>
<i>exakt linje med solstånd och dagjämningar.</i>

368
00:32:36,480 --> 00:32:42,480
{\an8}<i>Templet i Karnak i Egypten är i linje</i>
<i>med soluppgången vid vintersolståndet.</i>

369
00:32:44,400 --> 00:32:50,040
{\an8}<i>Det centrala tornet i Angkor Wat</i>
<i>i Kambodja är precis i linje</i>

370
00:32:50,120 --> 00:32:52,920
<i>med soluppgången vid dagjämningarna.</i>

371
00:32:53,480 --> 00:32:57,000
Över hela världen
verkar man ha skapat arkitektur

372
00:32:57,080 --> 00:33:01,400
med vilken man har återskapat
himlarnas harmoni och utseende

373
00:33:01,480 --> 00:33:05,280
i monument på jorden,
för att ta ner himlen på jorden.

374
00:33:08,240 --> 00:33:13,240
<i>Men hur långt tillbaka i tiden går det här</i>
<i>till synes världsomspännande projektet?</i>

375
00:33:19,400 --> 00:33:24,400
<i>Det finns ledtrådar i en av Amerikas</i>
<i>mest framstående forntida civilisationer.</i>

376
00:33:26,160 --> 00:33:30,640
<i>En gång härskade de över det</i>
<i>som nu är södra Mexiko och Centralamerika.</i>

377
00:33:31,560 --> 00:33:32,560
<i>Mayafolket.</i>

378
00:33:35,000 --> 00:33:40,480
För mig är mayafolket är en av de
mest fascinerande forntida kulturerna.

379
00:33:41,240 --> 00:33:45,560
Det är en kultur
som är full av mystik och motsägelser.

380
00:33:48,000 --> 00:33:50,640
<i>Mayafolkets ättlingar lever här än idag.</i>

381
00:33:52,440 --> 00:33:56,280
<i>I det spektakulära landskapet</i>
<i>i Chiapas och Yucatán-halvön.</i>

382
00:34:00,040 --> 00:34:03,520
<i>Här, långt före inkafolket</i>
<i>och pueblokulturen i Chaco…</i>

383
00:34:03,600 --> 00:34:05,080
FÖR 1 100 - 3 500 ÅR SEN

384
00:34:05,160 --> 00:34:08,080
<i>…blomstrade mayacivilisationen.</i>

385
00:34:09,240 --> 00:34:13,240
<i>Det var en kultur som uttryckte</i>
<i>sin genialitet på många sätt.</i>

386
00:34:14,520 --> 00:34:17,960
<i>Inte minst</i>
<i>genom storslagna arkitektoniska bedrifter.</i>

387
00:34:20,640 --> 00:34:27,440
<i>Mitt i den tjocka regnskogen</i>
<i>ligger det heliga mayariket Palenque.</i>

388
00:34:28,360 --> 00:34:31,840
MEXIKO

389
00:34:40,040 --> 00:34:43,520
Palenque är en helt otrolig plats.

390
00:34:44,240 --> 00:34:49,360
Arkitekturen och ingenjörskonsten här
bär alla mayakulturens kännetecken.

391
00:34:52,560 --> 00:34:53,560
Höga pyramider…

392
00:34:55,600 --> 00:34:59,600
…en ceremoniell bollplan,
ett enormt palats…

393
00:35:00,840 --> 00:35:04,320
…och tempel fulla med spännande bildspråk.

394
00:35:06,760 --> 00:35:10,080
Mayafolket är nog mest kända
för sin otroliga arkitektur,

395
00:35:10,160 --> 00:35:15,840
de enorma komplexen av pyramider,
oftast de typiska trappstegspyramiderna,

396
00:35:15,920 --> 00:35:21,480
med sin vackra, eleganta utformning,
och det otroligt precisa hantverket.

397
00:35:21,560 --> 00:35:24,880
Vi ser genast
att det är en avancerad kultur.

398
00:35:29,720 --> 00:35:32,920
{\an8}<i>Maya-experten och guiden</i>
<i>Mildred Lucas Garcia</i>

399
00:35:33,000 --> 00:35:37,040
{\an8}<i>har tillbringat över tio år</i>
<i>med att försöka förstå Palenque bättre.</i>

400
00:35:38,800 --> 00:35:44,120
När påbörjade man arbetet här?
Hur länge har det bott människor här?

401
00:35:44,200 --> 00:35:47,600
Man började bygga staden
år 200 före Kristus,

402
00:35:47,680 --> 00:35:50,640
och den övergavs
på 900-talet efter Kristus.

403
00:35:50,720 --> 00:35:51,560
Okej.

404
00:35:51,640 --> 00:35:55,080
När jag ser den här otroliga platsen,
de stora pyramiderna,

405
00:35:55,160 --> 00:35:58,040
som är så vackert
konstruerade och formgivna,

406
00:35:58,120 --> 00:36:01,360
är det tydligt att byggarna
var väldigt skickliga,

407
00:36:01,440 --> 00:36:06,400
och att de måste ha haft nåt slags ritning
att utgå från, men hur gjorde de det?

408
00:36:06,480 --> 00:36:09,480
Vi vet att det fanns stenbrott i närheten.

409
00:36:09,560 --> 00:36:15,240
Därför byggde de staden just här,
för här fanns alla naturtillgångar.

410
00:36:15,320 --> 00:36:19,320
Det fanns kalksten i området,
det fanns vatten,

411
00:36:19,400 --> 00:36:23,000
och det var dessutom en strategisk plats
att bygga en stad på.

412
00:36:23,080 --> 00:36:28,720
- Men hur de byggde staden vet vi inte.
- Det är fortfarande ett mysterium.

413
00:36:28,800 --> 00:36:30,800
Det är fortfarande ett mysterium.

414
00:36:31,320 --> 00:36:36,560
Varför byggde mayafolket pyramider?
Här i Palenque finns många pyramider.

415
00:36:37,600 --> 00:36:44,520
För många forntida kulturer
stod pyramiderna för de heliga bergen.

416
00:36:45,320 --> 00:36:50,320
Här i Palenque byggde man stora pyramider
för att representera de heliga bergen.

417
00:36:53,680 --> 00:36:57,680
<i>Bergen var viktiga</i>
<i>i mayafolkets trossystem,</i>

418
00:36:57,760 --> 00:37:00,240
<i>som symboler för skapelsens källa.</i>

419
00:37:02,800 --> 00:37:07,160
<i>Man mayafolkets episka byggprojekt</i>
<i>kan ha haft fler bottnar än så,</i>

420
00:37:07,240 --> 00:37:09,240
<i>särskilt här i Palenque.</i>

421
00:37:11,480 --> 00:37:17,640
I Palenque byggdes vissa byggnader
utifrån astronomiska observationer.

422
00:37:17,720 --> 00:37:18,600
Wow…

423
00:37:19,720 --> 00:37:24,080
De tre byggnaderna
som kallas de tre korsen användes

424
00:37:24,160 --> 00:37:26,600
som ett astronomiskt observatorium.

425
00:37:26,680 --> 00:37:27,680
Okej.

426
00:37:28,560 --> 00:37:35,360
Byggnaderna stod precis i linje med
sommarsolståndet och vårdagjämningen.

427
00:37:37,760 --> 00:37:42,360
Så skickliga astronomer medverkade
i hela byggprojektet?

428
00:37:42,440 --> 00:37:43,440
Ja, det stämmer.

429
00:37:47,240 --> 00:37:53,040
<i>Varför byggde man såna enorma strukturer</i>
<i>i linje med solstånd och dagjämningar?</i>

430
00:37:57,360 --> 00:38:01,360
<i>Med tanke på de specifika placeringarna</i>
<i>vet vi en sak.</i>

431
00:38:03,360 --> 00:38:06,600
Om man vill förstå Palenque på djupet

432
00:38:06,680 --> 00:38:11,520
räcker det inte att titta på arkitekturen,
man måste titta på himlen.

433
00:38:20,720 --> 00:38:26,400
<i>Jag har kommit till Solens tempel</i>
<i>en särskilt tidpunkt en särskild dag.</i>

434
00:38:28,240 --> 00:38:30,240
<i>Vårdagjämningens gryning.</i>

435
00:38:31,120 --> 00:38:37,000
<i>Då går solen upp rakt i öster</i>
<i>och går ner rakt i väster,</i>

436
00:38:37,080 --> 00:38:39,680
<i>i ett exempel på kosmisk harmoni.</i>

437
00:38:41,160 --> 00:38:46,600
<i>Här vid Solens tempel skapar soluppgången</i>
<i>ett unikt spektakel,</i>

438
00:38:46,680 --> 00:38:49,920
<i>som lokalbefolkningen firar än idag.</i>

439
00:38:50,880 --> 00:38:56,120
{\an8}Vårdagjämningen är väldigt viktig
för mayafolkets religion.

440
00:38:56,720 --> 00:39:00,560
Det här är den allra viktigaste platsen.

441
00:39:02,760 --> 00:39:05,240
<i>Och jag sitter på första parkett.</i>

442
00:39:32,360 --> 00:39:36,520
{\an8}Undertexter: Peeter Sällström Randsalu