1
00:00:37,501 --> 00:00:39,209
Det var midnatt när jag kom hem.
2
00:00:40,168 --> 00:00:43,043
Jag stängde av strålkastarna
3
00:00:43,126 --> 00:00:46,168
för att ljuset inte
skulle väcka Harry Pope.
4
00:00:46,251 --> 00:00:48,626
Det var onödigt. Det lyste hos honom.
5
00:00:48,709 --> 00:00:52,668
Jag parkerade och gick upp,
och räknade trappstegen för att inte ta
6
00:00:52,751 --> 00:00:55,418
ett extra steg högst upp.
Ett, två, tre, fyra.
7
00:01:00,876 --> 00:01:03,751
Jag tittade försiktigt in i Harrys rum.
8
00:01:03,834 --> 00:01:07,043
Han var vaken,
men han vände inte ens på huvudet.
9
00:01:07,126 --> 00:01:09,334
Men han viskade nästan ohörbart…
10
00:01:09,418 --> 00:01:10,293
Hjälp.
11
00:01:10,376 --> 00:01:11,209
"Hjälp"?
12
00:01:14,334 --> 00:01:16,418
Jag gick in i rummet.
13
00:01:16,501 --> 00:01:17,334
Stopp.
14
00:01:17,418 --> 00:01:19,209
Jag hörde nästan inget.
15
00:01:19,293 --> 00:01:21,668
Han verkade kämpa för att få fram orden.
16
00:01:22,251 --> 00:01:23,293
- Hjälp.
- "Hjälp"?
17
00:01:24,084 --> 00:01:25,501
Vad är det, Harry?
18
00:01:25,584 --> 00:01:27,751
Ta av skorna.
19
00:01:28,459 --> 00:01:30,334
"Ta av skorna"?
20
00:01:30,418 --> 00:01:33,501
Det påminde om när George Barling
blev skjuten i magen
21
00:01:33,584 --> 00:01:37,918
och stod lutad mot en låda, hopkurad,
muttrande om den japanska piloten
22
00:01:38,001 --> 00:01:41,001
med samma hesa viskande röst som Harry nu.
23
00:01:41,084 --> 00:01:43,334
Sen vek sig George Barling förstås,
24
00:01:43,418 --> 00:01:44,251
och dog.
25
00:01:45,043 --> 00:01:46,043
Ta av skorna.
26
00:01:46,751 --> 00:01:47,834
"Ta av skorna."
27
00:01:49,918 --> 00:01:52,501
Jag tyckte att det var bäst att lyda.
28
00:01:59,334 --> 00:02:01,043
- Vad är det?
- Rör inte sängen.
29
00:02:03,668 --> 00:02:06,834
Han låg på rygg med ett lakan över sig,
30
00:02:06,918 --> 00:02:09,209
i randig pyjamas, hemskt svettig.
31
00:02:09,293 --> 00:02:11,626
Det var varmt, men ändå.
32
00:02:11,709 --> 00:02:15,376
Hans kudde var alldeles blöt.
Malaria, tänkte jag.
33
00:02:15,459 --> 00:02:16,793
- Vad är det?
- Krait.
34
00:02:16,876 --> 00:02:17,751
- Vad?
- Krait.
35
00:02:17,834 --> 00:02:19,168
- "Krait"?
- Orm.
36
00:02:20,376 --> 00:02:22,126
Har du blivit biten? När?
37
00:02:22,209 --> 00:02:23,709
- Nej.
- Vad?
38
00:02:27,584 --> 00:02:28,793
Inte biten ännu.
39
00:02:30,834 --> 00:02:33,084
Det gjorde mig förvirrad.
40
00:02:34,959 --> 00:02:37,793
Krait på magen. Sover.
41
00:02:40,376 --> 00:02:42,376
Jag hoppade baklänges.
42
00:02:42,459 --> 00:02:45,126
Jag tittade på lakanet över hans mage.
43
00:02:45,209 --> 00:02:48,168
Det var svårt att säga
om det fanns nåt under det.
44
00:02:48,251 --> 00:02:51,376
Menar du att en krait ligger
och sover på din mage?
45
00:02:51,459 --> 00:02:52,293
Ja.
46
00:02:59,834 --> 00:03:00,793
Hur kom den dit?
47
00:03:01,459 --> 00:03:04,543
Jag borde bara ha sagt åt honom
att hålla tyst.
48
00:03:06,168 --> 00:03:12,501
Låg och läste.
Kände nåt på bröstet. Bakom boken.
49
00:03:12,584 --> 00:03:13,501
Kittlade.
50
00:03:15,834 --> 00:03:21,293
Såg en liten krait i ögonvrån.
51
00:03:22,126 --> 00:03:24,626
Kanske 25 cm.
52
00:03:25,793 --> 00:03:29,418
Visste att jag måste ligga helt still.
53
00:03:30,168 --> 00:03:33,709
Trodde att den skulle fortsätta
ovanpå lakanet.
54
00:03:33,793 --> 00:03:35,418
Harry var tyst ett tag.
55
00:03:35,501 --> 00:03:38,668
Han aktade sig för att väcka ormen.
56
00:03:40,501 --> 00:03:42,084
Den smet in under.
57
00:03:43,501 --> 00:03:47,543
Jag kände den genom pyjamasen,
hur den rörde sig på magen.
58
00:03:48,668 --> 00:03:52,876
Nu ligger den där och sover.
59
00:03:56,751 --> 00:03:57,918
Jag har väntat.
60
00:03:58,834 --> 00:04:00,168
- Hur länge?
- I timmar.
61
00:04:01,293 --> 00:04:04,126
I flera jävla timmar.
62
00:04:04,209 --> 00:04:07,001
Jag behöver hosta.
63
00:04:10,418 --> 00:04:13,918
Det var faktiskt inget konstigt
med kraitens beteende.
64
00:04:14,001 --> 00:04:17,584
De söker sig till varma ställen.
65
00:04:17,668 --> 00:04:20,751
Det konstiga var
att Harry inte hade blivit biten än.
66
00:04:20,834 --> 00:04:23,793
Bettet är livsfarligt,
om man inte genast agerar
67
00:04:23,876 --> 00:04:26,168
och har en dos serum till hands.
68
00:04:27,001 --> 00:04:29,084
De är små och smala. Ser ut så här.
69
00:04:31,376 --> 00:04:33,043
De kan diskret slinka in
70
00:04:33,126 --> 00:04:37,126
genom en dörrspringa
till ett barns sovrum.
71
00:04:38,709 --> 00:04:42,918
En teodlare berättade för mig
om ett får som blivit bitet.
72
00:04:43,001 --> 00:04:47,376
Blodet i kadavret var helt svart.
73
00:04:51,459 --> 00:04:54,751
"Okej." Nu viskade jag också.
74
00:04:54,834 --> 00:04:57,168
"Ligg still och var tyst.
75
00:04:57,251 --> 00:04:59,543
Den bits bara om den blir skrämd."
76
00:05:02,543 --> 00:05:04,251
Jag smög ut
77
00:05:04,334 --> 00:05:06,751
och hämtade en liten vass kniv i köket.
78
00:05:06,834 --> 00:05:11,043
Om Harry blev biten
skulle jag använda den.
79
00:05:11,126 --> 00:05:13,209
Skära upp huden och suga ut giftet.
80
00:05:14,501 --> 00:05:17,126
"Harry", sa jag. "Jag borde kanske
81
00:05:17,209 --> 00:05:20,293
dra undan lakanet försiktigt
och se efter."
82
00:05:20,918 --> 00:05:22,918
Idiot.
83
00:05:24,543 --> 00:05:28,251
Sa han långsamt och uttryckslöst.
84
00:05:28,334 --> 00:05:31,668
Uttrycket fanns i ögonen och mungiporna.
85
00:05:32,293 --> 00:05:36,126
Ljuset skrämmer den. Den dödar mig.
86
00:05:38,126 --> 00:05:39,168
Det är sant.
87
00:05:39,751 --> 00:05:42,959
Men om jag rycker bort lakanet
och sopar bort den…
88
00:05:43,043 --> 00:05:44,209
Kalla på läkare.
89
00:05:45,918 --> 00:05:48,543
Han såg ut som om det var självklart.
90
00:05:49,126 --> 00:05:51,668
Ja. Självklart. Jag ringer dr Ganderbai.
91
00:05:51,751 --> 00:05:54,209
Jag smög ut, lyfte luren
92
00:05:54,293 --> 00:05:56,418
och bad telefonisten att skynda sig.
93
00:06:01,626 --> 00:06:05,001
- Det är tillsyningsman Woods.
- God kväll. Är ni uppe ännu?
94
00:06:05,084 --> 00:06:07,209
Kom genast. Ta med serum. Mot krait.
95
00:06:07,293 --> 00:06:08,918
Serum? Vem är biten?
96
00:06:09,001 --> 00:06:11,543
Frågan lät som en liten explosion.
97
00:06:11,626 --> 00:06:15,709
Ingen, ännu.
En krait sover på Harrys mage.
98
00:06:15,793 --> 00:06:17,626
Det var tyst i tre sekunder.
99
00:06:19,834 --> 00:06:23,543
Långsamt och tydligt sa dr Ganderbai…
100
00:06:23,626 --> 00:06:26,501
Han får inte röra sig
eller tala. Förstått?
101
00:06:26,584 --> 00:06:28,501
- Ja.
- Jag kommer nu.
102
00:06:28,584 --> 00:06:30,084
Jag gick tillbaka.
103
00:06:33,043 --> 00:06:34,751
Harry följde mig med ögonen.
104
00:06:34,834 --> 00:06:36,709
Han kommer. Du ska ligga still.
105
00:06:37,459 --> 00:06:39,084
Vad tror han att jag gör?
106
00:06:39,168 --> 00:06:41,876
- Vi får inte prata.
- Håll tyst, då.
107
00:06:42,876 --> 00:06:46,126
Det började rycka i hans ena mungipa
108
00:06:46,209 --> 00:06:50,251
och det fortsatte ett tag
efter att han slutat prata.
109
00:06:50,876 --> 00:06:53,043
Jag tyckte inte om det.
110
00:06:54,626 --> 00:06:56,709
Dr Ganderbais bil svängde upp.
111
00:06:58,709 --> 00:06:59,876
Jag gick ut.
112
00:07:03,126 --> 00:07:05,918
- Var är han?
- Dr Ganderbai väntade inte på svar.
113
00:07:06,001 --> 00:07:09,334
Han gick förbi mig in i hallen
och ställde ner sin väska.
114
00:07:09,418 --> 00:07:11,334
Han hade tofflor på sig.
115
00:07:11,418 --> 00:07:14,334
Han gick tyst över golvet, som en katt.
116
00:07:14,418 --> 00:07:16,418
Harry tittade på från ögonvrårna.
117
00:07:16,501 --> 00:07:19,168
Doktorn log mot Harry,
118
00:07:19,251 --> 00:07:21,376
och nickade som om han menade:
119
00:07:21,459 --> 00:07:24,751
Var inte orolig.
Det här tar dr Ganderbai hand om.
120
00:07:24,834 --> 00:07:26,918
Han gick ut i köket.
121
00:07:28,501 --> 00:07:29,668
Han öppnade väskan.
122
00:07:29,751 --> 00:07:33,709
Jag måste ge honom serum,
men han får inte rycka till.
123
00:07:33,793 --> 00:07:36,209
Han höll en spruta och en liten flaska.
124
00:07:36,293 --> 00:07:38,876
Han sög upp en ljusgul vätska i sprutan.
125
00:07:38,959 --> 00:07:41,418
- Han gav mig den.
- Håll den.
126
00:07:41,501 --> 00:07:42,709
Vi gick in igen.
127
00:07:47,834 --> 00:07:49,959
Harrys ögon var vidöppna nu.
128
00:07:50,043 --> 00:07:54,334
Dr Ganderbai rullade upp Harrys ärm
utan att flytta armen.
129
00:07:54,418 --> 00:07:56,751
Han stod en bit från sängen
och viskade.
130
00:07:56,834 --> 00:07:59,959
Jag ska ge er en spruta. Rör er inte.
131
00:08:00,043 --> 00:08:02,709
Spänn inte magmusklerna.
132
00:08:02,793 --> 00:08:05,501
Det började rycka i Harrys mungipa igen.
133
00:08:07,251 --> 00:08:10,834
Dr Ganderbai band om Harrys överarm
hårt med en gummislang.
134
00:08:10,918 --> 00:08:13,501
Han baddade ett ställe på armen med sprit.
135
00:08:13,584 --> 00:08:18,043
Han kikade på gradskalan på sprutan
och tryckte ut lite.
136
00:08:18,126 --> 00:08:22,251
Harry svettades så mycket
att det såg ut som om smält ansiktskräm
137
00:08:22,334 --> 00:08:23,376
rann ner i kudden.
138
00:08:23,459 --> 00:08:27,001
En blå åder svällde på underarmen.
139
00:08:27,084 --> 00:08:30,376
Ganderbai höll nålen längs med armen
140
00:08:30,459 --> 00:08:32,793
och lät nålen glida in från sidan,
141
00:08:32,876 --> 00:08:35,709
stadigt och lätt som i en ost.
142
00:08:35,793 --> 00:08:38,751
Harry blinkade långsamt
men rörde sig inte.
143
00:08:38,834 --> 00:08:41,126
Ganderbai lutade sig fram.
144
00:08:41,209 --> 00:08:45,334
Nu klarar ni er, men rör er inte.
Jag kommer strax.
145
00:08:46,043 --> 00:08:49,084
- Är han utom fara nu?
- Kanske, kanske inte.
146
00:08:49,168 --> 00:08:51,959
Dr Ganderbai såg bekymrad ut.
147
00:08:52,043 --> 00:08:55,001
Det finns en sak vi kan göra.
148
00:08:55,084 --> 00:08:57,626
Han talade eftertänksamt.
149
00:08:59,751 --> 00:09:03,043
Vi ger ormen ett bedövningsmedel
150
00:09:03,918 --> 00:09:06,543
där den ligger.
151
00:09:08,418 --> 00:09:09,876
Utmärkt idé.
152
00:09:09,959 --> 00:09:11,834
Tyvärr är ormar kallblodiga
153
00:09:11,918 --> 00:09:14,668
och bedövningsmedel fungerar
inte bra på dem.
154
00:09:14,751 --> 00:09:17,543
Men vi måste försöka.
Eter eller kloroform?
155
00:09:17,626 --> 00:09:18,668
Jag nickade.
156
00:09:18,751 --> 00:09:21,126
- Vilketdera?
- Jag vet inte.
157
00:09:21,209 --> 00:09:22,043
Kloroform!
158
00:09:22,626 --> 00:09:24,251
Han drog ut mig i hallen.
159
00:09:26,001 --> 00:09:28,834
Kör hem till mig. Min boy väntar på dig.
160
00:09:28,918 --> 00:09:33,876
Här är nyckeln till giftskåpet.
Kloroformen har en orange etikett.
161
00:09:33,959 --> 00:09:37,376
Jag stannar här om något händer.
Skynda dig!
162
00:09:37,459 --> 00:09:39,084
- Mina skor…
- Behövs inte.
163
00:09:41,793 --> 00:09:44,709
Efter en kvart var jag tillbaka.
164
00:09:47,793 --> 00:09:51,459
Han vet vad vi ska göra,
men han är nervös.
165
00:09:51,543 --> 00:09:53,626
Han klarar nog inte länge till.
166
00:09:57,334 --> 00:10:00,209
Harry låg kvar som förut.
167
00:10:00,293 --> 00:10:03,584
Han var vit och fuktig i ansiktet.
Han såg på mig.
168
00:10:03,668 --> 00:10:05,376
Jag log och nickade.
169
00:10:05,459 --> 00:10:08,209
Läkaren tog upp gummislangen igen,
170
00:10:08,293 --> 00:10:10,626
nu med en papperstratt i ena änden.
171
00:10:10,709 --> 00:10:13,293
Han drog ut underlakanet en bit,
172
00:10:13,376 --> 00:10:16,876
stack in gummislangen
och sköt in den mot Harry.
173
00:10:17,668 --> 00:10:20,084
Jag vet inte hur lång tid det tog.
174
00:10:20,168 --> 00:10:23,251
20 minuter? 40?
Jag såg inte slangen röra sig.
175
00:10:23,334 --> 00:10:25,251
Men den försvann bit för bit.
176
00:10:25,918 --> 00:10:27,876
Nu svettades doktorn också.
177
00:10:27,959 --> 00:10:30,418
Stora droppar på pannan och överläppen,
178
00:10:30,501 --> 00:10:34,834
men händerna var stadiga
och blicken var fäst vid lakanet.
179
00:10:34,918 --> 00:10:36,918
Han höll fram handen.
180
00:10:37,001 --> 00:10:39,918
Jag räckte över kloroformflaskan,
181
00:10:40,001 --> 00:10:42,543
men släppte inte
förrän han höll hårt i den.
182
00:10:43,209 --> 00:10:47,501
Mr Pope, jag tänker blöta ner
madrassen. Den kommer att bli kall.
183
00:10:47,584 --> 00:10:50,168
- Var beredd på det.
- Raska på!
184
00:10:50,834 --> 00:10:52,543
Nu höjde Harry rösten.
185
00:10:52,626 --> 00:10:55,751
Dr Ganderbai tittade upp ett tag
och fortsatte sedan.
186
00:10:55,834 --> 00:10:59,084
Så hällde han kloroform
i tratten och väntade.
187
00:10:59,168 --> 00:11:00,834
Lite till. Han väntade igen.
188
00:11:09,293 --> 00:11:12,209
Den tunga, äckliga kloroformlukten
189
00:11:12,293 --> 00:11:17,251
väckte obehagliga minnen
av sköterskor och läkare i ett vitt rum.
190
00:11:17,334 --> 00:11:18,918
Ganderbai hällde stadigt,
191
00:11:19,001 --> 00:11:22,376
och de tunga ångorna
slingrade sig över tratten.
192
00:11:23,626 --> 00:11:26,709
Han hällde en sista gång
och gav mig flaskan.
193
00:11:26,793 --> 00:11:29,126
Långsamt drog han ut slangen.
194
00:11:29,209 --> 00:11:31,793
Ansträngningen måste ha varit enorm,
195
00:11:31,876 --> 00:11:34,126
för hans röst lät så här…
196
00:11:34,209 --> 00:11:36,334
Nu väntar vi en kvart.
197
00:11:36,418 --> 00:11:37,834
Jag lutade mig fram.
198
00:11:37,918 --> 00:11:39,834
- Vi ska vänta…
- Jag hörde!
199
00:11:39,918 --> 00:11:43,209
Dr Ganderbai såg plötsligt väldigt arg ut.
200
00:11:43,293 --> 00:11:46,668
Han tittade kallt på Harry.
Harrys mungipa ryckte.
201
00:11:46,751 --> 00:11:48,376
Vi väntade en kvart.
202
00:11:48,459 --> 00:11:53,084
Dr Ganderbai iakttog Harry
på ett egendomligt intensivt sätt,
203
00:11:53,168 --> 00:11:57,418
helt koncentrerad på
att Harry skulle hålla sig lugn.
204
00:11:57,501 --> 00:12:02,584
Fast han var helt tyst,
verkade han skrika åt honom.
205
00:12:02,668 --> 00:12:06,918
Rör dig inte! Var tyst!
Förstör inte det här nu!
206
00:12:07,959 --> 00:12:10,126
Harrys mun ryckte,
207
00:12:10,209 --> 00:12:12,293
han svettades och blinkade,
208
00:12:12,376 --> 00:12:16,084
såg på mig, lakanet och taket,
aldrig på dr Ganderbai.
209
00:12:16,168 --> 00:12:18,376
Men dr Ganderbai höll honom i schack.
210
00:12:19,918 --> 00:12:21,959
Det var som en stor ballong
211
00:12:22,043 --> 00:12:24,001
som skulle spricka när som helst.
212
00:12:24,668 --> 00:12:27,459
Till slut nickade doktorn. Det var dags.
213
00:12:28,376 --> 00:12:32,334
Gå till andra sidan.
Vi tar varsin sida av lakanet.
214
00:12:32,418 --> 00:12:34,543
Långsamt. Ligg still, mr Pope.
215
00:12:45,793 --> 00:12:48,084
Hela Harrys bröstkorg syntes nu.
216
00:12:48,168 --> 00:12:51,334
Snodden i pyjamasbyxorna
var knuten i rosett.
217
00:12:51,918 --> 00:12:56,334
Nedanför syntes en pärlemorknapp,
nåt mina pyjamasar aldrig har,
218
00:12:56,418 --> 00:12:58,543
gylfknapp, än mindre av pärlemor.
219
00:12:58,626 --> 00:13:01,418
Lustigt, vilka ytliga tankar man har.
220
00:13:02,001 --> 00:13:03,918
Inget annat fanns på hans mage.
221
00:13:06,584 --> 00:13:07,751
Ligg still.
222
00:13:07,834 --> 00:13:10,793
Ganderbai kikade runt Harry.
223
00:13:10,876 --> 00:13:13,668
Försiktigt. Den kanske är i pyjamasbenet.
224
00:13:13,751 --> 00:13:15,168
Harry satte sig upp.
225
00:13:16,793 --> 00:13:18,168
Han rörde sig till sist.
226
00:13:19,626 --> 00:13:22,459
Han hoppade upp
och skakade benen våldsamt.
227
00:13:22,543 --> 00:13:24,001
Hade han blivit biten?
228
00:13:24,084 --> 00:13:27,751
Ganderbai grep efter en skalpell
men Harry slutade hoppa runt,
229
00:13:27,834 --> 00:13:29,543
tittade ner och ropade…
230
00:13:29,626 --> 00:13:30,459
Den är borta!
231
00:13:30,543 --> 00:13:32,376
Dr Ganderbai rätade på sig.
232
00:13:33,209 --> 00:13:35,334
Harry hade klarat sig.
233
00:13:35,418 --> 00:13:37,459
Han skulle inte bli biten och dö.
234
00:13:37,543 --> 00:13:39,751
Allt var bra. På sätt och vis.
235
00:13:41,168 --> 00:13:42,876
Ni kanske drömde.
236
00:13:51,959 --> 00:13:55,668
Tonfallet visade
att doktorn inte var sarkastisk på allvar.
237
00:13:55,751 --> 00:13:57,834
Det var bara stressen som släppte.
238
00:13:57,918 --> 00:14:00,626
Men Harry tog det inte så. Han stod där,
239
00:14:00,709 --> 00:14:03,501
och glodde på Ganderbai, röd i ansiktet.
240
00:14:03,584 --> 00:14:05,834
Menar ni att jag ljuger?
241
00:14:08,626 --> 00:14:11,043
Dr Ganderbai tittade bara på Harry.
242
00:14:11,126 --> 00:14:14,334
Harry klev framåt. Ögonen glänste.
243
00:14:15,501 --> 00:14:19,001
- Smutsiga bengaliska kloakråtta.
- Håll tyst, Harry.
244
00:14:19,084 --> 00:14:21,334
- Smutsiga, bruna lilla…
- Håll tyst!
245
00:14:21,418 --> 00:14:22,876
- Mossiga…
- Tyst!
246
00:14:22,959 --> 00:14:23,834
Sluta nu!
247
00:14:27,251 --> 00:14:30,001
Ganderbai gick. Jag följde efter.
248
00:14:30,084 --> 00:14:32,209
Han vet inte vad han säger.
249
00:14:32,293 --> 00:14:35,834
I mörkret gick vi över till doktorns bil.
250
00:14:35,918 --> 00:14:39,168
Han klev in.
"Ni utförde ett mirakel", sa jag.
251
00:14:39,251 --> 00:14:41,459
- Ni räddade hans liv.
- Nej.
252
00:14:41,543 --> 00:14:46,876
- Ni… Han har er att tacka för sitt liv.
- Nej, det har han inte.
253
00:14:49,751 --> 00:14:50,668
Jag beklagar.
254
00:14:52,126 --> 00:14:53,126
Gör inte det.
255
00:15:00,418 --> 00:15:02,959
Dr Ganderbai startade bilen
och körde iväg.
256
00:15:16,043 --> 00:15:19,459
DAHL BÖRJADE SKRIVA "POISON"
I JANUARI 1950.
257
00:15:19,543 --> 00:15:22,376
FIGUREN WOODS FICK SITT NAMN
258
00:15:22,459 --> 00:15:26,626
EFTER EN STUPAD STRIDSPILOT
SOM DAHL HADE TJÄNSTGJORT MED.
259
00:16:28,668 --> 00:16:33,668
{\an8}Undertexter: Anna Norman